Ni är roliga ni. Faller pladask för minicartbana, en helikopterplatta och en pool, eller kanske bara ett nja för poolen....
Nog är det arkitektritat alltid, om än för över 100 år sedan.
Lade märke till utstickande armering på fasaden. Nån som vet vad detta kan ha varit till för? Kan där ha varit ribbor tidigare som bildat nån slags spaljé för rosor eller liknande? Fint hus.
https://www.hemnet.se/bostad/142886...um=link&utm_campaign=tipsa&utm_content=iphone
Lade märke till utstickande armering på fasaden. Nån som vet vad detta kan ha varit till för? Kan där ha varit ribbor tidigare som bildat nån slags spaljé för rosor eller liknande? Fint hus.
https://www.hemnet.se/bostad/142886...um=link&utm_campaign=tipsa&utm_content=iphone
Men ja, synd på kök och bad. Den som gjort två lägenheter av det verkar ju inte haft något direkt intresse eller respekt för huset. Trist sånt. Men vore intressant att få ett svar på den utstickande armeringsgåtan.Ramnemark skrev:
Väldigt spartanskt kök
Ankarslut. Du ser stumpen av de järn som låser de horisontella dragförbanden, som förstärker muren mellan knutar och fönstervalv.K K-S-L skrev:
Även om det är en kvalificerad gissning, så är det en gissning. Jag är inte själv murare, men vet att man med lite kunskap till och med kan datera murar med hjälp av förstärkningstekniken.K K-S-L skrev:
Observera också att förbanden upphör i jämnhöjd med bottenvåningens fönstervalv. Varför finns ingen synlig armering på ovanvåningen? Det vet jag inte. Och varför fortsätter armeringen UNDER fönstrens bröstningshöjd? Har man tänkt sig möjligheten att man i framtiden ska kunna slå upp fönsterdörrar? Jag passar där också.
Ingen dum gissning. Men är så väldigt mycket armering. På den tiden tror jag knappt man använde synliga ankare heller. Med tanke på att arkitekten var en av de största i Europa kan det ju knappast vara där utav en slump heller. Ah svårt, men tycker det ser spännande ut. Är nog fortfarande mest inne på att det har varit nån slags spaljé för rosor eller liknande, att växtligheten skulle vara en del av fasadens arkitektur. Påminner ju om en Italiensk eller fransk gammal villa.B billy_baver skrev:
Överdriv inte detta med "stora arkitekter"! Denna byggnad framstår i kvalitet jämförbart med samtida svensk regementsarkitektur. Det här är en tjänstebostad, som bär tecken av att ha varit avsedd för fyra familjer. I och för sig är byggnaden ganska omsorgsfull i detaljutformningen. Men - utöver staket och planerad grusplan finns inte ett spår av av "lustträdgård" runt omkring. Varför skulle man bry sig om att låta rosor växa över en statarlänga?
Min gissning är att samme arkitekt ritade arbetarbostäderna i samband med uppdraget att rita något närbeläget corps de logi, större ekonomibyggnad eller offentlig byggnad.
Min gissning är att samme arkitekt ritade arbetarbostäderna i samband med uppdraget att rita något närbeläget corps de logi, större ekonomibyggnad eller offentlig byggnad.
Nu har du vaknat på fel sida Billy. Han VAR ju en stor arkitekt som fick prestigefulla uppdrag i både Sverige och Europa. Visst kunde framstående arkitekter rita enklare byggnader men var i ligger överdriften?B billy_baver skrev:
Vilka är tecknen på fyrfamiljsbostad? Huset är byggt som förvaltarvilla. I anslutning ligger en stor äppelodling. Menar du på allvar att du tror att detta är en statarlänga?
Jag förringar inte arkitekten, utan sätter bara byggnadsverket i historiskt sammanhang. Och detta är en av allt att döma en personalbostad, tänkt för minimum två familjer, kanske fyra, alternativt vindsvåningen inredd med hyresrum för exempelvis tillfälligt anställda vid skördekampanjer. Kännetecknande är att du har ingångar från respektive gavel. Namnet "Förvaltarvillan" gissar jag uppkommit av att också någon förvaltare varit inhyst här med sin familj.
Ligger en Småryds gård, idag 37 ha, bara ett stenkast ifrån. Känner inte till historien alls. Ser ut på satellitbilderna att ha en pampigare bostadsbyggnad. Säkert tillhört gården, ligger på deras mark (avstyckning pågår).B billy_baver skrev:
Nåja, en förvaltare är högt upp i hierarkin och ingen man hyser in hur som helst i första bästa arbetarbostad. Var nog helt normalt i ett hus för en förvaltare att det finns en köksingång och en finingång i början av seklet. Så vitt jag kan se finns det en trappa till övre våningsplanet bara i ena änden av huset och huset är inte heller symmetriskt som nog är det vanliga i gamla fyrfamiljshus.B billy_baver skrev:
Huvudbyggnaden är - lustigtvis - inte alls pampigare. Snarare mera pastoralt, idylliskt och någon generation äldre. Hemmanet har sin historia i traktens skiftning av byarna på Bjärre under 1800-talets lopp. Smågård är inget gods. Det brukades kring sekelskiftet 1900 som fritidsbostad åt dåvarande ägaren, en välbärgad hantverksfamilj, som möjligen kostade på sig lite socialt samvete i sin hantering av förvaltande anställda. Alltså är kulturgeografin inte riktigt enligt vanliga mallen.T tompaah7503 skrev: