Det skulle även kunna gå att kombinera en större nergrävd vattentank på några 10 tal kubik med värmepump som kan hämta värme i tanken, inte enbart utan som komplement om man har jordvärme. Kan man värma vattnet med en enkel solfångare skulle det kunna bli riktigt bra. Om man minska värmepumpens lyft höjd med runt 15 grader C så blir det lite av det. Man brukar säga att en grads mindre lyfthöjd minskar energiförbrukningen med 2,5-3 %. Just att skapa flera nyttigheter gör att det blir lättare att få till det ekonomiskt. Men de flesta brukar inte räkna på det ekonomiskt när de köper ny bil så det behöver man kanske inte här heller. Det som skiljer är att man skapar ett bestående värde för mindre energiåtgång. Man ska veta att jord är väldigt värme trögt, det kan man få en uppfattning om när högsta medeltemperaturen i luften jämfört med jordtemperaturen skiljer ca: 1 månad.
På vårt 70 kvm garage har vi bägge avloppsrören med fokus till 2 jättestora dammar. Men de avdunstas rätt snabbt på vattnet.
Då vi har eget vatten och ska bygga nytt kommer det bli en svår omställning till att köpa vatten för växterna i trädgården. Så en tank för att vattna är perfekt. Helst ett bevattningssystem med dropp så det räcker till så stor del av trädgårdens buskar och perenner som möjligt. Är det ngn som vet om några bevattningssystem på marknaden som inte är allt för dyra?
Då vi har eget vatten och ska bygga nytt kommer det bli en svår omställning till att köpa vatten för växterna i trädgården. Så en tank för att vattna är perfekt. Helst ett bevattningssystem med dropp så det räcker till så stor del av trädgårdens buskar och perenner som möjligt. Är det ngn som vet om några bevattningssystem på marknaden som inte är allt för dyra?
Om man minskar dagvattenmängden eller helt enkelt tar bort det helt så borde kommunen minska på vatten och avloppsnotan. När man utför en nyttighet så ska bli premierad för det. Det blir många kubikmeter vatten som inte behöver pumpas runt i systemet. Dagvattnet duger att spola ut skiten med, då minskar man behovet av inköpt dricksvatten. Även det senare är ju en miljönytta som borde premieras eller?R Rickard Ohlin skrev:
Om det finns politiker på forumet ett tips. Se till att det finns incitament för olika typer av miljönyttor som villaägare kan göra. Dagvattnet är en sak som man skulle kunna använda själv, använder man dagvatten att spola toaletterna med så minska man vattenförbrukningen som påverkar plånboken direkt.
Jag håller med men i de flesta kommuner används avlopps o vatten taxor för att täcka andra hål. Med resultatet att underhållet är grymt eftersatt.
Så att ta nästa steg är nog inte aktuellt.
Vi betalar schablon baserat på tomtarea och vattenförbrukning.
Vatten in = vatten ut.
Dagvatten/nederbördsrelaterat~ tomtarea.
Det är för min egen skull jag gör detta. Mer vatten på det gröna ger bätte tillväxt.
Så att ta nästa steg är nog inte aktuellt.
Vi betalar schablon baserat på tomtarea och vattenförbrukning.
Vatten in = vatten ut.
Dagvatten/nederbördsrelaterat~ tomtarea.
Det är för min egen skull jag gör detta. Mer vatten på det gröna ger bätte tillväxt.
Nu vet jag inte vad ni har för jord, men här med mycket lera och kalk så kan det stå vatten på åkrarna lång tid, men jorden är ju packad också av tunga maskiner. Min fundering är om det inte är så att vattnet sipprar ner i marken mer än det avdunstar. Gummiduk eller liknande så rinner det inte ner, har man växtlighet runt dammen så borde inte solen komma till på samma sätt som om dammen ligger fritt. Annars är jag inte insatt på vad som finns att köpa. Jag har ingen damm ännu men det ska bli en stor damm på minst 50 m2, jag har funderingar på att använda leran här som botten annars får det bli gummiduk.S Sylvestris skrev:
Jag tycker du tänker rätt, varför kan inte vattnet få sippra ner lokalt eller försörja växtligheten? Jag misstänker att det finns intressekonflikter här mellan kommunens intäkter och miljönyttan och då blir som överallt annars.R Rickard Ohlin skrev:
"Min fundering är om det inte är så att vattnet sipprar ner i marken mer än det avdunstar."
Inom trädgårdsdesign rekommenderar man damm till de med lerjord. Vi har alltså det+ markduk. Sägs vara Sveriges bästa jordbruksmark men många växter tycker inte om det t ex rosbuskar och perenner. Vi hade även en stor alm som täckte ena dammens yta som borde gjort att avdunstningen inte blev värre än annars. Den dog tyvärr i almsjukan. Den andra dammen har vi murgröna som når vattnet så ngn form av bevattning sker också från dammen i sig. Slutsats är att dammar nog avdunstar rätt mycket av vattnet som är värt att tänka på om man tänkt sig bygga en damm.
Inom trädgårdsdesign rekommenderar man damm till de med lerjord. Vi har alltså det+ markduk. Sägs vara Sveriges bästa jordbruksmark men många växter tycker inte om det t ex rosbuskar och perenner. Vi hade även en stor alm som täckte ena dammens yta som borde gjort att avdunstningen inte blev värre än annars. Den dog tyvärr i almsjukan. Den andra dammen har vi murgröna som når vattnet så ngn form av bevattning sker också från dammen i sig. Slutsats är att dammar nog avdunstar rätt mycket av vattnet som är värt att tänka på om man tänkt sig bygga en damm.
Vi bygger nytt o har grävt.ner en tank på 3 kubik på baksidan av huset. Bor på landet med fin sandmark. Regn och dreneringsvatten pumpas ut i den tanken. När det blir för mycket i tanken rinner det ut pricis som om det skulle bli fullt in regntunnan. Har inte använt något än då vi ej har färdigplanerad trädgrd utan den är fortfarande naturtomt.
Tack för tipset, då kan jag glömma leran som tätskikt, det får bli gummiduk. Här är det en bit ner i marken kalk och lera och insprängt i detta är det flinta. Det är endast korp som gäller då det är som dålig cement. Grävaren som lade ner dräneringen för länge sade att det var bland det värsta han varit med om.S Sylvestris skrev:
Rosorna trivs himla bra här, både som är planterade och ej planterade som kommer upp lite här och var. Flera av dessa vildrosor har förresten fina nypon som duger att äta.
Har med intresse följt denna tråd för att om möjligt hitta någon lösning att klara bevattningen av en stor trädgård i framtiden.
Har hållit på med trädgård i många år och då blir man mer eller mindre en iakttagare av väder och vindar. De senaste fem åren har det blivit allt större problem med torka och fjolåret blev det den värsta torka jag upplevt. Här föll ingen nederbörd alls under sommaren och efteråt gick det att läsa i tidningen att detta var Sveriges torraste plats. Boende på landsbygden har vi enbart tillgång till egen borrad brunn. Ingen maskintvätt, inget rinnande vatten vid duschning, allt handlade om att spara varje droppe vatten.
I mitten av sommaren höll trädgården på att gå under. Jag tänkte att allt numera går att köpa för pengar och började leta efter någon som sålde vatten. Jag hyrde tre stora vattentankar om vardera 2,5 kbm och hittade en företagare som körde ut vatten i tankbil. Vi fyllde dessa tankar 5 ggr tror jag och allt vattnades ut med spridare i trädgården. Det blev dyrt..och omtumlande för här i Sverige lider vi inte av brist på rent vatten. Det är i alla fall vad vi gått omkring och trott. Gräset vattnar vi aldrig, det är slöseri för det kommer nytt så fort det börjar regna. Samlar förstås vatten i tunnor men trädgården är stor så det är inte möjligt att handvattna, det måste ske med spridare. Det köpta vattnet räddade trädgården den gången, dessvärre har jag ingen bra lösning på hur man kan ta till vara större mängder vatten i framtiden
Har tagit för vana att följa SGUs månadskarta över grundvattennivåerna i landet och fortfarande är det en ilsket röd fläck som är kvar även om den minskar för varje månad. Dock ser det bättre ut i år än våren 2017 när vi gick in i sommarhalvåret med stora underskott i grundvattennivåerna.
