Jag bedömer att det är ganska enkelt. Iallfall i teorin. Diket hör till vägen, och vägen är gemensam; (allmän plats, eller möjligen samfälld eller möjligen hör till en vägförening) och inte grannens. Det är grannens skyldighet att ej försämra diket och avrinningen från vägen. Grannen är även skyldig att hantera sitt eget dagvatten, enligt Boverkets Byggregler 6:5 & 6:6. Det är lätt att inse att grannens insatser har orsakat problemen, även om den blöta hösten & vintern har hjälpt till. Prata med grannen först och kommunen sedan. Och med vägens ägare/huvudman. För större diken i odlingslandskap finns "dikesföretag" det är en förening med andelstal för hur kostnader för att sköta diken ska fördelas. Och är det mer vatten så gäller vattendomar. Därifrån kan du hämta resonemang och principer. Även om det troligen handlar om större sjöar och vattenmassor än vad du har...
Nej, nej, den länken till Google maps visar varken vår tomt eller vår kommun. Det är platsen för det liknande rättsfall som @DMOL länkade till tidigare i tråden för den som läser det och inte riktigt förstår hur det ser ut.T ToRy skrev:Där har man ju promenerat någon gång!
Jag får inte riktigt ihop det... Jag antar att grannen med den hårdgjorda tomten är det sista huset, där den lilla flakbilen står parkerad? Och ditt hus är det lilla man skymtar bakom träden, med stor altan och ljusrött tegeltak? Var är grusvägen som går mellan era tomter? Börjar den innanför den gröna grinden? För det är väl inte asfaltsvägen du menar, den går ju inte mellan tomterna...?
Hur som, nu klarnar ju bilden något. Om den tomten blivit hårdgjord i sin helhet så ser det ju definitivt ut som att det kan påverka dräneringen ovanifrån rätt rejält, den tomten är ju en flaskhals utan dess like. Det kan ju möjligen vara så att grannen inte insett vad hans markarbete skulle få för konsekvenser, frågan är om han varit skyldig att ta reda på det...?
Moraliskt borde vederbörande definitivt lösa problemet, men juridiskt? Ingen aning.
Dock ser det ju inte ur som att problemet skulle vara så svårt att åtgärda, "bara" ett "nytt" dike eller nedgrävt rör mellan den tomten och asfalten så är problemet förmodligen löst. Men, någon ska ju stå för fiolerna också...
Hmmm, kanske tar en sväng förbi och kollar läget när båten har åkt i igen.
R Restless Rebel skrev:Du måste kontakta Skatteverket, nu har du en Sjönära tomt och du ska betala mera skatt
Tyvärr för skattmasen så anses tomten redan utan komplementvatten vara sjönära och skatten är redan satt därefter...
Men det är ju ingen ide att diskutera ett redan avgjort rättsfall här. Kom med bilder av ditt problem. Då kan vi kanske hjälpa till.
Skulle nog tro att utgången i sådana här fall dock ofta slutar som i Svea hovrätt mål nr T 395-16, pga bristande bevis. Läsvärd dom, om inte annat hur dyrt det hela kan bli när man inte vet hur man ska gå tillväga.Eriksgatan skrev:
Den som läst tråden ser att jag som TS specifikt efterfrågade liknande rättsfall och är tacksam för svar som inkluderar en dom. Rådmän I våra domstolar specialiserade på ämnet har oftast en hyfsad kompetens jämfört med snittet här och domar som överklagas är ofta både väl motiverade och prejudicerande och kan därför ge vägledning både över vem man bör vända sig till och om förväntat resultat.harry73 skrev:
Men jag hör vad du säger och skall försöka få till en skiss eftersom bilder kan vara lättare att ta till sig än en beskrivning.
tänk också på att domen är från 1995. Tillämpningen av miljöbalken och vattenverksamhet har skärpts upp ordentligt. Den länkade domen är till och med avgjord innan mark och miljödomstolen och mark och miljööverdomstolen som kom 2011. Jag som tar fram underlag för större verksamheters påverkan på vatten har märkt en tydlig skärpning bara under min korta karriär. Jag är inte ens säker att du som privatperson behöver driva ärendet utan det gör nog länsstyrelsen om man inte följt regelverket.
Om han vill ha ersättning för sin skadade egendom så är det en civilrättslig fråga.
Frågan om att återställa marken (orsaken till skada) till ursprungligt skick sker i mark- och miljödomstolen.
Frågan om att återställa marken (orsaken till skada) till ursprungligt skick sker i mark- och miljödomstolen.
