Denna bild från cornucopia som visar riksbankens prognoser och utfall tycker jag är intressant.
https://3.bp.blogspot.com/-WMOnDxvP...88QHH8onrcACLcB/s1600/riksbanken_igelkott.png
https://3.bp.blogspot.com/-WMOnDxvP...88QHH8onrcACLcB/s1600/riksbanken_igelkott.png
För ett antal år sedan (10?) började vår bank skrika om risk för höjda räntor. Jag band våra lån. Nåt år senare bestämde vi oss för att flytta och fick betala snuskigt med pengar för att lösa lånen. Och räntorna fortsatte nedåt. Extremt dålig affär.
Numera har vi rörligt och tänker fortsätta med det. Då får man ju en mjuk höjning om räntan går upp och inte en chock om fem år.
Numera har vi rörligt och tänker fortsätta med det. Då får man ju en mjuk höjning om räntan går upp och inte en chock om fem år.
Då det inte finns några fickor på svepningen förstår jag inte varför folk siktar på att amortera så att de spyr. Jag amorterar 500 kr per månad på mitt 2.6 miljonlån. Min plan är att gå i mål med lån till 80% av husets värde (fn värderad till 4.5 miljoner)
Riskspridning, tror jag.O Obnoxious skrev:
De kanske tänker sig att det är trevligt att ha en låg månadskostnad när de blir pensionärer och får lägre inkomst. Även om man har bra tjänstepension och/eller löneväxlar så kan dessa investerade pengar sjunka i värde om man investerar dem oskickligt och/eller har dålig timing. Om man då har ett mindre lån i förhållande till värdet på bostaden så har man ju, förutom lägre månadskostnad, också tryggheten att det blir mindre kvar om man skulle (tvingas att) sälja. Naturligtvis kan man bara påverka lånets storlek i nominella termer, men det är i alla fall något. Det kan ju också vara så att man "lätt" kan sätta undan max i tjänstepensionen och då är amortering ett slags sparande med en viss del av risken känd.
Sedan finns det en annan komponent som är svårare att prissätta, men som uppenbarligen har ett pris: den där sköna känslan av att veta att man har "pengar i bostaden" eller är "skuldfri" eller hur man nu uttrycker det. Denna, eller stålarna, kan barnen då ärva om man tillhör den ägande klassen.
Egentligen håller jag inte med dig, men det var bra argumenterat. Inga fickor på svepningen... väldigt talande bild, den ska jag komma ihåg.O Obnoxious skrev:
Det enklaste sättet att titta på förväntade statslåneräntan i framtiden är att kolla på den så kallade Yield curve. Det är den ränta som marknade betalar för räntor med olika löptider. En Yield curve är oftast uppåtlutande då något som heter Duration gör att pga orsäkerheten om framtiden måste kompenserad så krävs en högre ränta. Man pratar även om curve steepener (att räntan i närtid -3år ökar kraftigt och början på kurvan blir brantare) eller flattener som gör att kurvan blir plattare (när räntan förväntas vara samma eller lägre i framtiden). Det är sällan som kurvan är inverterad dvs lutar neråt men det finns exempel (tex Grekland då man var kortsiktigt osäker på finanserna men långsiktigt var risken mindre).
Som kan ses av Sveriges Yield curve för tillfället förväntas räntan om 10år vara ca 0,5% och om 20år ca 1,25% men då är durationrisken inräknad vilket gör den faktiska räntan lägre.
Summa: inga räntehöjningar värda namnet förväntas av marknaden på kort, medel eller lång sikt
Som kan ses av Sveriges Yield curve för tillfället förväntas räntan om 10år vara ca 0,5% och om 20år ca 1,25% men då är durationrisken inräknad vilket gör den faktiska räntan lägre.
Summa: inga räntehöjningar värda namnet förväntas av marknaden på kort, medel eller lång sikt
Oj så många intressanta svar, kul! Jag är inte ute efter att säga att någon gör rätt och andra fel. Var mest intresserad över andras syn på saken och tanka kring det. Självklart kan man inte heller säga vad som är rätt eller fel, när man inte vet vad som händer i framtiden, allt är bara spekulationer.
Jag är inte besviken över att andra tar sig råd att betala mer, det är helt klart upp till var och en vad man anser rimligt. Jag vill dock tro att väldigt många, som någon annan skrev i tråden tidigare, baserar sina boendekostnader på dagens gynnsamma ränteläge. Jag själv har erfarenhet av att leva under ansträngd ekonomi till följd av 90-talets "kris" när räntorna låg bra mycket högre än idag, en sits jag själv inte vill sitta i. Nu låter det som att jag har ett nöjeskonto motsvarande en årslön, så är givetvis inte fallet. Men en boendekostnad på 15k eller uppåt skulle helt klart sätta sina spår gentemot hur vi lever idag.
Enligt min definition är man högt belånad ("upp över öronen") om man inte skulle klara sina levnadskostnader om de som inbringar inkomst blir sjuka/arbetslösa med en normal ränta på 5-6% (som även bankerna räknar med vid lån idag). Enligt ECB har Svenskarna en väldigt hög belåningsgrad jämfört med övriga Europa.
