Det naturliga och normala sättet att bygga och renovera är ju att leja på det mer kvalificerade arbetet och göra det man kan själv.
Så har det alltid varit. Allt sedan jordgolvets och ljorens tid. Allt sedan folk först lärde sig att lägga stock på stock.
Då kan byggnadsarbetaren få en lön som går att leva på. Skyldigheten att försörja sig själv innebär att man inte kan arbeta för en lön som inte räcker till mat och kläder och bostad och pendling.
Om ni kräver att kunna betala en byggnadsarbetare en timme med er egen nettotimlön efterr skatt och pensionsinbatalning och pendling kommer byggnadsarbetarens nettolön efter skatt och pensionsinbetalning och kostnader för arbetskläder och verktyg (även om arbetsgivaren betalar verktyg ingår de i totalkostnaden) och pendling att landa någonstans under 10000 kronor i månaden. Kanske kring 7000.
Försök sedan fundera på hur man lever ett drägligt liv på den summan!
Jag är 35 år och har under långa tider haft en nettolön under 1000 euro (knappt 10000 kr) i månaden när jag inte har kunnat arbeta heltid av hälsoskäl.
Jag har alltid levt extremt snålt. Kör så litet som möjligt med en 32 år gammal bil som jag reparerar själv. Köper så litet kläder som möjligt och sliter ut dem tills de inte går att lappa längre. Reser aldrig längre än några hundra kilometer hemifrån och då alltid på billigaste vis. Bor ihop med föräldrarna i skuldfritt hus som vi värmer till hälften med gratis ved. Har en 10 år gammal telefon som jag fick gratis och ringer så litet som möjligt. Äter ute på något billigmatställe högst några gånger i året. Pensionsparar endast minimisumman. Lever helt enkelt så billigt det går att leva ett någorlunda i-landsmässigt liv.
Det lilla ekonomiska överskott som jag har lyckats spara ihop hittills i mitt liv (inklusiver perioder med heltidsarbete) är investerat i en 44 år gammal traktor och litet utrustning till den och litet snickerimaskiner. Bruksvärdet på de här grejorna är skyhögt men inköpssvärdet på alltihop är lägre än på en skaplig begagnad bil. Visserligen inverkar det att jag har varit sjuk i perioder. Om jag hade varit fullt frisk hela tiden skulle den hopsparade summan ungefär ha räckt till ett fallfärdigt ruckel utan el och vatten i någon skogsby.
Trots allt det här har har jag under långa perioder varit arbetslös för att de arbeten som har erbjudits har varit för dåligt avlönade för att täcka mina levnadskostnader. Tack vare att jag aldrig har haft någon skuld och att jag har gett blanka fan i karriären har jag kunnat tacka ned till sådana anställningar. Skulle jag ha tagit emot de anställningarna skulle jag vara egendomslös och överskuldsatt i dag eftersom jag hade varit tvungen att sälja verktyg eller ta lån varje månad för att få pengarna att räcka.
Hur i helvete skall en barnfamilj kunna existera på en sådan lönenivå när jag inte kan?
Sedan i nästa skede kan ni fundera på hur man skall klara sig när man blir sjuk och sjukdagpenningen räknas ut som procentandel av lönen.
Det finns säkert en och annan byggare som utnyttjar bubblan i Sverige till att ta ut en oskälig lön men ni som aldrig har suttit fast i låglöneträsket vet inte vad ni talar om då ni kräver sänkta löner.
Så har det alltid varit. Allt sedan jordgolvets och ljorens tid. Allt sedan folk först lärde sig att lägga stock på stock.
Då kan byggnadsarbetaren få en lön som går att leva på. Skyldigheten att försörja sig själv innebär att man inte kan arbeta för en lön som inte räcker till mat och kläder och bostad och pendling.
Om ni kräver att kunna betala en byggnadsarbetare en timme med er egen nettotimlön efterr skatt och pensionsinbatalning och pendling kommer byggnadsarbetarens nettolön efter skatt och pensionsinbetalning och kostnader för arbetskläder och verktyg (även om arbetsgivaren betalar verktyg ingår de i totalkostnaden) och pendling att landa någonstans under 10000 kronor i månaden. Kanske kring 7000.
Försök sedan fundera på hur man lever ett drägligt liv på den summan!
