- Status
Fast under förutsättning att gaten är hel så drabbar det ju inte dom innanför. Rent tekniskt alltså. Men enklare blir det. Segregeringen klarar sig bra på egen hand.tveksamt skrev:
Mer segregering tror jag absolut ökar den totala brottsligheten, och det drabbar även boende i gated communities. Man lär ju vilja röra sig utanför det skyddande området, om då den totala brottsligheten är högre, så blir man desto mer utsatt utanför.
Haha.. det tåget är kört för länge sen. Det går inte att bryta den.
Jag själv kommer aldrig bosätta mig ett invandrartätt område av ren rädsla för min familj och mina ägodelar ska bli skadade.
Klart det är säkrare med ett staket, grind och vakt.
Tråkigt med personen som fick sin dotter mördad. Riktigt där är vi ju inte med ett så laglöst samhälle, men inte så långt ifrån heller.
Skjuts ju nästan en gång i veckan nu på allmän plats. Tidsfråga innan oskyldiga kommer i vägen.
Gated community och ett larm på det så skulle jag känna mig tämligen trygg när jag sover.
Du menar att dom skulle sikta in sig mer på boenden i en Gated? Tror jag knappast. Brottsligheten ökar oavsett om det finns Gated eller ej, händer ju redan nu. Vad jag kan läsa mig till från tidningar och annan media. Statistik är en sak, verkligheten en annan idag. Allt för påvisa att ett visst parti har så fel i sin politik. Men för MIG så ser verkligheten helt annorlunda ut.H hempularen skrev:
OM du bor i en gated community så tror jag definitivt att du löper högre risk att utsättas för brott, framförallt när du åker ut i riktiga världen, men även inom det skyddade området.
Men för samhället är det inget större problem om 5 - 20% bosätter sig inom murar. problemet uppstår om separationen totalt blir större mellan de som är eller tycker sig satta på undantag, och oss övriga. Ju större avståndet blir att sätta sig i varandras levnadsförhållanden, desto mindre empati blir det mellan grupperna, sådant ökar risken att folk gör sig skyldiga till brott mot någon av de "andra". Och rent statistiskt så blir det självklart fler brottslingar, ju fler som hamnar i gruppen av "andra".
Men för samhället är det inget större problem om 5 - 20% bosätter sig inom murar. problemet uppstår om separationen totalt blir större mellan de som är eller tycker sig satta på undantag, och oss övriga. Ju större avståndet blir att sätta sig i varandras levnadsförhållanden, desto mindre empati blir det mellan grupperna, sådant ökar risken att folk gör sig skyldiga till brott mot någon av de "andra". Och rent statistiskt så blir det självklart fler brottslingar, ju fler som hamnar i gruppen av "andra".
Så länge tidningar skriver om inbrott och andra småbrott, är det inte så farligt med kriminaliteten. Värre är det om de slutar skriva om det.
Och har brottsligheten ökat? Ja, jag tror på tidningarna, det ser absolut ut som brottsligheten ökar.
Men hur ser det ut för just mig?
Jag har funderat lite på vad jag varit med om: jag har blivit utsatt, eller varit nära folk som utsatts för inbrott (I Sverige) ungefär 15 ggr i mitt liv (aldrig i mitt hem, men arbetsplats osv), de flesta för ca 40 år sedan. Ingen de senaste 10 åren.
Ett bilinbrott på 80 - talet.
Min mamma utsattes för en förskingring för 40 år sedan. En banktjänsteman stal ca 200 000 av ett arv. Det löstes av banken, mamma vägrade polisanmäla, banken mörkade genom att förfalska dokument.
Jag var 10m från en skjutning 1990, en kille sköt sin flickvän i nacken och vände sig sedan mot mig med pistolen, mina värsta sekunder någonsin. Några minuter senare begick han självmord genom att tända eld på ett antal jeepdunkar med bensin, jag trodde ett ögonblick att explosionen skulle ta mig med. Tjejen överlevde. Jag var otroligt nära att ingripa sekunder innan han sköt, hade ingen aning om att han var beväpnad. Gärningsmannen kom från Finland (enl. obekräftade uppgifter).
Lärdom: Ingrip ALDRIG handgripligen! Har ofta funderat på vad det var för 6e sinne som fick mig att inte ingripa.
En släkting som var butiksföreståndare utsattes för 2 grova rån och bytte därefter jobb, för ca 15 år sedan.
Ett "hushållsbråk" i grannhuset för 6 - 7 år sedan, jag ringde polisen, det var jättepådrag hela natten, ett tiotal poliser rörde sig i hela huset i flera timmar, en person åkte ambulans. Jag har ingen aning om vad som faktiskt hände.
Min fru's bästa kompis som är guldsmed rånades grovt för typ 3 år sedan, fick tillbringa några dagar på intensiven, rånaren (svensk) fick 5 år.
En annan kompis till min fru hade precis gått in i en butik på Drottninggatan när terroristen körde förbi, hon klarade sig med några sekunders marginal, är lätt rörelsehindrad så hon skulle aldrig ha kommit undan om hon varit kvar på gatan.
Det är otrevligt med brott, men från min personliga erfarenhet, så har det inte ökat på senare år, snarare tvärtom. Men jag tror på att det totalt ökar.
Men hur ser det ut för just mig?