Ja självklart lär jag bestämma mig någon gång, annars får jag väl sitta kvar i mitt radhus tills det är dags att klä på sig träfracken. Jag anser inte att jag både vill äta kakan och ha den kvar, jag är inte intresserad av att investera i en bostad med en tanke om att den ska ge mig avkastning till nästa boende, något som faktiskt är ganska vanligt idag och ett tecken på att man kan närma sig en bostadsbubbla och det jag skulle kalla för just att både äta kakan och ha den kvar.J Jocke_Linghem skrev:
Jag är inte besviken över att andra tar sig råd att betala mer, det är helt klart upp till var och en vad man anser rimligt. Jag vill dock tro att väldigt många, som någon annan skrev i tråden tidigare, baserar sina boendekostnader på dagens gynnsamma ränteläge. Jag själv har erfarenhet av att leva under ansträngd ekonomi till följd av 90-talets "kris" när räntorna låg bra mycket högre än idag, en sits jag själv inte vill sitta i. Nu låter det som att jag har ett nöjeskonto motsvarande en årslön, så är givetvis inte fallet. Men en boendekostnad på 15k eller uppåt skulle helt klart sätta sina spår gentemot hur vi lever idag.
Enligt min definition är man högt belånad ("upp över öronen") om man inte skulle klara sina levnadskostnader om de som inbringar inkomst blir sjuka/arbetslösa med en normal ränta på 5-6% (som även bankerna räknar med vid lån idag). Enligt ECB har Svenskarna en väldigt hög belåningsgrad jämfört med övriga Europa.
Också lite av min poäng gällande analyser från ECB. Vi är väldigt beroende av hur övriga Europa går.Z Zodde skrev:
Den är lite rolig faktiskt, Riksbankens igelkott som den brukar kallas.C crallian skrev:
Fast det är galet tänkt tycker jag. Jag har en mamma på 70+ som sitter med en lägenhet för 1.6 miljoner utan lån. Trots detta unnar hon inte sig guldkant utan tvekar hur mycket jag än påpekar att hon inte får efterlämna några pengar efter sighalper skrev:
Jag kan bara tala för hur det är i många fall i Stockholm.
Samtliga jag känner som har köpt en dyr bostad de sista 4-5 åren har fått sin ekonomiska kalkyl baserad på 6-7,5% ränta, oftast 7%.
Köpare av fastigheter mellan 5-10milj har i princip alltid gjort en bostadskarriär där var och en i ett par har börjat kanske 5-10år tidigare med ett köp av en lägenhet eller annan billigare bostad.
Inte sällan renoveringsobjekt.
I de fall där första köpet är en dyrare bostad (2-4miljo) så har man sparat + lånat av föräldrar för kontantinsats. Plus att man har en tillräcklig inkomst. I en del fall har föräldrar "gott i borgen" men det är sällan.
Men jag känner också en del medel och låginkomstagare som "parat ihop sig" med likasinnade med varsin bostad som stigit i värde och som tillsammans köper en villa på 7milj utan att mer än 3milj i lån. Inget ovanligt!
Vad är egentligen hög belåning? Är det att lånet är högt eller är det att man har lånat till en stor del av köpet?
Samtliga jag känner som har köpt en dyr bostad de sista 4-5 åren har fått sin ekonomiska kalkyl baserad på 6-7,5% ränta, oftast 7%.
Köpare av fastigheter mellan 5-10milj har i princip alltid gjort en bostadskarriär där var och en i ett par har börjat kanske 5-10år tidigare med ett köp av en lägenhet eller annan billigare bostad.
Inte sällan renoveringsobjekt.
I de fall där första köpet är en dyrare bostad (2-4miljo) så har man sparat + lånat av föräldrar för kontantinsats. Plus att man har en tillräcklig inkomst. I en del fall har föräldrar "gott i borgen" men det är sällan.
Men jag känner också en del medel och låginkomstagare som "parat ihop sig" med likasinnade med varsin bostad som stigit i värde och som tillsammans köper en villa på 7milj utan att mer än 3milj i lån. Inget ovanligt!
Vad är egentligen hög belåning? Är det att lånet är högt eller är det att man har lånat till en stor del av köpet?
Jag tycker den är artikeln sammanfattar vad jag tycker om det ganska bra: https://www.byggahus.se/ekonomi/dina-bolan-over-eller-under-snittetHuddingebo skrev:
Lånesumman som ensam faktor säger ingenting om det utan den andra faktorn som är disponibel inkomst. Således kan man vara högt belånad med 2mkr och lågt med 10mkr beroende på inkomst.
En annan aspekt är att kan man sälja objektet om några år. Får man tillbaks pengarna? Att sitta med ett hus (och lån) och inte kan sälja är inte drömmen.
Något som också är tydligt med medias ständiga nyheter om räntehöjningar är hur storstadsfixerad media är. I stora delar av landet har det väldigt liten betydelse för fastighetsägaren om räntan är 1% eller 5%. Då kan det vara värre att bränslepriset närmar sig 17 kr litern då man inte kan göra som svealänningen och köpa ett månadskort för 800 kr. och åka hur mycket som helst.
Det är här jag faktiskt tror vi på landsbygden ligger mer pyrt till. Storstadsområden har alltid hög inflyttning och således i princip en konstant bostadsbrist. Visst skulle en bubbla som spricker drabba även storstan och det skulle slå hårdare eftersom man generellt har högre skulder. Men jag tror marknaden återhämtar sig snabbare än på landsbygden där man snarare kämpar mot utflyttning.N Yindysagh skrev: