Det kostar en del att förändra avlopp. Vi fick besked att det inte räckte med 3-kammarbrunn. Installation av filterbädd var det nya kravet. Det beräknas kosta 25000 kr men vi kunde pruta ner det till 15 000-20 000 kr. Det är just avloppsfrågan som gjort att vi fått förhinder att bygga i dagsläget på vår tomt. De kräver en 3-kammars brunn och om något år så kräver de betalning för kommunalt avlopp...
 
T tompaah7503 skrev:
Kolla med din kommuns miljökontor om vad de har för regler.
Normalt får man varken sprida svartvatten eller gråvatten obehandlat. Däremot kan du ha ett eller flera reningssteg på gråvatten och sedan sprida det på markerna. Har du tillräckligt stor fastighet brukar det gå att få tillstånd att sprida komposterad avföring och separerad urin som gödning på markerna. Men inte direkt från köksvasken ut på markerna, no no. :)
Jag installerade ett separerande system för gråvatten,fekalier och urinvatten och har några tusen m2.
T tompaah7503 skrev:
Kolla med din kommuns miljökontor om vad de har för regler.
Normalt får man varken sprida svartvatten eller gråvatten obehandlat. Däremot kan du ha ett eller flera reningssteg på gråvatten och sedan sprida det på markerna. Har du tillräckligt stor fastighet brukar det gå att få tillstånd att sprida komposterad avföring och separerad urin som gödning på markerna. Men inte direkt från köksvasken ut på markerna, no no. :)
Här en länk om BDT-vatten som kan vara bra att ta del av.
 
  • Gilla
Sylvestris
  • Laddar…
Nu har jag inte plockat fram några siffror, men jag är av uppfattningen att nedgrävd droppslang är mycket mer vatteneffektivt än spridare. Så har man ont om vatten ska man kanske även se över bevattningstekniken?
 
  • Gilla
Lasse Ln och 1 till
  • Laddar…
L Lasse Ln skrev:
Jag installerade ett separerande system för gråvatten,fekalier och urinvatten och har några tusen m2.
Sprider du ditt gråvatten direkt från avloppet på marken? Ingen rening?
 
Keexet Keexet skrev:
Nu har jag inte plockat fram några siffror, men jag är av uppfattningen att nedgrävd droppslang är mycket mer vatteneffektivt än spridare. Så har man ont om vatten ska man kanske även se över bevattningstekniken?
Du har nog rätt i det, även om man vattnar sen kväll så dunstar en del vatten bort med spridare.
Det är relativt lätt att använda droppslang på ett begränsat område som t.ex. en häckplantering men hur vattnar man med droppslang över 4.000 kvm (ungefär) trädgård med många tusen växter utspridda och med stenlagda gångar genom hela trädgården?
 
T tompaah7503 skrev:
Sprider du ditt gråvatten direkt från avloppet på marken? Ingen rening?
Nej, har en nergrävd slang.
T tompaah7503 skrev:
Sprider du ditt gråvatten direkt från avloppet på marken? Ingen rening?
Nej det gör jag inte, jag har samlingstank för BDT-vatten som pumpas ut i en markbädd, men det finns möjlighet att vattna träd och buskar som inte ger mat.
T tompaah7503 skrev:
Sprider du ditt gråvatten direkt från avloppet på marken? Ingen rening?
 
L Lasse Ln skrev:
Nej, har en nergrävd slang.

Nej det gör jag inte, jag har samlingstank för BDT-vatten som pumpas ut i en markbädd, men det finns möjlighet att vattna träd och buskar som inte ger mat.
Jag pratade med kommunens miljökontor om olika lösningar för att hantera gråvatten på för ca:10 år sedan och de var positiva till lösningen. Man vill ju vara rädd om sin egen jord. Jag ger tillbaka alla näringsämnen till jorden från lagrade fekalier och urinvatten. Mina bärbuskar verkar gilla vad de får tillbaka.
 
  • Gilla
Sylvestris
  • Laddar…
L Lasse Ln skrev:
Om man minskar dagvattenmängden eller helt enkelt tar bort det helt så borde kommunen minska på vatten och avloppsnotan. När man utför en nyttighet så ska bli premierad för det. Det blir många kubikmeter vatten som inte behöver pumpas runt i systemet. Dagvattnet duger att spola ut skiten med, då minskar man behovet av inköpt dricksvatten. Även det senare är ju en miljönytta som borde premieras eller?
De premierar inte dem som använder lite vatten. Då de räknar på en lägsta beräknad förbrukning. Även i den delen tänker de fel då det mesta handlar om miljö. Att de sedan vill ha betalt för omkostnader köper jag men lägg priset på ledningar för underhåll och höj vattenpriset. Så börjar folk tänka om då pengar styr det mesta. Hos oss blandar de allt vatten i en ledning som pumpas iväg för rening. Då två ledningar skulle bli för dyrt. Så gråvatten som inte behöver så mycket rening blandas med avloppsvatten.

I området finns vacumsystem men många har gått över till vanligt system då nya hus kommer. Systemet krånglade mycket och det krävdes mycket underhåll från alla. Det påstods att underhållet kostade lika mycket som snöröjningen ett år i fjärde största staden. Kommunen erbjöd en kvarntoalett till alla hushåll men de krånglade. Så nu gör de inget sådan utan är bara nöjda att fler frivilligt går över till gamla systemet som ger mindre problem.
 
Redigerat:
  • Gilla
Lasse Ln
  • Laddar…
L Lasse Ln skrev:
Nej det gör jag inte, jag har samlingstank för BDT-vatten som pumpas ut i en markbädd, men det finns möjlighet att vattna träd och buskar som inte ger mat.
Ok, då har du reningssteg på ditt gråvatten. Fick intrycket tidigare av dina inlägg att du spolade det rakt ut på marker som behövde vatten. Har själv samlat gråvatten och det är ganska sörjigt och illaluktande. Blir mycket hår, fett, tvålprodukter och rester från vasken som hamnar där. Hade inte velat vattnat direkt med det. Bäst att låta den passera en slamavskiljare och något filtersteg som markbädd, rotzon, sandfilter eller liknande innan man tar vattnet till att ösa på det som ska växa.
 
A Abies koreana skrev:
Du har nog rätt i det, även om man vattnar sen kväll så dunstar en del vatten bort med spridare.
Det är relativt lätt att använda droppslang på ett begränsat område som t.ex. en häckplantering men hur vattnar man med droppslang över 4.000 kvm (ungefär) trädgård med många tusen växter utspridda och med stenlagda gångar genom hela trädgården?
Helt klart en relevant poäng, enklast är att använda den för platsen lämpligaste bevattningstekniken. Men om vattentillgången verkligen är ett problem är det nog snålare att vattna "för hand" (om än med slang), även om det tar mer av odlarens tid. Med det sagt så använder jag spridare rätt flitigt, fast jag har å andra sidan tillgång till sjövatten. Hade mina vattenresurser varit krassare, hade jag kanske tänkt annorlunda?

Jag gillar idén med stor vattenreservoar på tomten och det finns nog många sätt man kan utforma den på, men det är även intressant att se över hur förbrukningen kan begränsas.
 
U Uppsaladröm skrev:
På grund av klimatförändringarna har jag tänkt dra mitt strå till stacken. Jag vill skörda regnvatten. Främst för bevattning i trädgården och utedusch men gärna för att kunna använda som sekundärt vatten vid spolning, handtvätt mm i huset.

Jag har ett stort gammalt missionshus med stort sluttande tak och får därför mycket regnvatten när det regnar. En tunna i vardera hörn vid stuprören känns både fult, arbetssamt och framförallt otillräckligt. Jag vill inte heller ha en tank på marken eller på hustaket (som i en del sydliga länder) utan vill ha den nedgrävd i trädgården.

Kan ni ge tips och råd på var man kan köpa en tillräckligt stor tank (eller allra helst ett färdigt regnskördesystem) att gräva ner? Jag har inget emot att importera ifall det finns färdiga lösningar i utlandet. Finns det något företag som är duktiga på installation av detta som ni kan rekommendera? Och vad är ungefärlig prisbild?

Jag tänker mig ett system eller tank liknande den på bilden.

Tack på förhand!
Vi funderar också. Vi lutar åt att ha en serie med nedgrävda tankar som vi kan koppla på allt efter som och första tanken lär liga på 3000liter helst mer.

Utomlands finns mycket information om ”water harvesting” mm.

Pratade med Svenska Avloppscenters och de var mycket hjälpsamma och de nämnde en kille i Halmstad som var duktig på detta. Tyvärr så har jag inte kvar namnet och numret.

När jag flyttade hit regnade det ofta och var vatten inget problem, nu är det ett problem. Vi har en bäck som rinner i tomt gränsen. Det finns restriktioner på att ta vatten där och i fjol var den torrlagd.

En granne blev av med sitt brunnsvatten i fjol vår och en annan är orolig för brunnen är inte så ful som vanligt.

Kommunalt vatten och avlopp finns inte. Dessutom har kommunen problem med kvalité och mängd vatten. Nu är det tal om bevattningsförbud mm.

Jag hoppas att du lyckas och delar med dig av dina erfarenheter.
 
Redigerat:
Reyhn Reyhn skrev:
Hur fungerar det med bakterier, algtillväxt och liknande?
Ska en tank vara hermetiskt försluten, eller ska man ha en öppen cistern som en del har? Är det inte risk för att vattnet blir otjänligt för allt annat än bevattning?

Vi har en liten damm i vår trädgård. En sån där svart färdiggjuten plastdamm man köper i trädgårdshandeln. Den blir helt igenväxt med alger på nolltid om man inte tillför kemikalier. Blir det inte likadant med allt stillastående vatten, oavsett förvaring?

Regnvatten som rinner längs tak, stuprör, hängrännor och fasader lär ju plocka upp kontaminanter på vägen ner i tanken.
jag såg attbonderöven tog upp problemet och hade en lösning i annat fall ta hjälp av en damfirma
 
S Sylvestris skrev:
"Min fundering är om det inte är så att vattnet sipprar ner i marken mer än det avdunstar."

Inom trädgårdsdesign rekommenderar man damm till de med lerjord. Vi har alltså det+ markduk. Sägs vara Sveriges bästa jordbruksmark men många växter tycker inte om det t ex rosbuskar och perenner. Vi hade även en stor alm som täckte ena dammens yta som borde gjort att avdunstningen inte blev värre än annars. Den dog tyvärr i almsjukan. Den andra dammen har vi murgröna som når vattnet så ngn form av bevattning sker också från dammen i sig. Slutsats är att dammar nog avdunstar rätt mycket av vattnet som är värt att tänka på om man tänkt sig bygga en damm.
prova växstöar
 
Tankar är vanligt i andra länder med potentiell vatenbrist. Min fru är från australien och i vissa delar där får man inte vattna i trädgården utan egen tank.
Jag skulle inte tvätta i vattnet , men spola i toaletten är en bra ide och vattna i trädgården.
Det går åt ganska mycket vatten så kolla på något system du kan bygga ut vid behov.
Jag såg de hade någon ståendes utanför bauhaus senast jag var där.
Det finns också toaletter där man använder vattnet igen, alltså det vatten som används för att tvätta händerna används sedan för att spola i toaletten.
 
  • Gilla
ivigtut och 1 till
  • Laddar…
Du får inte spola i toan med eget vatten.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.