Eller inte. Beror på hur grannen är och vi har nog läst av denne rätt väl vid det här laget. Börjar man trevande får man vanligen liknande svar som här på forumet om att "jag gör väl vad f-n jag vill på min tomt". Eller så får man som i HD-domen @DMOL länkade till ett ogenomtänkt motförslag om att "slänga ned ett eget rör nu när vi ändå har maskinen här" inför vittnen och får genast en sämre sits i en ev. domstol oavsett vad man än svarar på det förslaget. Den detaljen ledde i det rättsfallet till att saken inte avgjordes i TR utan tvingades ända upp till HD och att behöva dra runt processer under åratal önskar vi inte lägga pengar eller tid på.M Mr9 skrev:
Framför allt måste man om man börjar med att prata med grannen ta en diskussion direkt medan parterna har otillräcklig information. Man får troligen mothugg på detta, mer information kommer fram, argumenten stegras och man har helt i onödan en konflikt som engagerar hela omgivningen. Någon kanske har ett liknande läge med någon annan granne och många har "åsikter" och tar parti för endera parten. Närsamhället klyvs, de gemensamma vägarbetsdagarna blir plötsligt något socialt jobbigt som man betalar för att undslippa, och så blir det inga diken röjda mer.
Jag har positivare erfarenheter av att man tar reda på alla nödvändiga fakta först. Sedan kan man presentera en komplett bild för grannen som då kanske inte behöver göra sin egen research vilken man dels inte kan kontrollera och dels fördröjer allting. Grannen slipper riskera att först säga lite för mycket så att det blir låsningar och senare när denne ev. upptäcker att denne har fel, förlora sin status inför grannarna och sedan har man en grinig granne resten av livet. Så att t.ex. få hit kommunen som ju har alla bygglov och de tittar på vår tomt och vårt problem och de säger att "grannen har ju hårdgjort där borta, vi får nog kika på hur det står till med diket där", lägger ingen skuld på oss och vore förstås perfekt.
Man ger också grannen en möjlighet att när denne får presenterat totalbilden för sig över att han kanske inte har agerat korrekt att svara något i stil med "Oj då, det hade jag ingen aning om, jag är ingen expert, men det var ändå tänkt att vi skulle ta hit en kontrollant när jobbet närmade sig avslutandet för att checka av att inga problem uppstår för omgivningen" etc. På så vis kan grannen rädda ansiktet, får inget försämrat rykte och det är av samma anledning jag varken har lagt ut fotografier eller ritningar som skulle råka kunna identifiera platsen. Dessutom lär man förhoppningsvis grannen att vara mer noggrann från start i fortsättningen och att kanske presentera sina planer inklusive lösningar för det som berör omgivningen i förväg istället för att plötsligt dundra in med grävmaskiner och lastbilar en tidig lördag morgon.
Just nu ligger det ett lager snö över allting så man kan ändå inget se - en bra tid för forumdiskussion och faktainhämtande.
Medlem
· Södra Dalarna
· 277 inlägg
TS: Om ni inte har en rättighet inskriven att ni får använda diket för att leda bort ert dagvatten från eran tomt kan det blir problem. Finns ingen rättighet att automatiskt få belasta någon annans anläggning även om det varit så historiskt. Ett dike längs en väg är i första hand till för att leda bort vatten från vägen och inte från tomtmark. Att ni tackat nej till att kommunen skulle anlägga dagvatten (i samband med avlopp) kan också ligga er till last då ni därmed aktivt valt att ta hand om dagvatten på egen tomt. (Dumsnålt)
Att grannen hårdgjort sin tomt och därmed ändrat förutsättningarna för er att leda bort ert dagvatten över hans mark är ert problem och inte grannes (Om det inte finns en rättighet att leda bort dagvatten över hans mark). Nu förutsätter jag att din granne följt alla regler kring sitt bygglov.
Problemet som du beskriver det verkar vara att andra grannar inte tar hand om sitt dagvatten på ett tillfredsställande sätt på sin tomt och tidigare var det sommarstugan som fick ta smällen. Nu när de byggt nytt där och gjort i ordning så är det istället du som sitter med problemet.
Problemet är inte att grannen hårdgjort sin tomt utan att övriga grannar leder vatten till din tomt...
Att grannen hårdgjort sin tomt och därmed ändrat förutsättningarna för er att leda bort ert dagvatten över hans mark är ert problem och inte grannes (Om det inte finns en rättighet att leda bort dagvatten över hans mark). Nu förutsätter jag att din granne följt alla regler kring sitt bygglov.
Problemet som du beskriver det verkar vara att andra grannar inte tar hand om sitt dagvatten på ett tillfredsställande sätt på sin tomt och tidigare var det sommarstugan som fick ta smällen. Nu när de byggt nytt där och gjort i ordning så är det istället du som sitter med problemet.
Problemet är inte att grannen hårdgjort sin tomt utan att övriga grannar leder vatten till din tomt...
Ett jäkla tjat om att var och en ska ta hand om sitt dagvatten. Ja, det ska man, men det innebär inte att det måste stanna på den egna tomten. Det vatten som historiskt har runnit utför en klippa får fortsätta med det. Det vatten som rinner till ett dike och bort i det får fortsätta att rinna där.
Det man inte får göra är att ta bort ett dike så att vattnet rinner vidare till grannen, eller byta riktning, så att det rinner till en annan granne. Så som skett här.
Så nej, om vatten börjar bunkras upp på min tomt pga nåt grannen gjort är det grannens ansvar, inte mitt, det är ju grannen som ändrat.
Det man inte får göra är att ta bort ett dike så att vattnet rinner vidare till grannen, eller byta riktning, så att det rinner till en annan granne. Så som skett här.
Så nej, om vatten börjar bunkras upp på min tomt pga nåt grannen gjort är det grannens ansvar, inte mitt, det är ju grannen som ändrat.
Det skulle också kunna vara ett ännu större problem men har hittills inte varit så. Nu har grannen emellertid aktivt förändrat situationen utan att "vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter". Jag har tidigare beskrivit förutsättningarna och hur vattnet rinner och det är inte som du tolkar det. Ursäkta om jag inte varit tillräckligt tydlig.B Betula_Pendula skrev:
Vi "använder" inte diket, det diket ligger på andra sidan vägen och och går heller inte så långt att det ligger parallellt med vår tomt. Så ingen rättighet behövs. Jag har tidigare beskrivit att det snarare är vattentrycket i lösare jord och gruset i vägen som för vattnet vidare från grannar till oss och vidare tills det bl.a. hamnar i diket. Mycket trycks antagligen bara vidare ut i våtmarkerna. Grannen har sin tomt på andra sidan av en grusväg och den ligger helt och hållet nedanför oss, alltså diagonalt på andra sidan vägen. I så fall kan man lika gärna säga att det är "bonden" som är ägaren till marken där grusvägen ligger som leder vattnet till diket.
Nytillkommen info är att diket inte ligger på grannens tomt utan på "bondens mark" mellan vägen och deras tomt. Diket finns inritat på detaljplanen där man ser att större delen av grannens långsida ligger längst ett helt öppet dike. Man ser även att grannens tomt på detaljplanen är klassad som våtmark så den var en del av den naturliga infiltrationen och tog hand om en hel del av det gemensamma vattnet tills de byggde där. Det hade varit intressant att få fram villkoren för bygglov så jag har skickat en förfrågan till kommunen.
I detaljplanen finns också skrivet att kommunen rekommenderar att man gräver upp och kulverterar vid vägbyggandet en längre sträcka uppåt från diket med tanke på att i framtiden kommer allt fler av bostäderna ovanför att ombildas från sommarboende till permanentboende vilket brukar medföra hårdgörning med marksten och asfalteringar så att allt mer vatten går ytligare och längre väg. Att brunnar slutar användas till förmån för kommunalt vatten bidrar också till framtida risker. Där finns också en kostnadskalkyl för dränering och som skulle innebära några få extra tusenlappar per fastighet, mycket mindre än vad en 28" tjock-TV då kostade.
Jag har också redan beskrivit att vi inte bodde här när tidigare grannar tackade nej till att komplettera vägombyggnaden med bra dränering för framtida behov. Det fungerar tyvärr inte så att kommunen kan tvinga igenom ett beslut som innebär en kostnad hur liten den än är. De som då ägde vår fastighet ville faktiskt ha en dränering till stånd men blev då nedröstade av en majoritet av grannar. Så vi har aldrig haft något val, vi har verkligen inte "aktivt valt att ta hand om något dagvatten" på vår tomt. Ingen har det. Det är intressant att du ens dra en sådan slutsats utan att veta någonting. Men frågeställningen du väcker är ändå intressant. Hur kan det rent generellt ligga någon till last senare vad de eller några tidigare ägare eller deras grannar valde att göra för decennier sedan? I vilket avseende då var och när i så fall? Menar du i en domstol? Du kan gärna få tycka så men jag förstår det åtminstone inte.
OT: Knappt någon av de då beslutsfähiga grannarna bor kvar här nu, de är döda eller sitter på hemmet. Så de var inte ens dumsnåla eftersom de behöll de små pengarna och blev heller inte de som drabbades. Det är så det alltid fungerar vid gruppbeslut. Alla har olika livssituationer. Någon nybliven änka som planerade att flytta från det krävande huset tackade t.ex. nej till grävning och kostnader för fiberindragning. Sådant måste man alltid ta med i beräkningen och kunna respektera. Att det sedan alltid kommer någon viktigpetter långt efteråt när faktum står för dörren får man också alltid räkna med.
Medlem
· Södra Dalarna
· 277 inlägg
Ursäkta om jag var lite otydlig och missförstod situationen ville bara dela med mig av lite erfarenhet inom området då det varit aktuellt för mig i och med att vi byggt ut fiber i byn där jag bor och haft en del problem med just dagvatten till diken mm i och med nergrävningen av fiber...
Att den tidigare ägaren (ofrivilligt genom gruppbeslut) tackat nej till att inrätta en gemensam hantering av dagvatten (utan valt att hanterar det på egen tomt) kan tyvärr innebära att du hamnar i kläm nu även om det gått lång tid. Du som nuvarande ägare övertar och accepterar fastighetens förutsättningar i och med köpet. Det faktum att du också känner till att det kan finnas brister i den dagvattenlösning (eftersom kommunen föreslagit förbättringar tidigare) som finns idag kan ligga dig till last om du väljer att gå vidare...
Som sagt försöker bara tillföra min erfarenhet utan att tycka något...