Kan bli trixigt då det är FB som är entreprenörens motpart. Oavsett så måste firman bygga enligt branchreglerna men du måste ligga på FB, se till att dol för din talan eller få en fullmakt, är osäker om det går. Kanske läge att gå med i Villaägarna eller höra dig för med FB jurister så du ligger steget före. Garanti lämnas dock till fastighetsägaren.
Medlem
· Västernorrland
· 10 718 inlägg
Jag är bara lekman men jag begriper då inte varför ett renoverat golv ska behöva bygga typ 70mm? Det ser ju helt sjukt ut..........Eller är det bransch standard att man aldrig rör gamla golv utan bara bygger på och vidare uppåt? Nästa renovering kanske kräver trappa upp i badrummet?
Jag förstår inte riktigt ditt resonemang här, måste jag säga. Det finns gott om exempel på budgivningar där det bara varit två budgivare inblandade på slutet, där slutpriset stack iväg ganska mycket pga detta budkrig mellan dessa två budgivare. Om nu en av dessa budgivare hoppat av pga något som de inte gillade med objektet, oavsett vad, så kan det ha stor påverkan på slutbudet i budgivningen.Richard Andreasson skrev:
I detta resonemang kan jag personligen inte hitta något logiskt fel. Då återstår sannolikhetsbedömningen. Själv valde jag att uttrycka mig ganska vagt, medan du går ut betydligt hårdare. Du bedömer det som osannolikt att det påverkar slutpriset i någon högra utsträckning. Vad baserade du den bedömningen på?
Försäkringsbolaget har nu bokat in en besiktningsman från "Besiktningsman.se Sverige AB". I kallelsen står
"Omfattning: Besiktningen omfattar en okulär besiktning av entreprenad enligt kontraktshandlingar. Inga provtagningar eller mätningar etc omfattas. Besiktningen utgör således endast en byggteknisk undersökning."
Jag har svårt att se någon som helst nytta med en besiktning med de förutsättningarna. Det är uppenbart att det är ett sätt att försöka göra det svårare för mig genom att få fram ett besiktningsutlåtande med kort varsel som flyttar fokus från kärnfrågan till byggteknik.
Jag har tillfrågat Besiktningsman.se Sverige AB om de kommer att bedöma tillgänglighetsfrågan. Blir svaret nej avvisar jag besiktningen.
"Omfattning: Besiktningen omfattar en okulär besiktning av entreprenad enligt kontraktshandlingar. Inga provtagningar eller mätningar etc omfattas. Besiktningen utgör således endast en byggteknisk undersökning."
Jag har svårt att se någon som helst nytta med en besiktning med de förutsättningarna. Det är uppenbart att det är ett sätt att försöka göra det svårare för mig genom att få fram ett besiktningsutlåtande med kort varsel som flyttar fokus från kärnfrågan till byggteknik.
Jag har tillfrågat Besiktningsman.se Sverige AB om de kommer att bedöma tillgänglighetsfrågan. Blir svaret nej avvisar jag besiktningen.
Jag försöker hålla mig lite kortfattad och lämna mitt egna tyckande utanför:
- Att göra något på det här sättet är, om det inte finns särskilda skäl för det, inte fackmässigt.
- Om man av någon anledning ansett att särskilda skäl finns, så måste man ändå meddela både beställaren (försäkringsbolaget) och fastighetsägaren om det.
- Handikappanpassning i lagstiftningen gäller alltid nedervåningen. Man antas inte kunna ta sig upp på övervåningen om man sitter i rullstol, men nedervåningen ska vara utformad så att man kan leva ett normalt liv där. Så är ju fallet även här, du kommer inte upp, så det är inte ett praktiskt problem. Varför du påstod det förstår jag kanske inte riktigt. Däremot blir det ett problem den dag du väljer att installera en trapphiss.
- Konsumenttjänstlagen gäller inte här, då försäkringsbolaget är beställare. De kan få bekymmer, men har å andra sidan den ekonomiska styrkan att hantera en oprofessionell hantverkare. Badrummet är inte återställt, det är på ett väsentligt sätt förändrat.
- Värdet på huset påverkas rimligen negativt, men hur mycket kommer ingen att någonsin få veta.