Jag är 35 år och har under långa tider haft en nettolön under 1000 euro (knappt 10000 kr) i månaden när jag inte har kunnat arbeta heltid av hälsoskäl.
Jag har alltid levt extremt snålt. Kör så litet som möjligt med en 32 år gammal bil som jag reparerar själv. Köper så litet kläder som möjligt och sliter ut dem tills de inte går att lappa längre. Reser aldrig längre än några hundra kilometer hemifrån och då alltid på billigaste vis. Bor ihop med föräldrarna i skuldfritt hus som vi värmer till hälften med gratis ved. Har en 10 år gammal telefon som jag fick gratis och ringer så litet som möjligt. Äter ute på något billigmatställe högst några gånger i året. Pensionsparar endast minimisumman. Lever helt enkelt så billigt det går att leva ett någorlunda i-landsmässigt liv.
Det lilla ekonomiska överskott som jag har lyckats spara ihop hittills i mitt liv (inklusiver perioder med heltidsarbete) är investerat i en 44 år gammal traktor och litet utrustning till den och litet snickerimaskiner. Bruksvärdet på de här grejorna är skyhögt men inköpssvärdet på alltihop är lägre än på en skaplig begagnad bil. Visserligen inverkar det att jag har varit sjuk i perioder. Om jag hade varit fullt frisk hela tiden skulle den hopsparade summan ungefär ha räckt till ett fallfärdigt ruckel utan el och vatten i någon skogsby.
Trots allt det här har har jag under långa perioder varit arbetslös för att de arbeten som har erbjudits har varit för dåligt avlönade för att täcka mina levnadskostnader. Tack vare att jag aldrig har haft någon skuld och att jag har gett blanka fan i karriären har jag kunnat tacka ned till sådana anställningar. Skulle jag ha tagit emot de anställningarna skulle jag vara egendomslös och överskuldsatt i dag eftersom jag hade varit tvungen att sälja verktyg eller ta lån varje månad för att få pengarna att räcka.
Hur i helvete skall en barnfamilj kunna existera på en sådan lönenivå när jag inte kan?
Sedan i nästa skede kan ni fundera på hur man skall klara sig när man blir sjuk och sjukdagpenningen räknas ut som procentandel av lönen.
Det finns säkert en och annan byggare som utnyttjar bubblan i Sverige till att ta ut en oskälig lön men ni som aldrig har suttit fast i låglöneträsket vet inte vad ni talar om då ni kräver sänkta löner.
Redigerat:
Det är i alla fall gratis att utbilda sig. Du kan fortbilda dig eller skola om dig hela livet. Man kan söka alla jobb (utom kungens). Finns också många ekonomiska stöd att få. Så nog finns det värre länder att vara fattig eller sjuk i. (Utan att på något sätt försöka försköna det)
Pratar alltså om Sverige nu.
Pratar alltså om Sverige nu.
Faktorerna:
- Tillgång/efterfrågan
- Synen på arbetstagares villkor i olika länder
- Öppen marknad för varor och tjänster
- Olika lönesättning i Europa och globalt mot vad vi är vana vid.
Är det som skapar (ibland smärtsam) omställning när vår lilla folkhemsbubbla spricker och blir internationell.
Det svider för både systemvetare och snickare.
Sen är det en annan fråga vad kvalitén blir, och om inte prislappen fått styra lite för mycket senaste åren.
- Tillgång/efterfrågan
- Synen på arbetstagares villkor i olika länder
- Öppen marknad för varor och tjänster
- Olika lönesättning i Europa och globalt mot vad vi är vana vid.
Är det som skapar (ibland smärtsam) omställning när vår lilla folkhemsbubbla spricker och blir internationell.
Det svider för både systemvetare och snickare.
Sen är det en annan fråga vad kvalitén blir, och om inte prislappen fått styra lite för mycket senaste åren.
Nu har tydligen den Röd-Gröna regeringen och Sverigedemokraterna enats om att lägga ett lagförslag, att utländska byggnadsarbetare skall ha rätt att få lön enligt svenska avtalsvillkor.
Så var det slutar får vi väl se.
Mer svartarbeten, eller ett lyft för hitresta Baltiska och Polska arbetare.
Så var det slutar får vi väl se.
Mer svartarbeten, eller ett lyft för hitresta Baltiska och Polska arbetare.
Självklart bör ett såpass kvalificerat arbete som de flesta hantverkare är inte leda till en lön som inte går att leva på!heimlaga skrev:
Som sades tidigare, troligen är det helt andra villkor i stockholmsområdet och norra Sverige och Finland.
Snabb googling visar att en "konsult" som tar 600kr/h bör få ut ca 35.000 i lön. Med 800kr/h -> 50.000. Då var det medräknat overhead för semestrar, kontor, säljare etc. Detta är nog inte orimligt för en "systemvetare" enl ovan diskussion.
En hantverkare borde då med en debitering på 500kr/h kunna få en månadslön på minst 30.000, en mer specialiserad som har högre timpris bör väl få mer än så. 30.000 anser inte jag är en skitlön som inte går att leva på.
Tyvärr för dem tror jag det skulle innebära att de får färre jobb. Givetvis finns väl de som flyttar hit, etablerar sig och skaffar trogen kundkrets. Men företagen som konkurrerar med priset kommer inte kunna ta in billigare arbetskraft. Även om det finns jättemånga duktiga hantverkare från andra länder så tror jag många skulle välja svensktalande hantverkare.KnockOnWood skrev:
Personligen (för mig) tycker jag att det blir för dyrt att ta in städhjälp, hantverkare mm för allt. Men vissa saker är man mindre bra på och då lönar det sig självklart, hellre än ett dåligt resultat. Sen kan det ju även vara så att man inte KAN gå ned i tid för att hinna med att hålla hemmet i ordning. Har man då råd, så visst.
Men vilka villkor än hantverkarna har, är det inte billigt att ta in hjälp.
Sen kan man ha en lång diskussion om de arbeten som är så okvalificerade och som inte kräver någon utbildning alls, vilken lön man ska få där. Jag tror tyvärr det är svårt att få vanliga privatpersoner att betala för sådana jobb (med skatt etc) så mycket att det går att leva på. Ska den växande, icke utbildade, delen av befolkningen kunna få jobb så tror jag man måste se över skatter och avgifter för de lägst betalda jobben. Jag tycker ändå det är bättre om de med lägst lön i princip inte betalar någon skatt alls men jobbar - mot att de inte kan få något jobb och istället måste uppbära bidrag.
Jag utbildade mig till byggnadsingenjör. En fyraårig eftergymnasial utbildning som närapå motsvarar en svensk civilingenjör.Sir Duke skrev:
Eftersom jag inte är född av föräldrar av rik juppieöverklass i en storstad och inte heller har råd med ett års oavlönad prövotid och inte heller har råd att köpa en anställning så fick jag ingen trots att jag sökte flera hundra.
Nu är jag 35 och alltså för gammal för att anställa som ingenjör enligt arbetsgivarna.
Var vänlig och berätta hur man gör sig 10 år yngre i folkbokföringen!
Saken är nämligen den att när arbetsmarknaden klövs och arbetslösheten började stiga var statens reaktion på problemet att öka intagningarna till högre utbildningar. På det viset snyggade man till arbetslöshetsstatistiken under några år men sedan blev vi färdiga med våra utbildningar. och då fanns det plötsligt ett enormt överutbud av unga ingenjörer och civilingenjörer som alla drömmer om en karriär och bjuder under varandra med dumpade arbetsförhållanden för att få den karriären.
Det ledde i sin tur till att ingenjörer från fel samhällsklass sorteras ut direkt. Eftersom överklassungdomar inte är fackanslutna och har råd att arbeta gratis väljer arbetsgivarna dem när utbudet är obegränsat.
Redan när man kommer till intervju med en gammal bil är det färdigt i en del företag. Om inte förr så åker man ut när man har blivit förhörd om sin ekonomiska ställning och föräldrarnas inkomstnivå. De säger bara att "du måste förstå att vi inte kan anställa folk som inte har andra inkomster utan måste leva på sin lön.
Vid 28 års ålder fick jag första gången höra att jag var för gammal för att anställa.......
Verkligheten anropar Sir Duke
Att ni talar om Sverige är inget argument i sak eftersom reformerna som förespråkar syftar till att införa just en sådan kluven arbetsmarknad som jag har erfarenhet. Det handlar om ett enkelt samband mellan orsak och påföljd. Att påstå att det här inte skulle hända i Sverige efter reformen är lika trovärdigt som när de styrande i Finland i tiderna påstod att det radioaktiva molnet från Tjernobyl var ofarligt för oss eftersom det inte kunde ta sig över gränsen till Finland.