Jag har funderat lite på vad jag varit med om: jag har blivit utsatt, eller varit nära folk som utsatts för inbrott (I Sverige) ungefär 15 ggr i mitt liv (aldrig i mitt hem, men arbetsplats osv), de flesta för ca 40 år sedan. Ingen de senaste 10 åren.
Ett bilinbrott på 80 - talet.
Min mamma utsattes för en förskingring för 40 år sedan. En banktjänsteman stal ca 200 000 av ett arv. Det löstes av banken, mamma vägrade polisanmäla, banken mörkade genom att förfalska dokument.
Jag var 10m från en skjutning 1990, en kille sköt sin flickvän i nacken och vände sig sedan mot mig med pistolen, mina värsta sekunder någonsin. Några minuter senare begick han självmord genom att tända eld på ett antal jeepdunkar med bensin, jag trodde ett ögonblick att explosionen skulle ta mig med. Tjejen överlevde. Jag var otroligt nära att ingripa sekunder innan han sköt, hade ingen aning om att han var beväpnad. Gärningsmannen kom från Finland (enl. obekräftade uppgifter).
Lärdom: Ingrip ALDRIG handgripligen! Har ofta funderat på vad det var för 6e sinne som fick mig att inte ingripa.
En släkting som var butiksföreståndare utsattes för 2 grova rån och bytte därefter jobb, för ca 15 år sedan.
Ett "hushållsbråk" i grannhuset för 6 - 7 år sedan, jag ringde polisen, det var jättepådrag hela natten, ett tiotal poliser rörde sig i hela huset i flera timmar, en person åkte ambulans. Jag har ingen aning om vad som faktiskt hände.
Min fru's bästa kompis som är guldsmed rånades grovt för typ 3 år sedan, fick tillbringa några dagar på intensiven, rånaren (svensk) fick 5 år.
En annan kompis till min fru hade precis gått in i en butik på Drottninggatan när terroristen körde förbi, hon klarade sig med några sekunders marginal, är lätt rörelsehindrad så hon skulle aldrig ha kommit undan om hon varit kvar på gatan.
Det är otrevligt med brott, men från min personliga erfarenhet, så har det inte ökat på senare år, snarare tvärtom. Men jag tror på att det totalt ökar.
Redigerat:
Gated communities löser inte problem, men är ett sätt att undvika existerande problem.D Daniel 109 skrev:
Jag känner flera som bor/bott i sådana i olika länder, och det känns förvisso underligt att behöva låsa in sig. Men med tanke på omständigheterna kan det var befogat.
Vadå går inte att bryta? Såklart det går, det handlar bara om vad vi som samhälle vill göra.G Ganescha skrev:
Din filosofi är helt enkelt alltså att så länge det inte drabbar dig så är det helt okej att det drabbar andra?
Varför inte? Om du drar det till extrempunkten så kommer vi att ha ett antal rika som bor i gated communities och ett antal fattiga som bor utanför. Vilka tror du de som håller på med brott är mer benägna att råna?G Ganescha skrev:
Just rekomendationen att inte ingripa är något som medför att samhället går utför. Visst kan det medföra personliga risker, men vilket samhälle vill vi ha?
Det är skillnad på att ingripa och att göra det handgripligen själv.D Daniel 109 skrev:
Att ringa polisen när man hör grannarna bråka är också att ingripa, på ett sätt som håller en själv utom fara.
På samma sätt som man uppmanas att försöka släcka en brand på egen hand bara om det kan göras utan att utsätta en själv för för stora risker.
Med det sagt, jag håller med dig. Vi har för lite civilkurage i dagens samhälle, vi måste kunna stå upp för varandra och mot det som är fel.
Jag byggde nytt ute på landet, 4 ,5 mil från närmaste bemannade polisstation. Huset har attraktivt läge med stora fönsterpartier på alla sidor. Jag har vakthund som åtminstone ser just mig som något att kämpa för. Alla ärvda, känslomässiga och ev värdefulla ting, har jag avyttrat till nästa generation.
Dottern har dock en koloni i centrala storstaden. Den hemsöks ytterligt regelbundet av småtjuvar/övernattningsgäster. Efter att ytterdörr/fönster förstörts upprepade gånger har hon satt upp en tydlig skylt där det framgår VAD som tidigare stulits (morakniv, bilbatteri, hemlagad hallonsylt, IKEA brödkniv etc) och att dessa produkter INTE återanskaffats. Denna skylt har avskrämt ytterligare tjuveri men tyvärr inte övernattningsgäster.
Dottern har dock en koloni i centrala storstaden. Den hemsöks ytterligt regelbundet av småtjuvar/övernattningsgäster. Efter att ytterdörr/fönster förstörts upprepade gånger har hon satt upp en tydlig skylt där det framgår VAD som tidigare stulits (morakniv, bilbatteri, hemlagad hallonsylt, IKEA brödkniv etc) och att dessa produkter INTE återanskaffats. Denna skylt har avskrämt ytterligare tjuveri men tyvärr inte övernattningsgäster.
Det kanske gick för fort i verkligheten även om det inte känns så i ditt minne?H hempularen skrev:
Även om jag inte har varit med om något sånt, tack och lov, så har jag ju sett barn och gamla falla och det har ju känts som att de föll väldigt sakta och man undrar varför sprang jag inte dit och tog emot dem, men samtidigt vet man ju att ett fall tar långt under en sekund och på den tiden hinner man inte ens ta ett steg.
Är det möjligt på Österlen? Antingen Ystad eller Kristianstad borde vara närmare än 4,5milyonna skrev: