F
Karl_Pedal Karl_Pedal skrev:
Du tänker att man förstärker bjälkarna med plåtar som dras fast längs sidorna?
Exakt. Smäller du på några plåtar och skruvar fast dom skapligt tätt i två rader så gör det underverk för Wx / Ix på balken.

Kan man även stuka plåten lite i längsled så gör det ännu mer nytta. Den metoden användes på hängande takstolar i ett avsnitt av Arga Snickaren om jag inte minns fel, vilket får mig att tro att produkten finns och just för det ändamålet.
 
  • Gilla
ricebridge
  • Laddar…
Om man skall titta på alternativ behövs en mer utförlig redovisning. Helst ritningar, planer och sektioner.
 
Om det endast är nedböjningen som är störande skulle det då vara en möjlighet att "bygga bort" nedböjningen? Annars är nog den bästa lösningen, som nämnts, att växla av väggen på övervåningen.
Att få plåtarna att samverka med befintligt bjälklag och att få nån nytta av dem är svårt. För att detta ska fungera måste du trycka upp både bjälklag och tak innan plåtarna monteras annars har de ingen nytta förutom för nedböjningen av snölast.
Bifoga gärna nån bild utöver det justus skrev
 
såhär mena jag,
 
  • Schematisk illustration av balkar som kapas och förstärks med passbitar för skruvlimning.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
K Kaboff skrev:
såhär mena jag,
Det tycker jag absolut ser vettigt ut!
 
F
B bossespecial skrev:
Om det endast är nedböjningen som är störande skulle det då vara en möjlighet att "bygga bort" nedböjningen? Annars är nog den bästa lösningen, som nämnts, att växla av väggen på övervåningen.
Att få plåtarna att samverka med befintligt bjälklag och att få nån nytta av dem är svårt. För att detta ska fungera måste du trycka upp både bjälklag och tak innan plåtarna monteras annars har de ingen nytta förutom för nedböjningen av snölast.
Bifoga gärna nån bild utöver det justus skrev
Vid vilken lösning tycker du inte att bjälkarna skulle behöva avlastas innan? Självklart måste dom avlastad, alternativt tryckas upp oavsett lösning. Trodde det var självklart och underförestått.
 
Det är för mig självklart, dock kanske inte för alla andra då detta inte riktigt framkom i inlägget...
 
K Kaboff skrev:
såhär mena jag,
Ja det skulle kanske kunna vara möjligt om man skruvlimmar på båda sidor om respektive balk. Inte en dum idé alls.

Annars har jag spånat vidare på det här med att förstärka bjälkarna med plåtar och då är frågan: Vilken av metoderna nedan är vettigast att använda sig av? Anledningen till att jag har med stål i underkant är för att det användes här: http://www.byggmek.lth.se/fileadmin/byggnadskonstruktion/publications/THID/kjellkvist_lindahl.pdf (sektion 1.1)

Tre enkla schematiska illustrationer av bjälkar där den första är oskodd, den andra har en stålförstärkning i underkant och den tredje har stålförstärkning på sidorna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Jag hade en liknande situation, och löste det genom att fälla in en T-balk, som du säger. Egentligen var det två ihopsvetsade L-balkar. Men det gjorde installationen relativt enkel, och bjälkarna kunde vara kontinuerliga (förstärkta med dragband).
 
F
Karl_Pedal Karl_Pedal skrev:
Ja det skulle kanske kunna vara möjligt om man skruvlimmar på båda sidor om respektive balk. Inte en dum idé alls.

Annars har jag spånat vidare på det här med att förstärka bjälkarna med plåtar och då är frågan: Vilken av metoderna nedan är vettigast att använda sig av? Anledningen till att jag har med stål i underkant är för att det användes här: [länk] (sektion 1.1)

[bild]
Som eftermontage skulle jag absolut säga alternativ 3. skruvar du tillräckligt tätt så tar du troligtvis alla slankhetstal ur spel. Alternativ 1 är ju helt förkastligt, kommer aldrig att fungera och 2 ser krångligt ut. Borde vara skapligt enkelt att räkna på.
 
F fsn skrev:
....Alternativ 1 är ju helt förkastligt, kommer aldrig att fungera........
Läste du rappporten i inlägg #23 eller gissar du?
70% styvare balk än utan stål på undersidan,
Tabell med forskningsdata om balkstyrka med utan stålförstärkning och procentuell förbättring.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
F
K Kane skrev:
Läste du rappporten i inlägg #23 eller gissar du?
70% styvare balk än utan stål på undersidan,
[bild]

Det ser ju förvisso ut som om 70% är med just stål på undersidan och inget annat. Ju högre lägre stålet sitter ju bättre nytta gör det men det måste ju då vara väldigt vällimmat för att inte skjuva, men det vet du troligtvis redan.


Jag skummade rapporten och avfärdade det som inte helt relevant då det med största sannolikhet handlar om fabriksbyggda balkar där stålet och limträbalken är väldigt (typ extremt) förenade. Jag gör bedömningen att man inte är kapabel att göra det på egen hand på plats.

Jag är fullt kapabel att överslagsberäkna nerböjning och påkänning på en balk och jag skulle vilja påstå att en plåt på sidan som är limmad och tätskruvad är det rimligaste och mest realistiska. Sen kan man alltid bocka plåten på längden nära ändarna så ger det ännu bättre resultat. Men är du av en annan åsikt och har sakkunskap i ämnet så fram med det bara.
 
Nej nej, jag har ingen ambition att överträffa sakkunskapen i ämnet. Det var bara din kommentar om att 1 var "förkastligt" som jag inte höll med om efter att ögnat rapporten en liten stund.
(Insåg i helgen när jag rensade gamla böcker i garaget att det var länge sedan man plöjde igenom Bengt Sundströms alster....;). Så startsträckan är garanterat lång.)
 
F
K Kane skrev:
Nej nej, jag har ingen ambition att överträffa sakkunskapen i ämnet. Det var bara din kommentar om att 1 var "förkastligt" som jag inte höll med om efter att ögnat rapporten en liten stund.
(Insåg i helgen när jag rensade gamla böcker i garaget att det var länge sedan man plöjde igenom Bengt Sundströms alster....;). Så startsträckan är garanterat lång.)
Det är ju i förstahand styvhet man är ute efter. Tittade lite närmare på rapporten och det är seriöst limmat och skruvat. Sen är det limträ med och jag är inte helt säker på hur det skulle de ut på en vanlig 45x170? Jag tror att vertikala plåtar är effektivast men det är ju knappast nåt som gör sig själv med rivning av innertak mm. Men hade varit kul att få ett utlåtande från nåt proffs.
 
Om vi går vidare med att alt. 3 är mest lämpligt för den som inte har en limträfabrik - Vad bör då vara optimalt hålmönster för att få bra förband utan att försvaga bjälkarna allt för mycket när man borrar? Och vilken skruvdimension ger rätt förhållande mellan upptagande av skjuvkraft och materialförsvagning?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.