Dimmertråden - tekniken bakom en lyckad dimring

[Pen]

Det är bra att den är manuellt omställbar, för de dimmers som automatiskt ställer in sig för bakkant eller framkant lär välja fel sägs det, då lamporna inte uppför sig så som de vill bli dimmade.

Ojsan, finns det sådana också. Jag är faktiskt inte säker på att Elkos är manuellt inställbar. Jag ska försöka kolla upp det.

Edit. Den är manuellt omställbar. Dessutom kan man ställa in min och max dim. Hittade bara manualen på norska:
http://proff.elko.no/getfile.php/produkter/doc/EKO05667/316 GLED dimmer Versjon 1.1.pdf

Tilläggas bör kanske också att med dagspriset på denna dimmer är det ungefär lika dyrt att köpa två dimrar - en av varje typ. Men det är enklare att ställa om än att byta ut och man slipper lagra alternativdimmrar.

 

[Todde Rask]

Tips på hur jag på ett bra sätt kan belasta den ytterlligare?
Lägga till en Led till i kopplingen känns kanske lite onödigt, då kommer det stå och lysa i garderoben i hallen

Jag har kollat in lite olika diodrar och zenerdiod osv. men det är lite utanför min confortzone, så skulle uppskatta lite guidening.

Bo: Tack för all information, kanonbra skrivet!

DanneJ: Undrar om du fick det att fungera med bara en 1,2W ledspot och DesignLight D-MA5D?

Undrar också om du eller andra här har bra erfarenhet av D-MA5D (3-5W) och även deras lite mindre D-MA4D (2-4W)? Surrar/brummar de något? Hur är det med flimmer?

Jag är i samma sits som du att jag behöver bottenlast. Har några ställen med fyra 1,2W Solar Light E7450435 här bör jag kunna använda D-MA5D. Sedan några ställen med två spottar och kan tänka mig att jag kan köra D-MA4D till dessa. Sedan har jag några ställen med bara en spott och har tänkt använda D-MA4D http://www.designlight.nu/sv/produkt/?pID=418 samt ett effektmotstånd som bottenlast och elda lite för kråkorna så att säga.

Jag har tänkt mig att använda Qubino 140W flush dimmer och bakkantsdimring. För de ställen där det bara är en 1,2W ledspot (cc: 350mA) har jag tänkt seriekoppla ett motstånd och räknar så här:

Då jag behöver upp i 2W för drivdonets minimumlast: (2W - 1,2W) / 0,35^2 = 6,53 OHM. Då jag ser på D-MA4D att den ger 6-12V behöver jag ett motstånd på minst (6V - 1,2W / 0,35A) / 0,35A = 7,35 OHM, så nära som möjligt för att inte slösa för mycket med effekt. Kan tänka mig att 7,5 OHM blir bra?

Är osäker på effekten på ledspottarna, slår man upp databladet står det att armaturens totala effektförbrukning är 1W, men ändå benämns produkten ONE VP-LED 1,2W 45GR VIT. Jag kan tänka mig att det är p.g.a. ca. 3,5V i framspänningsfall som är orsaken till detta och att jag ska räkna med 1,2W och inte 1W, stämmer detta?

Tacksam för input!

/Totte

 

[Bo.Siltberg]

Tack för det. Din beräkning av effektmotståndet tror jag blir bra. Jag tror precis som du att 1.2 W kommer från framspänningsfallet 3.5 V och strömmen 350 mA, det blir 1.2 W. För att beräkna motståndet värde kan då även tänka sig vilket spänningsfall som önskas, 6 - 3.5 = 2.5 V. Detta spänningsfall vill man ha över motståndet vid 350 mA vilket ger drygt 7 ohm, precis som du kommit fram till. Man kan nog får prova sig fram lite där, kanske gå upp lite till 8.2 ohm om strömmen blir för hög.

 

[Todde Rask]

8,2 ohm är nog bättre! Jag räknade helt åt pipan och fick för mig att med 8 ohm skulle det bli för mycket effekt (räknade 8 * 0,35 och glömde multiplicera med 0,35 igen).

Jag såg att du tipsade om att räkna 7 * effekten för lämplig märkeffekt motståndet bör ha. I mitt fall om jag kör 8,2 ohm så 7,03W. Klarar jag mig på 7,5 ohm så ser det i så fall ut att det bör klara 7,43W.

Jag hittar ett på 7,5 ohm som klarar 50W på kylfläns men det kanske blir lite trångt i aparatdosan tillsammans med drivdonet.

Två metalloxidskiktsmotstånd 15 Ohm parallellt som klarar 5W vardera kanske gör susen. Kan inte läsa mig till att de behöver någon kylning för att klar 5W och de verkar små.

Klarar man sig på ett 7,5 ohm 5W eller borde jag ta två 15 ohm 5W parallellt? Det kommer vara tillsammans med drivdonet i en apparatdosa med täcklock.

Bo: skulle behöva kidnappa dig hem till mig, ser att du bor nära

 

[Todde Rask]

Jag har fått svar från Designlight att det mindre drivdonet D-MA4D (2-4W) ska fungera fint att driva enbart en 1,2W 350 mA konstantströmled med trots att man inte kommer upp i de 6V eller de 2W som donet är specat på. De har flera kunder som driver enbart en 1,2W led med detta. Ville delge denna information här ifall fler är i samma sits.

 

[Papphammar666]

Ordet dimmer har ännu inte (2015) letat sig in i svenska akademins ordbok, bara dess ursprungliga betydelse dov. Svenska språkrådet tycker att man ska använda ordet ljusregulator istället, eller varför inte ett gammalt svenskt ord som ljusfördunklingssystem som fortfarande kan hittas i litteraturen. Andra källor gör gällande att dimmer med böjningarna dimmers, dimra, dimras och dimring kan användas.

[bild] [bild]

Mer allmänt, och i lite större sammanhang används begreppen ljuskontroll och ljusreglering. Ja, de som inte vill bara som alla andra använder givetvis fler varianter på samma tema som belysningsstyrning etc. Då handlar det ofta om system för styrning av ljuset i olika typer av lokaler, närvarostyrning etc. Det beskrivs inte här.

[bild]
En "stöddig" dimmer, bild från fluxio.

En gång i tiden innebar dimmers ingenting komplicerat, utan det vara bara en "dimmer" som reglerade glödljus. Det fanns bara en typ för hushåll, den enkla triacdimmern. Det fungerade dessutom alltid. Dimring av glödljus är inga problem - det går att använda vilken typ av dimmer som helst.

[bh] Men med dagens LED- och lågenergilampor för 230 V AC, och dessutom transformatorer till 12 V-armaturer blir det problem, stora problem, flera stora problem:

• Man ska begripa vilken typ av lampa man har framför sig.
• Man ska begripa vilken typ av dimmer som ska användas.
• Övergången från halogen till LED har skapar en massa hybridprodukter och flera drivdon i rad som rör till det något vansinnigt.
• Man ska begripa hur dimmern ska dimensioneras.
• Man ska begripa hur allting ska installeras.
• Man kan slutligen ändå torska på att det fungerar dåligt på grund av dimmer, drivdon och ljuskällor helt enkelt inte lirar ihop trots att de borde göra det på papperet, eller att brister i produkterna gör dem störkänsliga beroende på hur installationen är gjord.

Det hjälper alltså inte alltid att välja rätt typ av dimmer. Tyvärr går det inte att i förväg veta om en viss dimmer och LED-lampa (för 230 V AC) passar ihop då det saknas standarder för detta. Man måste i dessa fall prova sig fram eller fråga tillverkaren av antingen lampan eller dimmern. Transformatorer är lite enklare, men det kan i sällsynta fall bli problem där också, till exempel med brum.