https://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/manadskarta/
Har hållit på med trädgård i många år och då blir man mer eller mindre en iakttagare av väder och vindar. De senaste fem åren har det blivit allt större problem med torka och fjolåret blev det den värsta torka jag upplevt. Här föll ingen nederbörd alls under sommaren och efteråt gick det att läsa i tidningen att detta var Sveriges torraste plats. Boende på landsbygden har vi enbart tillgång till egen borrad brunn. Ingen maskintvätt, inget rinnande vatten vid duschning, allt handlade om att spara varje droppe vatten.
I mitten av sommaren höll trädgården på att gå under. Jag tänkte att allt numera går att köpa för pengar och började leta efter någon som sålde vatten. Jag hyrde tre stora vattentankar om vardera 2,5 kbm och hittade en företagare som körde ut vatten i tankbil. Vi fyllde dessa tankar 5 ggr tror jag och allt vattnades ut med spridare i trädgården. Det blev dyrt..och omtumlande för här i Sverige lider vi inte av brist på rent vatten. Det är i alla fall vad vi gått omkring och trott. Gräset vattnar vi aldrig, det är slöseri för det kommer nytt så fort det börjar regna. Samlar förstås vatten i tunnor men trädgården är stor så det är inte möjligt att handvattna, det måste ske med spridare. Det köpta vattnet räddade trädgården den gången, dessvärre har jag ingen bra lösning på hur man kan ta till vara större mängder vatten i framtiden
Har tagit för vana att följa SGUs månadskarta över grundvattennivåerna i landet och fortfarande är det en ilsket röd fläck som är kvar även om den minskar för varje månad. Dock ser det bättre ut i år än våren 2017 när vi gick in i sommarhalvåret med stora underskott i grundvattennivåerna.
https://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/manadskarta/
Jag har lett det ner till två IBC tankar a1000L vardera, som står på olika höjder 20/50cm. Funderar på att sätta dem på varann och koppla samman men ej hunnit. Självfallet är tillräckligt men man får testa sig fram, jag har inte nedåtlut utan en dal och sen ska den upp i växthuset. Totalt har jag 45m Biltemas droppslang. Går att köpa till bevattningstimer ska ev göra det, jag har två ha och kommer utöka allteftersom odlingen blir större, 2017 var det bara 50m2. I år hoppas jag på mer
Redigerat:
Bor också på landet med borrad brunn. Grannen körde sin brunn torr och den kostnaden blev på den tiden 50 000 kr vilket är ca 10 år sedan. Där vi ska bygga nytt är det ont om vatten så den kommunen har avtal hos bönderna för att få tillgång till deras vatten. Så kretsloppstänkande borde man ha i den kommunen om det inte vore för att anslutningen kostar ca 25 000 kr.
Biltemas droppslang är säkerligen billigare än trädgårdshandelns. Bra att veta. Tack!
Biltemas droppslang är säkerligen billigare än trädgårdshandelns. Bra att veta. Tack!
Jag har för mig att det är tillåtet att vattna med gråvatten i trädgården, men det förutsätter att man separerat gråvatten och svartvatten. Har man koll på vad man använder i hushållet så är väl detta man kan överväga.S Sylvestris skrev:
Utomlands där man kan få vattenbrist vattnar man bl.a. tomater med gråvatten vad jag hört. Tanken är lockande för mig med förbehållet att främst använda gråvatten till träd och buskar eller att man späder ut gråvattnet med renare vatten före vattning så det blir mindre koncentrerat.
Kolla med din kommuns miljökontor om vad de har för regler.L Lasse Ln skrev:
Normalt får man varken sprida svartvatten eller gråvatten obehandlat. Däremot kan du ha ett eller flera reningssteg på gråvatten och sedan sprida det på markerna. Har du tillräckligt stor fastighet brukar det gå att få tillstånd att sprida komposterad avföring och separerad urin som gödning på markerna. Men inte direkt från köksvasken ut på markerna, no no.
