fra DK til SE - skilnad på regler vedr El

[AskeHolst]

Från en annan dansk som flyttat till Sverige och fick lära sig svenska systemet. Det är generellt lättare i Sverige än Danmark, mest för att alla dosor inte är så små

10A/13A: Du måste veta förimpedansen i din anläggning för att kunna beräkna. Ditt elbolag kan upplysa om det eller du kan mäta den. Så ett hus långt i ute på landet kanske endast kan avsäkra 10A och ett hus nära transformatorstation kan avsäkra 13A med samma area.. I ett stort land kan kabellängden fram till huset bli begränsande.

 

[Slugge]

Tak Tommi, for dine svar.
Lidt opfølgende:

1b: Ok - så drar jeg bare tændledningen fra samledåsen til bryderen - det bruger lidt mere kabel, men er til at gøre. Det var bare ikke til at hitta da jeg var i bauhaus i går og fik ideen til at montere lamper på terrassen.

2: Godt du siger det. Det er dog lidt konstigt, for i de uttag jeg har skiftet, har der inte varit dåser. Jeg har ikke haft alle uttag åbne, men jeg hvis jeg skulle gisna, tror jeg inte der er dåser i nogen af dem; men at der bare er boret hul og uttaget er sat i væggen. - Det er ikke overflademonterede uttag, men indfælda.

3: Ok - så det er nok bedst bare at trække VP rør i væg. Er der krav om fastgørelse af røret på nogen speciel måde? Jeg fråger for om jeg skal have nyt uttag i eksisterende væg, bliver det svårt at fastgøre røret midt på.

4: For at give et eksempel:
Jeg skal have ny elcentral og samtidigt have den flyttet til annat rum.I den forbindelse, vil jeg inte dra nye kabler fra alle uttag osv til den nye central, da jeg i fremtiden skal dra om elinstallationen; men vil ikke lave det før der alligevel skal renoveras.
Jeg vil derfor dra alle ledninger ud af gammel central, op til vinden, forlænge dem og føre dem ner til den nye central.
I DK ville man bruge presmuffer ( et rør man sætter begge kabler i og presser sammen - [länk]) og krympeflex ( slange som man drar over hver leder + hovedkabel der krymper vid uppvärmning [länk]).
I DK får man gøre det for at forlænge kabler utan at samlingen skal være synlig; utan at det går at gøre dette som en dold samling. Man bruger det også om men får boret hul på en ledning i en væg, da lapper man det sådan der og kan mure det inde.
Får man gøre det i sverige, eller er der en anden auktoriseret måde man forlænger kabler på?

5: Forlåt - det er sådan een [länk]
Jeg har absolut ingen ide om hvad den hedder på svensk

6: man kommer ikke til at kunne se kablet, da det ligger högt uppe på en kant under taget på terrassen. Min fundering gik på om jeg kan bruge et dansk kabel i sverige (da jeg har mange meter liggende på arbejdet) - men jeg har en ide om at jeg nok kender svaret......

7: Tak - så er der et par uttag i huset jeg har købt som nok inte er lagliga (det kunne jeg have sagt mig selv, med det kabel) - men jeg ville lige fråga, da det kunne være andre regler i Sverige. Især da jeg ser at man i de "originale" uttag har brugt flertråede kabler.

vedr 10 vs 13A, har jeg læst flere steder at man skal lave beregninger; men jeg kan bare inte se hvilke beregninger der skal laves.
I DK, får man under elektrikerutbildingen at vide, at man for en/tofamiliehuse slår op i tabellen for hvor mycket strøm man får dra i hvilke str kabel. Dermed er det for et typehus som mit (havde det været i DK)altid lagligt at forsikre 1.5mm2 med 13A.
I en bygning hvor kabeldragning er meget lang, kan jeg godt se et problem, men da gør vi typisk det at vi laver en elcentral mere og drar et meget tykkere kabel mellem - så fordeler vi strømmen derfra.
Hvad er det for beregninger der skal gøres?



Du behöver inte bryta neutralledaren, så bara glöm de tankarna,i vissa fall ska "nollan" dock brytas, jordfelsbrytaren som du ska installera exempelvis.

Det du skriver med infällda uttag monterade direkt i vägg utan dosa låter udda, bild?

Du kan dra VP men flexslang är mer modernt, finns även med fördragen kabel, välj FK/FQ inte EK/EQ. Du fäster detta med klammer eller spik, inte alltför tätt.

Du kan skarva ledarna i centralen, inget fel med krympslang, annars räcker det med isolerade hylsor då det bara ska vara beröringssäkert, ej fukttätt.

Vad är det för dansk kabel du menar, vi använder mycket dansk kabel i Sverige?

Du kan som regel dimensionera efter spänningsfall såvida kabeln inte går så den blir väldigt uppvärmd. Gå och inhandla SEK HB 421 så har du tabeller att gå efter och slipper räkna.

Zför får du av nätägare, mäter eller beräknar.

 

[Ragnar_AT]

På det viset är reglerna enkla i Sverige. Du får inte göra någonting själv (i princip).

Det fuskas en hel del med det men med tanke på att du är dansk och kommer från en helt annan miljö är det kanske vist att hålla sig till den regeln.

Mer än i Tyskland och Österrike. Där får man inte ens byter brytare och uttag själv - allt som rör vid spänningsförande delar måste göras av elektriker. Vanliga människor får bara byter glödlampor, halogenlampor, LED-lampor, lysrör mm. och använder stickpropp och skarvuttag (men bara använda, inte öppna eller installera). Taklympor är nästan alltid fast inkopplad, dvs. i teorin behöver man även en elektriker för att hänga upp nya lampor.

 

[fromDKtoSE]

1. Ja, man drar matande kabel till en dosa, t.ex. en sådan som man sedan drar vidare från till både lampan och strömbrytaren. Till strömbrytaren drar man således fast fas och tändtråd. Eftersom tvåledad kabel är ovanlig använder man en 3G1,5 och lägger undan jordledaren.

2. Det är då ett tecken på fuskjobb och bör göras om. Här i SE använder vi ROT-dosor för eftermontage i skivväggar. Det finns många varianter.

3. VP-rör eller slang ja. Röret/slangen bör sitta fast "tillräckligt" och ha snälla böjar för att underlätta omdragning. Det finns inget explicit krav på infästningen (tror jag, men jag är inte elektriker).

4. Man kan skarva kablar på det sättet, men det är ovanligt i privatbostäder om det inte är omöjligt att dra om kabeln. Vanligen byter man ut kabeln eller skarvar i en dosa (se 1). I fallet när man flyttar en elcentral drar man vanligen om till första dosa.

5. Ah... toppklämmor. Ja, det är ok att skarva N-ledaren i dosan. Till detta är i mitt tycke Wago 221 bäst (mest allround, tar alla typer av ledare) men för enkelledare är Wago 773 också mycket bra.

6. Bättre att använda svensk kabel, så blir det inte så mycket frågor. Min approach när jag kopplar olagligt är att det ska vara samma materiel som elektriker använder och utförandet ska vara lika bra eller bättre.

7. Det är sedvanlig ledningsdimensionering, dvs beräkning av frånkopplingstid vid kortslutning och jordfel. Om du googlar lite kommer du hitta det eminenta programmet ElDim som på ett enkelt sätt gör dessa beräkningar åt dig.

För att bli lite mer teoretisk ska du räkna på om säkringen du tänker använda klarar kravet för frånkopplingstid vid en given ledningslängd (dvs hur mycket kortslutningsströmmen blir vid sämsta tänkbara felet).

Enkelt uttryckt, använd 10A i SE till 1,5 kvmm.

Använd enkel- eller fåtrådiga kablar till fast installation. RK/MK i rör är visserligen godkänt (om ledarens isolering är godkänd) men är såpass avvikande för klena ledare (<4 kvmm) att det bör undvikas. I en elcentral är RK6 inget konstigt.

1: Ja, det er også sådan jeg vil gøre det. Havde helst ville bryde både, men jeg kan leve med det andet om det er standarden.

2: kan det tænkes at man inte havde behov for dåser tilbage i 1978? eller er det bare autoriseret fusk? Hur er lagen omkring det, om man har købt et hus med den slags installationer?

4: skarva=samling, tænker jeg..
Om man vil skarva i en dosa, får man då montere en stor dosa at skarva alle kabler i, eller måste det være en dåsa pr kabel (som det er i DK)?

5: tjek, tak!

6: God pointe! Så får jeg give mit danske kabel væk og købe svensk

7: EDIT: Jeg havde skrevet noget her, som nok er forkert, da jeg ikke tog højde for at vi i danmark har 75% reglen og 400V

 

[fromDKtoSE]

Det är allt eller inget. Vid ombyggnad till öppen planlösning är detta ett vanligt fel som uppstår. Observera att detta även gäller lamputtag. Tidigare undantagsregler för kök var ändå (relativt) godtyckliga.

Modtaget. Vi holder det som det er og forbereder til jord, så man kan koble det hele til når alt er klart

 

[fromDKtoSE]

Från en annan dansk som flyttat till Sverige och fick lära sig svenska systemet. Det är generellt lättare i Sverige än Danmark, mest för att alla dosor inte är så små

10A/13A: Du måste veta förimpedansen i din anläggning för att kunna beräkna. Ditt elbolag kan upplysa om det eller du kan mäta den. Så ett hus långt i ute på landet kanske endast kan avsäkra 10A och ett hus nära transformatorstation kan avsäkra 13A med samma area.. I ett stort land kan kabellängden fram till huset bli begränsande.

Jeg bor i en lille by med lidt industri og et storcenter, så jeg skal nok have fat i elværket for at høre ad. Alternativt en elektriker der kender området.
Er det lettere, eller bare anderlunda?

 

[Thomas_Blekinge]

skarva=samling

Skarv heter skjöte på norska, troligen något liknade på danska.

 

[fromDKtoSE]

Du behöver inte bryta neutralledaren, så bara glöm de tankarna,i vissa fall ska "nollan" dock brytas, jordfelsbrytaren som du ska installera exempelvis.

Det du skriver med infällda uttag monterade direkt i vägg utan dosa låter udda, bild?

Du kan dra VP men flexslang är mer modernt, finns även med fördragen kabel, välj FK/FQ inte EK/EQ. Du fäster detta med klammer eller spik, inte alltför tätt.

Du kan skarva ledarna i centralen, inget fel med krympslang, annars räcker det med isolerade hylsor då det bara ska vara beröringssäkert, ej fukttätt.

Vad är det för dansk kabel du menar, vi använder mycket dansk kabel i Sverige?

Du kan som regel dimensionera efter spänningsfall såvida kabeln inte går så den blir väldigt uppvärmd. Gå och inhandla SEK HB 421 så har du tabeller att gå efter och slipper räkna.

Zför får du av nätägare, mäter eller beräknar.

Om det var muligt, ville jeg gerne installere brytare som brytar nollen - men jeg arbejder ibland også med udstyr der kan inducere en spænding i nollen og om man kommer til at røre den + P/E, kan man få et "rap over nallerne" som man siger i DK.

Jeg skal se om jeg kan tage et billede af en af uttagene - det kan være jeg tager fejl, men jeg mener bestemt ikke at der var en dåse. Jeg har en kollega der har set det samme i sit hus.

Jeg vil dra flexslange på vinden, men om jeg skal have nyt uttag midt i eksisterende væg, er det nemmeste at bore et hul og stoppe røret ned - så ved jeg ret præcist hvor jeg skal bore for at få fat i det, i den anden ende.

Ideen er at ledningerne skal skarvas på vinden, så man forlænger de eksisterende kabler og endast drar nye kabler til de steder jeg skal have renoveret ändå. Frågan er om det må være en dold sarvning (som i DK) eller om det skal være synligt og hvert kabel måste have sin egen dåsa?

finns tabellerne ikke på nettet? 600 kr er dyrt for en tabel jeg skal bruge 4 gångar

 

[fromDKtoSE]

Mer än i Tyskland och Österrike. Där får man inte ens byter brytare och uttag själv - allt som rör vid spänningsförande delar måste göras av elektriker. Vanliga människor får bara byter glödlampor, halogenlampor, LED-lampor, lysrör mm. och använder stickpropp och skarvuttag (men bara använda, inte öppna eller installera). Taklympor är nästan alltid fast inkopplad, dvs. i teorin behöver man även en elektriker för att hänga upp nya lampor.

konstigt, for i DK er taklamper også næsten altid fast inkoplade, men private får byta lampa ändå..

 

[fromDKtoSE]

Skarv heter skjöte på norska, troligen något liknade på danska.

Ah ja - splejsning

 

[Thomas_Blekinge]

kan det tænkes at man inte havde behov for dåser tilbage i 1978?

Det måste vara ganska avancerat fuskjobb som inte ens har dosor bakom väggarna.
För din info: I Sverige finns apparatdosor där man monterar brytare, vägguttag, rörelsedetektorer mm. Och så finns kopplingsdosor (lite större) där man kopplar ihop trådarna. Kopplingsdosor finns för infällld eller utanpåliggande montage.

 

[Thomas_Blekinge]

konstigt, for i DK er taklamper også næsten altid fast inkoplade, men private får byta lampa ändå..

Ingen jävel i Tyskland ringer efter elektriker för att byta fast installerad taklampa.

 

[fromDKtoSE]

Det måste vara ganska avancerat fuskjobb som inte ens har dosor bakom väggarna.
För din info: I Sverige finns apparatdosor där man monterar brytare, vägguttag, rörelsedetektorer mm. Och så finns kopplingsdosor (lite större) där man kopplar ihop trådarna. Kopplingsdosor finns för infällld eller utanpåliggande montage.

dom koplingsdosor, er det dom runde dåsar som jeg kan finde her og der i huset?
Er der noget logik i hur dom er kopplade? nogen steder er der 2 bredvid verandra og jeg har än inte åbnat dom for at se om jeg kunne hitta logikken..

 

[hempularen]

Om det är två bredvid varandra så är det antingen för att det sitter flervägsuttag, eller flera "tvåknappsbrytare" i dem så det inte får plats i en dosa. ELLER för att de försörjs via två olika grupper. Du får inte ha matning från olika grupper i samma dosa eller rör. Och så kan man ju tänka sig att någon helt enkelt inte gillar att ha dubbel brytare/uttag utan vill ha separata.

 

[hempularen]

Dina tänkta skarvar på vinden.

1. Skarvarna måste göras i dosor.
2. En dosa per grupp, vilket borde innebära en per kabel/rör i ditt fall.
3. Om du drar rör mellan varma och kalla delar i huset (vinden är kall) så behöver du hindra kondens i röret. Oftast kan man göra det genom att pilla upp lite isolering i röret på den varma sidan, för att hindra varm fuktig luft från att strömma in i röret.

Sådana där presshyllsor som du nämnt i tidigare inlägg används iblan för skarvning I en central. Alltså om trådarna är för korta i samband med byte av elcentral. Men då ligger skarvarna inspekterbara i centralen.