När man söker efter hjälp är det likaså viktigt att beskriva de ingående komponenterna eller förutsättningarna korrekt. Det duger inte att säga "dimmer" och "lampa". Man behöver beskriva typ av dimmer, typ av drivdon, typ av lampa för att kunna få hjälp.

Nedan följer en beskrivning av dessa traditionella dimmers, dess problem med de moderna ljuskällorna i hushåll, drivdon och dess dimring och hur allt detta kan kombineras ihop. Beskrivningen är alltså på en teknisk nivå för hur dimmers fungerar, inte andra aspekter på dimring som energibesparing och hur ljuset upplevs. Färdiga system som DALI och DMX tas inte heller upp.

Man får heller inte svar här på "vilken dimmer som fungerar med min lampa", utan endast vad som tekniskt skulle fungera på papperet.

Utvecklingen går fort här. För att se det senaste, sök på "dimring av led" etc på nätet.


[size=+1]Olika typer av dimmers[/size]

En energibegränsande dimmer fungerar precis som det låter, den reglerar den effekt som tillförs ljuskällan. En glödlampa reagerar kraftigt och konsekvent på en lägre eller högre spänning (effekt), vilket reglerar ljusstyrkan bra. Moderna LED- och lågenergilampor reagerar däremot inte alls bra! Mer om det senare.

Det finns ingen dimmer idag (för hushåll) som sänker spänningen med bibehållen sinusvåg. Det gjordes endast av de äldre typerna med vridtransformatorer som bilden ovan visar exempel på. Dagens traditionella dimmers kapar istället bort en del av sinuskurvan. Grejen med det är mindre effektförluster i dimmern, den blir mindre varm. Genom att ”koppla in och ur” strömmen en liten del av tiden istället för att sänka spänningen permanent blir det ju ingen effekt som måste brännas bort. Det får samma effekt i dubbel bemärkelse då det ger samma RMS-värde på effekten.

Problemet med att klippa bort bitar ur sinusvågen är att anslutna apparater kanske inte mår så bra av det. Det är gjorda för en spänning som sakta stiger och sjunker (50 Hz), inte en spänning som gör hastiga skutt. Man behöver därför anpassa typen av dimmer mot belastningen.

Traditionellt fanns endast två huvudsakliga typer av dimmers, men flera olika namn används för dem vilket förvillar. Triac- och transistordimmers beskrivs först här.


Triacteknik

Tyristordimmern klipper sinusvågen i framkant. Detta är den vanligaste typen som man finner i till exempel enkla sladdimmers. Andra ord som används för denna typ är tyristor, triac. Är ofta märka med ”RL”.

[bild]

Denna typ är avsedd för traditionella järnkärnetransformatorer, motorer och andra induktiva laster.

När det gäller induktiva laster såsom lysrör, konventionella järnkärnetransformatorer (dock inte alltid ringkärnetransformatorer) och enfasmotorer kan dessa bara regleras med tyristordimmers (eller universaldimmers). Används också till glödljus, halogen och 230 V lågenergilampor och 230 V LED-lampor, etc.

Den kräver vanligen en minimieffekt, och klarar vanligen att reglera effekter upp till 1000W.

Tekniken bygger på att en triac startar och tar bort en del av den stigande sinusvågen. Induktiva laster lagrar energi när strömmen flödar och brytning av strömmen kan därmed skapa motsvarande höga spänningar – som tändspolen i en bil. Detta innebär att den lämpligaste tidpunkten för att slå av försörjningen till en induktiv belastning är när strömmen ligger nära noll, vilket passar perfekt för hur en framkantsdimmer fungerar.

[bild]

Slutning av kretsen nära toppen av sinuskurvan ger en strömspik. Detta hanteras bra av induktiva laster då dessa begränsar startströmmen. Induktansen i dimmern hjälper till här också. Trots detta brukar denna typ av dimmer surra lite. Surret är mekaniskt och uppstår pga att komponenterna vibrerar, att dimmer är dåligt byggd fysiskt.