- Hantverkare får inte betalt bara för att det gjort något som uppfyller diverse regler och normer, de måste ha utfört det i enlighet med beställning. De kan t ex inte måla taket rosa och kräva betalt även om rosa inte bryter mot något reglemente. Det gäller även om det inte finns någon kulör angiven i beställningen (då förutsätter man att taket ska vara vitt). Samma sak gäller förstås även en golvhöjning med 70 mm.
- Att göra något på det här sättet är, om det inte finns särskilda skäl för det, inte fackmässigt.
- Om man av någon anledning ansett att särskilda skäl finns, så måste man ändå meddela både beställaren (försäkringsbolaget) och fastighetsägaren om det.
- Handikappanpassning i lagstiftningen gäller alltid nedervåningen. Man antas inte kunna ta sig upp på övervåningen om man sitter i rullstol, men nedervåningen ska vara utformad så att man kan leva ett normalt liv där. Så är ju fallet även här, du kommer inte upp, så det är inte ett praktiskt problem. Varför du påstod det förstår jag kanske inte riktigt. Däremot blir det ett problem den dag du väljer att installera en trapphiss.
- Konsumenttjänstlagen gäller inte här, då försäkringsbolaget är beställare. De kan få bekymmer, men har å andra sidan den ekonomiska styrkan att hantera en oprofessionell hantverkare. Badrummet är inte återställt, det är på ett väsentligt sätt förändrat.
- Värdet på huset påverkas rimligen negativt, men hur mycket kommer ingen att någonsin få veta.
- Hantverkare får inte betalt bara för att det gjort något som uppfyller diverse regler och normer, de måste ha utfört det i enlighet med beställning. De kan t ex inte måla taket rosa och kräva betalt även om rosa inte bryter mot något reglemente. Det gäller även om det inte finns någon kulör angiven i beställningen (då förutsätter man att taket ska vara vitt). Samma sak gäller förstås även en golvhöjning med 70 mm.
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 51 953 inlägg
Rent formellt så är du som fastighetsägare beställare, dvs. du har som byggherre samma ansvar för kvaliteten på det som görs, som om detta var ett arbete där du själv hade valt byggfirma osv.
Det innebär rimligen att du också har rätt att utse slutbesiktningsman (dock är det inte säkert att kostnaden för besiktning tas av försäkringen).
Det innebär rimligen att du också har rätt att utse slutbesiktningsman (dock är det inte säkert att kostnaden för besiktning tas av försäkringen).
Min bedömning grundar sig på marknaden i personens aktuella område. Sällan har hus där endast 2 budgivare i nuvarande marknadsläge. Därutöver tog jag i lite. Sannolikheten att affär skulle falla för någon budgivare på grund av en tröskel är inte särskilt stor. Därmed är påverkan marginell eftersom det måste röra en affär med endast två spekulanter i det aktuella området, varav en inte kan acceptera denna typ av tröskel. Sannolikheten för detta scenario i dagens läge är obefintlig. Sedan kan marknaden naturligtvis falla drastiskt eller marknaden kan bli mättad, men det kan vi inte sia om idag då det ligger många år bort i tid.jimih skrev:
Därutöver så gäller frågan marknadsvärde. Ibland blir budgivningarna sporrade av fartblinda och landar över generellt marknadspris i området. Bedömningsfrågan är om en mäklare skulle sätta ett lägre acceptpris på fastigheten med tröskeln i åtanke och på den frågan är svaret nej. Slutbud kan inte betraktas som marknadsvärde i den mening att så pass många yttre faktorer påverkar slutbudet att det blir helt och hållet meningslöst att spekulera i vad marknadsvärdet är. Ett exempel är att identiska radhus i ett område jag känner till med några veckors mellanrum såldes med en halv miljons skillnad. Standarden var likartad, ytorna exakt samma. Skillnaden var att den som fick en halv miljon mer hade bättre tur med sina budgivare, båda fastigheterna hade samma taxeringsvärde och samma utgångspris.
