17 224 läst · 79 svar
17k läst
79 svar
Bryta mot servitut, jordvärme
Det bästa är att ge motparten något som de inte kan motstå för att ändra servitutet. Kan vara viktigt att tänka på innan man godkänner eller köper en fastighet med servitut att det finns ett sådant som belastar fastigheten. Det är där man har ett val. Antingen köper man fastigheten eller så avstår man för att servitutet är till men för framtida projekt.
Ingen frysrisk om man lägger tillräkligt med slang och har koll på brinetemperaturen.
Finns också Uponorsenergiburar för de som har begränsat utrymme. Vet inte priset på dom.
https://www.uponor.se/global/solutions/energy-and-ground/energy-cage.aspx
Finns också Uponorsenergiburar för de som har begränsat utrymme. Vet inte priset på dom.
https://www.uponor.se/global/solutions/energy-and-ground/energy-cage.aspx
Eget arbete är nästan alltid billigare. Du skall betala hantverkare för 500kr/ h med skattad lön, då måste du tjäna ialla fall 800-900 kr/h på ditt jobb. Ej beaktat ev. effektivitetsskillnader på yrkesfolk och lekmän såklart.I Ingolainen skrev:Lite lustigt att det alltid måste komma ett sånt här inlägg. Inte för att vara elak men detta är ett konsumentforum. Om alla räknade på vad deras tid kostar så är det väl knappt nån idé och ha forumet kvar då dom flesta kan ta in hantverkare istället. Dom flesta bygger/renoverar nog för att dom tycker det är lite roligt. Självklart jobbar jag inte gratis, tjänar hyfsat å, men ska jag lägga undan 50000 i skattade pengar så lär jag nog jobba övertid några månader och det blir då mer timmar jag måste lägga på jobbet än på grävningen.
Men för enkla arbeten så...
Jag skulle gräva och isolera korsningar bara
Ledningsägarna är nog inte intresserade av att göra intrång i en färdig trädgård. Blir det problem med vattnet läggs det ny ledning runt tomten och är spilledningen lagd riktigt håller den minst lika länge som din kollekterslang
Ledningsägarna är nog inte intresserade av att göra intrång i en färdig trädgård. Blir det problem med vattnet läggs det ny ledning runt tomten och är spilledningen lagd riktigt håller den minst lika länge som din kollekterslang
Att marken runt slangarna kommer frysa och sprida tjälen en bit utanför slangen får man nog räkna med om man inte överdimensionerar kollektorn väldigt mycket. Funkar energi burarna utan återladdning tidigare liknande lösningar som tex kompakt kollektorer har krävt återladdning via vent luft eller liknande. Man kan troligtvis även lägga vanlig slang med djupare förläggning så man får flera lager ovanpå varandra men det brukar stupa på att grävningen blir dyr och då väljer man borra i stället.J Jehu skrev:
Jodå, blir det problem så grävs det upp.R ranchero skrev:
När kommunen grävde på min tomt för att byta ventil in till mig så gick de in med liten grävare (som tog sig igenom öppningen i häcken på 1m utan skada) och grävde ett hål på 2m diameter och 4m djupt..
Servitutet visade sig i praktiken vara till för plats för grävare och jordhög.
Att handläggaren på TS kommun inte begriper detta utan hävdar 3m även under jord beror mer på paragrafrytteri än praktisk kunskap. Servitut finns till för att det praktiska ska vara juridiskt riktigt.
Sannolikheten för att kommunens ledningar går sönder inom kollektorslangens livstid är minimal.
Så jag hade tänkt att kommunen aldrig behöver gräva bredare än en liksidig triangel, alltså högst 1,5 meter från ledningen vid ytan. 2m från ledningen 1m ner är då god marginal.
Servitutet visade sig i praktiken vara till för plats för grävare och jordhög.
Att handläggaren på TS kommun inte begriper detta utan hävdar 3m även under jord beror mer på paragrafrytteri än praktisk kunskap. Servitut finns till för att det praktiska ska vara juridiskt riktigt.
Sannolikheten för att kommunens ledningar går sönder inom kollektorslangens livstid är minimal.
Så jag hade tänkt att kommunen aldrig behöver gräva bredare än en liksidig triangel, alltså högst 1,5 meter från ledningen vid ytan. 2m från ledningen 1m ner är då god marginal.
I någorlunda fuktig jord så kan vilken grävare som helst lyckat med djup = gropdiameter koniskt, c:a 60 grader. I torr sand 3 meters djup lyckas man vanligtvis med 45 grader.Jarlingar skrev:
Vid 60 grader och tre meters djup så blir gropdiametern vid ytan drygt 4 meter [=3/sin(60)].
Det innebär alltså 2 meter på varje sida om mittlinjen.
Vid fuktig lerjord som på min tomt ligger lutningen av gropens väggar närmare 90 grader än 60 grader.
Man vill gärna ha lite lutning på väggarna på grund av risken för ras om nån är nere i gropen.Björkisvägen skrev:I någorlunda fuktig jord så kan vilken grävare som helst lyckat med djup = gropdiameter koniskt, c:a 60 grader. I torr sand 3 meters djup lyckas man vanligtvis med 45 grader.
Vid 60 grader och tre meters djup så blir gropdiametern vid ytan drygt 4 meter [=3/sin(60)].
Det innebär alltså 2 meter på varje sida om mittlinjen.
Vid fuktig lerjord som på min tomt ligger lutningen av gropens väggar närmare 90 grader än 60 grader.