Transistorteknik

Transistordimmern är en dimmer som kan reglera såväl glödljus som elektroniska transformatorer. Dimmern brukar vara märkt med att den är avsedd för elektronisk transformator, eller med ”RC”. Står det elektronisk eller transistor på dimmern så är den av denna typ.

Denna typ ska användas till alla former av elektroniska produkter såsom elektroniska drivdon till belysning, så står det ”electronic” eller liknande på ett drivdon så ska en transistordimmer väljas.

Den kräver vanligen en minimieffekt, och klarar vanligen att reglera effekter upp till 1000W.

[bild]

Vid regleringen skär transistordimmern nätspänningens sjunkande sinusvåg, vilket även kallas bakkantsstyrning. Denna teknik som tar bort den sista delen av sinuskurvan gör att startpulsen blir låg vid inkopplingen av belastningen. Det uppstår inga strömspikar som kan orsaka störningar i ledningssystemet. Den är dessutom helt ljudlös.

Många elektroniska transformatorer fungerar som en stor kapacitans. Detta innebär att strömmen byggs upp snabbt. Denna ökningen kommer att förstärkas på ett oönskat sätt när den pålagda spänningen själv stiger snabbt, som med framkantsdimmers. En vanlig och oönskad följd är ett hörbart ljud från transformatorn på grund av komponentstress som kan ge förtida funktionsavbrott. En transistordimmer ökar spänningen ”långsamt” och bryter den snabbt vilket passar utmärkt här. Det passar däremot dåligt för induktiva laster som nämndes ovan.

Styrningen bryter belastningsströmmen och detta görs vanligen med transistorteknik, därav benämningen transistordimmer.


(Multi)Universaldimmer

Denna typ av dimmer är i grunden en transistordimmer med en extra krets för induktiva laster som styrs beroende på den last som är ansluten. Med hjälp av en processor känner den av vilken typ av belastning som är ansluten (för tillfället). Fungerar likadant som en transistordimmer eller tyristordimmer beroende på vilken belastning som är ansluten. Detta innebär att man kan välja att ansluta antingen elektronisk eller konventionell transformator, men dock ej samtidigt.

Det finns dock problem med denna typ i kombination med dimbara LED- och lågenergilampor som förklaras senare. Den kan bli lurad.


Pulsbreddsmodulering

Gårdagens teknik att klippa i sinusvågens 50 Hz är ganska primitiv och ger upphov till brum och flimmer. Idag finns bättre alternativ.

En modernare variant är Pulse Width Modulation, PWM. Här har sinusvågen gjorts om till en fyrkantsvåg med variabel pulsbredd. Ju ”bredare” pulser, desto högre energi (duty cycle).

[bild]

Skulle verkligen fyrkantsvåg vara bättre då? Nej, inte det minsta. Bättre vore att sänka spänningen så att den kunde vara påslagen hela tiden. PWM är bra endast på grund av att den är enkel och billig att implementera. Andra lösningar som att sänka spänningen ger stora effektförluster i dimmern – den blir varm.

Höjden på pulserna motsvarar den spänning man vill ha, vilket kan vara allt mellan 12 - 230 V. Om det är DC eller AC beror på om den växlar polaritet (riktning). Om spänningen är både positiv och negativ så är det AC, annars är det pulserande DC.

PWM går också att använda till applikationer som kräver en konstant ström istället för konstant spänning, det är egentligen inga konstigheter. Mer om det senare.

En annan stor skillnad mot de gamla dimrarna är frekvensen. Vid PWM använder man kilohertz, vanligen upp emot 100 kHz. Vid dessa frekvenser spelar det mindre roll att spänningen är ”fyrkantig”, och man får inga problem med flimmer. [bh] Mätningar på elektroniskt drivdon visar att dom i allmänhet ger 38 kHz fyrkantsvåg ut, givetvis med en ansenlig mängd övertoner.

Däremot kan man få problem med andra typer av störningar. Tittar man i ett oscilloskop så ser man att fyrkantsvågen inte är så fyrkantig i verkligheten. Därför finns vanligen en begränsning av kabellängden på sekundärsidan till 2 meter för installationer av halogen.