Moderator
· Stockholm
· 51 953 inlägg
Njaa.. nu är det iofs. typ 15 år sedan jag var indirekt inblandad i ett försäkringsärende. Men då fick jag lära mig att försäkringsbolaget är INTE beställare vid skadearbeten, utan det är försäkringstagaren som är beställare, bolaget står bara för betalningen.Johan Westermark skrev:
Min mamma fick en vattenskada pga. läckande rör till golvbrunnen, det var gjort tidigt 70-tal, första generationen av plastavloppsrör. Det var känt att de fungerar dåligt.
Hon fick flytta till sommarstugan, just när allt var klart och torkat lyckades byggfirman skapa en ny mycket större total översvämmning. Allt fick rivas en gång till, fler rum fick brytas upp osv.
När allt var klart och hon fått flytta tillbaka 8 månader senare, så blev det en ny fuktfläck i taket under badrummet på exakt samma ställe som den första. Då visade det sig att rörkrökaren hade dragit om alla rör i badrummet (mot extra betalning), utom just det som läckte, det var en halvmeter rör som inte var bytt, som skaderegleraren hade identifierat som den skyldiga biten. Denna gång gjordes det om underifrån. I den vevan började jag hävda att hon borde ha rätt till skadestånd från försäkringsbolaget, och fick lära mig att ansvaret ligger på beställaren. Fast skaderegleraren var rätt tydlig mot byggfirman att han ville inte se ens en tidrapport på det sista återställandet....
Har läst hela tråden. Blivit förargad, förvånad, förvirrad och ibland även road.
Förvirringen beror på att jag inte kan utläsa om lag (PBL) står över branschregler, eller om det är tvärtom.
Några hävdar att renoveringar måste göras enligt nuvarande branschregler även om badrummet ursprungligen byggts enligt tidigare regler. Detta används också som argument för att renoveringen inte är fel. Det får mig att se en logisk kullerbytta.
Om nuvarande branschregler måste uppfyllas, skall inte nuvarande tillgänglighetskrav enligt PBL också uppfyllas? Eller är det så "bekvämt" ordnat att branschen kan ogiltiggöra en lag bara genom att förändra sitt eget regelverk? Oavsett om det är GVK, Säker Vatten eller något annat.
Enligt reglerna är det kanske helt OK att höja ett golv (hur mycket som helst?) vid en renovering. Förhoppningsvis gäller tillgänglighetskraven i PBL ändå. Allt annat vore faktiskt orimligt.
Två exemplifierande tankeexperiment:
1) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna och får behålla ursprunglig golvhöjd med fall/lutning och allt annat. Men, ack och ve, en hantverkare monterar en 75 mm hög tröskel i den nya dörren.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
2) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna men golvet höjs med 55 mm. Fall/lutning och allt annat följer alla föreskrifter. Tröskeln är bara 20 mm hög på badrumssidan men dessvärre blev den nu - nödvändigtvis - 75 mm hög på utsidan.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
Hoppas TS kan ha någon användning för mina funderingar.
Att jag själv är väldigt intresserad av eventuella klargöranden behöver säkert inte sägas. Och hör egentligen inte hit.
Förvirringen beror på att jag inte kan utläsa om lag (PBL) står över branschregler, eller om det är tvärtom.
Några hävdar att renoveringar måste göras enligt nuvarande branschregler även om badrummet ursprungligen byggts enligt tidigare regler. Detta används också som argument för att renoveringen inte är fel. Det får mig att se en logisk kullerbytta.
Om nuvarande branschregler måste uppfyllas, skall inte nuvarande tillgänglighetskrav enligt PBL också uppfyllas? Eller är det så "bekvämt" ordnat att branschen kan ogiltiggöra en lag bara genom att förändra sitt eget regelverk? Oavsett om det är GVK, Säker Vatten eller något annat.
Enligt reglerna är det kanske helt OK att höja ett golv (hur mycket som helst?) vid en renovering. Förhoppningsvis gäller tillgänglighetskraven i PBL ändå. Allt annat vore faktiskt orimligt.
Två exemplifierande tankeexperiment:
1) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna och får behålla ursprunglig golvhöjd med fall/lutning och allt annat. Men, ack och ve, en hantverkare monterar en 75 mm hög tröskel i den nya dörren.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
2) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna men golvet höjs med 55 mm. Fall/lutning och allt annat följer alla föreskrifter. Tröskeln är bara 20 mm hög på badrumssidan men dessvärre blev den nu - nödvändigtvis - 75 mm hög på utsidan.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
Hoppas TS kan ha någon användning för mina funderingar.
Att jag själv är väldigt intresserad av eventuella klargöranden behöver säkert inte sägas. Och hör egentligen inte hit.
Jag hade inte uppfattat att området specificerats mer exakt än vad man kan utläsa från TS profilsida. Dvs Stockholms län. Men ett mer specifikt område än så har kanske framkommit i en annan tråd? Eller i ett inlägg i denna tråd som jag bara missat?Richard Andreasson skrev:
Definiera sällan.
För övrigt skrev jag inget om endast 2 budgivare totalt. Det intressanta är budgivningens slutfas. Och jag tror inte att det är så ovanligt att det bara är två aktiva budgivare i det läget. Jag har personligen ingen erfarenhet av budgivningar för hus, då det enbart är lägenheter som är av intresse för mig, men jag har deltagit i eller iakttagit väldigt många budgivningar på lägenheter i Stockholms innerstad senaste åren, och har noterat många fall där det bara varit två budgivare kvar på slutet. Och ytterligare flera fall där det varit 3 budgivare på slutet. Och i merparten av dessa fall menar jag att det inte alls är speciellt osannolikt att ett bortfall av en av de mest aktiva budgivarna skulle haft en stor påverkan på slutpriset.
Hur vet du detta? Den psykologiska aspekten vid budgivning ska inte underskattas. Allt som kan påverka en presumtiv budgivare i positiv riktning eller negativ riktning kan innebära att den sammanvägda helhetsbilden kommer precis över eller precis under den där magiska gränsen där budgivaren bestämmer sig för att avstå eller buda vidare. I teorin kan minska lilla grej ha en sådan påverkan. Droppen som får bägaren att rinna över, helt enkelt. Sen är det naturligtvis så att ju viktigare en enskild faktor är, desto större är sannolikheten att den faktorn i sig själv får den fiktiva bägaren att rinna över. Men jag menar att det inte är rimligt att som du gör, till synes helt godtyckligt proklamera att just denna specifika faktor (en hög badrumströskel) har så pass liten påverkan på folk att det i praktiken är väldigt osannolikt att påverkan på slutpriset är försumbar.
Nej, du beskriver här bara det optimala fallet där det aktuella utfallet är sannolikt. Det finns naturligtvis en mängd andra fall, som är mer sannolika, där resultatet likväl kan bli detsamma.
Lustigt. Så säker du är på ditt siande när det gäller vilka faktorer som kan påverka priset så kan man ju tro att du skulle vara lika säker vad gäller siandet om framtiden.
Detta kan du heller inte veta, rimligtvis. För mäklare är människor dom också, som också påverkas av det psykologiska. Kanske ogillar mäklaren själv höga trösklar (kanske bröt hen tån mot en hög tröskel tidigare i livet), eller kanske hen hört spekulanter tala ogillande om en hög tröskel på tidigare visningar av andra objekt. Eller kanske bara den höga tröskeln gör att mäklarens upplevelse av badrummet i sin helhet är snäppet sämre än vad den hade varit med en låg tröskel, utan att hen kan sätta fingret på att det var just tröskeln som orsakade denna känsla.
För övrigt finns ingen exakt koppling mellan utropspris och marknadspris/slutpris. Så även om en hög tröskel inte skulle påverka utropspriset för ett specifikt objekt så kan det ändå påverka slutpriset.
Givetvis kan man diskutera definitionen av marknadsvärde in absurdum. Men oavsett vad man kommer fram till i en sån diskussion så frågade TS om hur en hög tröskel kan påverka värdet av just hans hus. Då är det rimligtvis det faktiska slutpriset vid en budgivning som avses. Och då måste man acceptera att just alla dessa yttre faktorer som du nämner de facto har en påverkan. Och bara för att dessa faktorer gör det svårare att bedöma slutpriset betyder inte det att man kan ignorera dessa faktorer. Det enda man rimligtvis kan göra är att acceptera att det är svårt att göra en bedömning. Det man inte bör göra är att som du gör, tvärsäkert uttala sig om den konkreta effekten av en viss faktor, utan att ha något statistiskt underlag att stödja sig på.