Denna typ av dimring används av elektroniska drivdon för halogen och LED, och då handlar det om klenspänning ca 12 – 60 V DC. De verkar vara ovanliga för 230 V-ljuskällor(?).

Det kommer eventuellt varianter på PWM i framtiden, trappstegsformad fyrkant som enligt uppgift ger högre ljusutbyte med energibesparingar som följd. Tekniken går framåt inom detta område.


[size=+1]Utföranden, val och installation av dimmers[/size]

Så här långt kan vi ställa upp en lista på egenskaper hos en traditionell energibegränsande dimmer som ska kontrolleras vid val för dimring av en viss typ av lampa.

• Framkant eller bakkant eller universaldimmer. Se specen för lampan eller vilken typ som de i allmänhet fungerar med.
  .
• Den minsta belastning som dimmern kräver. Detta är speciellt viktigt att kontrollera vid dimring av lågenergi och LED, och speciellt viktigt för dimmers utan nolla.
  .
• Den maximala belastning dom dimmer klarar av. Här är det återigen viktigt att kontrollera detta vid dimring av lågenergi och LED. Man bör hålla sig en bit under dimmerns märkeffekt. Mer om det senare.

Det som inte redan förklarats ovan förklaras nedan.


Utföranden

Sedan har vi val av utförande. Dimmers var traditionellt en enda enhet. Idag finns även dimmers, till exempel små dimmers för montering i dosa, som styrs via en extern enhet. Dessa styrdon finns i huvudsak i två former.

• Tryckknapp, vanlig strömbrytare som görs momentan genom att man monterar en fjäder bakom vippan. Det finns även dimmers som fungerar med bistabil strömbrytare, till exempel från Eltako.
  
  De fungerar så att ett tryck tänder eller släcker lampan. Dimring upp och ned görs genom att hålla in knappen. Det finns lite olika varianter på detta tema.
  .
• 1 – 10 V vilket är en potentiometer som steglöst ställer in ljusstyrkan. Den ser därmed ut precis som en ”vanlig” dimmer med ett vred. Den kombineras vanligen med en tryckknapp (att vredet går att trycka in) för att tända och släcka.
  .
• Fler varianter finns, och ännu fler kommer säkert att finnas i framtiden, såsom trådlös styrning, närvarosensor, DMX, DALI.

Det som räknas upp ovan är alltså inte dimmers, det är styrdon, styrning av dimmers och har ingenting med hur dimmern i sin tur dimrar lampan.

Några anledningar till varför man skulle välja en lösning med dimmer och styrning som separata enheter är

• Man vill kunna dimra från många ställen (via tryckknapp).
• Man vill kunna dimra många lampor med hög sammanlagd effekt (via tryckknapp) genom att använda flera dimmers som är synkade.
• Man vill kunna dimra lampor av olika slag, med olika typer av dimmers som styrs gemensamt med tryckknapp eller 1 – 10 V.
• Man vill behålla befintligt fabrikat på strömbrytare.
• Ingen annan dimmer fungerar.
• Det finns puckar som förutom trådbunden tryckknapp även stöder trådlös styrning för de fall ledningsdragning till tryckknappen är besvärlig.
• Det kan finnas puckar med extra funktioner och egenskaper som inte finns i traditionella dimmers, till exempel styrning via DALI, DMX och blåtand, och användning av rörelsevakt. Se till exempel LCC60WCM från Vadsbo.

Former

[bild][bild][bild][bild][bild]

Dimmers utseende och avsedda placering skiljer också stort där man får välja den variant som passar bäst.

• Dimmers kan vara fast monterad i apparatdosa varifrån den också manövreras. De kan vara utförda som ett vred eller tryckknapp.
• Dimmers kan vara avsedda för att gömmas i en dosa, på DIN-skena i normkapsling eller annat hålrum och styras från annan plats.
• Dimmers kan monteras direkt på sladden till en lampa.
• Det finns dimmers av plugin-typ som enkelt ansluts till ett schukouttag, och som har ett schukouttag för lampan. En variant på detta tema är där vredet är monterat på en egen sladd så att dimmern som sitter i ett uttag kan manövreras ifrån soffan.

Installation

[bild] [bild]

Några korta noteringar kring installation av dimmer:

• Finns det en nolla tillgänglig? Ovan visas två exempel på dosdimmers från Eltako där dimmern EUD61NPS till vänster inte kräver en nolla. Den tar den energi den behöver för eget bruk via den anslutna lampan.
  
  Dimmern och lampan är seriekopplade. När lampan är tänd så går en ”stor” ström genom kretsen, där dimmern ”tappar av” en liten del för eget bruk. När lampan är släckt så driver dimmern fortfarande en liten ström genom kretsen, inte nog för att få lampan att lysa men tillräcklig för att strömförsörja dimmern.
  
  Det fungerar för glödljus men blir snabbt besvärligt med lågenergi och LED eftersom dessa inte alltid släpper igenom tillräckligt mycket ström, eller att den låga strömmen får lampan att glimra. Nexa WMR-252 uppges kunna klara LED bättre än andra.
  
  Dosdimmern EUD61NPN till höger på bild kräver en nolla, och den stöder som synes därmed LED. Nollan använder den enbart för sin egen strömförsörjning.
  .
• Följ tillverkarens anvisningar, till exempel med avseende på installationsutrymmet.
  .
• Isolation mellan olika system kan kräva rätt val från början:
  .
  • 1 – 10 V-kretsen måste hållas isär från 230 V-kretsen. Det bör helst vara en egen kabel eller eget rör med FK mellan styrning och dimmer. Eftersom styrdonet ofta även innehåller en tryckknapp som styr spänningsmatningen till dimmern blir det extra besvärligt. Använd i detta fall FK eller kabel för 230 V för båda kretsarna.
    .
  • Nedan kommer vi även in på drivdon med dimmer som ger SELV ut till lamporna. Även där gäller det att hålla isär de båda systemen. T.ex RKUB till LED får inte finnas tillsammans med FK för 230 V i samma dosa!
    .
  • Tryckknappskretsen kan både tillhöra 230 V-kretsen, eller kan också vara sin egen krets som då kan förläggas tillsammans med ledningarna på sekundärsidan. Det första är det vanligaste. T.ex Eltakopucken EUD61NPN kan vara både och beroende på hur tryckknappskretsen kopplas in, medan EUD61NPS är låst till 230 V-kretsen.
  Grundregeln är att det ska finnas en dubbel isolering för 230 V mellan systemen. Om det är enkelisolerad ledare så ska isoleringen på varje ledare vara godkänd för 230 V. Om 230 V-system består av en kabel där kabelmanteln når ända in under höljet på donet så kan SELV-sidan bestå av till exempel RKUB. Se 4.8.3.5 Olika spänningsband i samma rör.
  .
• Ledningslängder kan behöva beaktas. Se tillverkarens anvisningar. För dimmers är det ledningarna kopplade till styringångarna som kan vara kritiska. Det kan handla om maximalt 5 – 15 meter eller kräva skärmning av ledningarna.
  .
• Installation av dimmer i en starkströmsanläggning är behörighetskrävande. Byte av dimmer mot en likvärdig som inte kräver någon ändring i installationen kräver dock inte behörighet.
  .
• Det är tillåtet att själv installera ett system som består av maximalt 50 V AC, 120 V DC, 10 A och 200 VA. Samtliga storheter måste hålla sig under dessa gränser. Ett 12 V-system är alltså behörighetskrävande om strömmen överstiger 10 A.
  
  Det kan alltså finnas fördelar med att välja LED då halogen lätt kommer upp i dessa strömmar eller effekter. Det kan likaså vara en fördel att välja ett centralt drivdon för konstant ström till LED istället för LED-armaturer för 230 V med eget drivdon. I ett sådant system behöver man inte kunna alla säkerhetsregler för starkström. Man kan t.ex använda i princip vilket kabel som helst.