Om man som i många fall inte lyckas uppfylla alla regler som finns så finns de vissa turordningar vilka man ska uppfylla.Lars H-mark skrev:Har läst hela tråden. Blivit förargad, förvånad, förvirrad och ibland även road.
Förvirringen beror på att jag inte kan utläsa om lag (PBL) står över branschregler, eller om det är tvärtom.
Några hävdar att renoveringar måste göras enligt nuvarande branschregler även om badrummet ursprungligen byggts enligt tidigare regler. Detta används också som argument för att renoveringen inte är fel. Det får mig att se en logisk kullerbytta.
Om nuvarande branschregler måste uppfyllas, skall inte nuvarande tillgänglighetskrav enligt PBL också uppfyllas? Eller är det så "bekvämt" ordnat att branschen kan ogiltiggöra en lag bara genom att förändra sitt eget regelverk? Oavsett om det är GVK, Säker Vatten eller något annat.
Enligt reglerna är det kanske helt OK att höja ett golv (hur mycket som helst?) vid en renovering. Förhoppningsvis gäller tillgänglighetskraven i PBL ändå. Allt annat vore faktiskt orimligt.
Två exemplifierande tankeexperiment:
1) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna och får behålla ursprunglig golvhöjd med fall/lutning och allt annat. Men, ack och ve, en hantverkare monterar en 75 mm hög tröskel i den nya dörren.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
2) - Badrummet renoveras helt enligt branschreglerna men golvet höjs med 55 mm. Fall/lutning och allt annat följer alla föreskrifter. Tröskeln är bara 20 mm hög på badrumssidan men dessvärre blev den nu - nödvändigtvis - 75 mm hög på utsidan.
Rätt eller fel? Enligt vilka föreskrifter?
Hoppas TS kan ha någon användning för mina funderingar.
Att jag själv är väldigt intresserad av eventuella klargöranden behöver säkert inte sägas. Och hör egentligen inte hit.
Våtrumsregler kommer alltid före tillgänglighet.
så måste du rucka på något krav så är de tillgänglighet
Jag orkar inte bemöta detta virrvarr av åsikter en och en, så jag sammanfattar. Rent filosofiskt så kan vi inte veta någonting, ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv är allting bara teorier som baserar sig på empiriska data och sannolikhet.jimih skrev:
Jag vill också påpeka att jag svarade marginellt. Inte att det absolut inte påverkas. Marginellt betyder oväsentligt, jag tänkte att vi börjar där. Jag tror absolut inte husets värde minskar med 40 %. Inte heller med 20 %. Inte 10 % heller. Jag skulle förvånas mycket om det alls rör 1 %. Påverkan är marginell. Nu är jag kanske inte så värst erfaren, jag är bara en enkel företagsekonom som jobbar bland annat med ekonomisk analys i förhållande till marknaden, så min kompetens i ärendet kanske kan betraktas såsom ringa... Observera nu ironin.
Om vi omformulerar frågan, skulle det vara värt att ta in en byggfirma och bygga om badrummet igen för egna pengar i förhållande till försäljningsvärdet? Där är svaret definitivt nej.
Att påstå att det skulle utgöra en psykologiskt stark negativ påverkan vid budgivning är ganska stora stycken trams. För vissa, uppenbarligen för dig, utgör det ett problem. Jag har själv nästan 50 mm tröskel in till badrummet och har aldrig reflekterat vidare över den saken innan jag läste den här tråden. Då har jag alltså bott i huset i 5 år... Detta badrum är byggt innan jag kom hit och tröskeln beror på att det ligger en plastmatta i hallen och man tagit höjd för att kunna lägga dit klinker med golvvärme.
Vi kan naturligtvis inte med all säkerhet besvara om värdet påverkas lite eller inte alls. Men jag kan svära på att det inte kommer påverkas i någon större utsträckning, det finns annat som i betydligt högre grad kommer påverka värdet.
Inte med bästa vilja i världen kan jag läsa det som något svar på de båda exemplens två frågor.hul skrev:
Och jag hoppas att branschen inte har det så bekvämt att en lag kan förbigås med branschregler.
(Det skulle nog Volkswagen m.fl. ha gillat.
)