Jag bygger på tråden ... jag har idag utvecklat en till kromosom efter att ha kopplat de donet utan nolla ...får inte skiten att funka ... eller ja funka å funka ... spänning på lampan helatiden varför ? ...det är inga problem ..den ska ha konstant kräm på L och sedan impuls som sitter till vänster om fasen och sist tändtråden över lampsymbolen....

 

[50procent]

Ladda upp en bild på hur det är kopplat och vad som är vad

 

[Papphammar666]

Ladda upp en bild på hur det är kopplat och vad som är vad

Skulle nästan kunnat jobba som konstruktör med denna utförliga ritning hahahah

 

[Mikael_L]

Om det är LED-lampa så är det nästan 100% orsaken.
LED-lampor fungerar inte till den dimmern.

 

[Papphammar666]

Om det är LED-lampa så är det nästan 100% orsaken.
LED-lampor fungerar inte till den dimmern.

Ok jag satt i lampan pröva med en annan .... så där är ena problemet ...men det större problemet är att jag hade 230v konstant på (x) lampsymbolen ...

( jag pröva bryataren så funka den som den ska.... )

 

[Mikael_L]

Då den dimmern saknar nolla så går det alltid lite ström ut mot lasten (lampan alltså) för att förse dimmerns egna elektronik med energi.
Denna ström är för stor för en LED-lampa, som helt enkelt tänds då.

Är det ingen alls last ansluten så är det rimligt att det alltid blir 230V på utgången, iom att dimmern försöker trycka ut ström på den pinnen.

 

[Papphammar666]

Då den dimmern saknar nolla så går det alltid lite ström ut mot lasten (lampan alltså) för att förse dimmerns egna elektronik med energi.
Denna ström är för stor för en LED-lampa, som helt enkelt tänds då.

Är det ingen alls last ansluten så är det rimligt att det alltid blir 230V på utgången, iom att dimmern försöker trycka ut ström på den pinnen.

Jag reagera från början på att den saknar nolla men skit i det ... dimmer funkar alltså bara med glöd/halogen med en ström över 20w .. ?

 

[AndersS]

Det står så på dimmern du lagt in bild på att lägsta effekt är 20W
Effekt=watt, spänning=volt och ström=ampere kan vara bra att ha koll på om du köper elprylar.

 

[Bo.Siltberg]

Just den dimmern fungerar inte med LED. Det lär finnas andra dimmers utan nolla som ska gå bra. Ja, detta är en djungel som det är lätt att gå fel i. Därför skrev jag artikeln, och just din dimmer finns faktiskt med i den text du citerade där det står LED no no Branschen har misslyckats totalt med att föra in dimbara 230 V LED i hushållen. Man behöver byta dimmerteknik helt (ominstallation) för att vara säker på att dimringen ska fungera.

 

[Mikael_L]

Ja just den dimmern klarar i princip bara någorlunda vanliga glödlampslaster.
Den kan fungera ganska OK mot både elektroniska och järnkärnetrafos som matar 12V halogen, men med lite otur så kan även det bli lite crappigt i funktion. (Otur med vilka produkter man råkar försöka koppla samman).

Samma med lågenergilampor, de kan också fungera hyggligt med denna dimmer, men ganska ofta funkar det dåligt.
Men generellt bättre om det är stor last, dvs många lampor anslutna.

Och slutligen LED, nästan omöjligt att få det sluta lysa. Med väldigt många anslutna skulle det kanske fungera, men då blir det samtidigt väldigt kraftigt övertonsinnehåll som riskerar slå ihjäl dimmerpucken.


Som tumregel kan man försöka hålla LED-laster på max 10% av max märkeffekt för glödlampslaster, så länge man inte hittar någon mer specifik info från tillverkaren.

Denna dimmer du har är en numera ganska gammal produkt, det finns modernare utan nolla, som klarar av LED-lampor.