Naturligtvis finns det två verkligheter men med en sådan politik som ni förespråkar blir det här den ena. Obönhörligen!
Därför applåderar jag den svenska regeringens förlag om svenska löner och förmåner åt alla som arbetar i landet. Dels leder det till att arbetsmarknaden inte klyvs och dels leder det till att östeuropeer och finländare flockas till arbete i Sverige.
Våra bästa arbetare som i nuläget stannar hemma eftersom utlandsarbetet ger för dåligt betalt kommer att lockas av svenska löner konkurrera ut sådana svenska arbetare som försöker utnyttja bubblan till att ta betalt över normalnivå.
Det stämmer nog ganska bra.JohanLun skrev:
Dock är det en till aspekt du måste ta i beaktan när det gäller "konsulter" och det är beläggning. En bra hantverkare sitter i princip aldrig "på bänken" och har alltid jobb. En konsult (iaf inom systemutveckling) måste räkna in perioder då de inte har någon uppdrag, för även om det är en eftertraktad konsult så blir det nästan alltid ett glapp mellan uppdrag, som kan vara allt från någon vecka till månader. Tex hamnar du på bänken i mitten på maj, är risken rätt stor att du inte har ett nytt fören i augusti
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Just det här råkar jag veta något om, och även om vi också ökat antalet utbildningsplatser på våra civ.ing. utbildningar de senaste 15-20 åren, och våra löner internationellt sett är låga så råder det ingen arbetslöshet att tala om. Tvärtom så förutspår arbetsmarknadsverket en viss brist på civ.ing. bygg under ganska lång tid framöver. (Arbetsmarknadsläget för lågutbildade, de utan gymnasieutbildning är dock betydligt mörkare under överskådlig tid framöver.)heimlaga skrev:
Så den bild du målar upp är inte "verkligheten" i Sverige, och ser inte ut att bli det heller under överskådlig tid. Nyckeln till arbete i Sverige stavas fortfarande och under lång tid framöver "utbildning", ja, då främst inom medicin, ingenjörsyrke eller dylikt. (Elkraft och analog/digital elektronik är exv. framtidsbranscher, studenterna övergav dessa områden mycket snabbare än vad behovet försvann.)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Precis. En siffra som hörs är 60% beläggning under längre tid i snitt, alltså sett över hela konjunkturcykeln.noone70 skrev:
Mja...... den där ingenjörsbristen hade vi också strax innan det gick åt helvete och arbetsmarknaden klövs.
Tyvärr känner jag igen väldigt många resonemang kring läget i Sverige som inte helt exakt men ändå till betydande del beskriver läget i Finland för 10 år sedan.
Tyvärr känner jag igen väldigt många resonemang kring läget i Sverige som inte helt exakt men ändå till betydande del beskriver läget i Finland för 10 år sedan.
Kanske är Sverige på väg åt detta hållet, vi utsätts ju för en yttre konkurrens och en "inflyttning" av folk som står utanför vårt skyddsnät.
Änsålänge tror jag att man iallafall i storstadsregionerna i Sverige kan leva ganska gott på både systemvetare-, ingenjörs- och hantverkarlöner här... Men alla utsätts för prispress...
Downsiden med att ha tillgång till en stor arbetsmarknad är att man tvingas leva i en överhettad bostadsmarknad och stora lån. Risken är ju väldigt hög om man blir av med jobbet. Kostnader och restider är höga. Men jobben finns iallafall just nu.
Heimlaga, har du provat att söka jobb tex i sthlm? Jag misstänker villkoren ser helt annorlunda ut här. Även om storstaden inte lockar kan det ju vara ett sätt att få upp inkomst, förnya sin erfarenhet och referenser etc. Har man barn och familj är det ju inte så lätt. Givetvis kostar det att hitta nånstans att bo, men jag tror att man fortfarande på pendlingsbart avstånd kan hitta drägligt boende att hyra. Sålänge man bara hyr är det ju bara att hoppa av när man tröttnat...
Änsålänge tror jag att man iallafall i storstadsregionerna i Sverige kan leva ganska gott på både systemvetare-, ingenjörs- och hantverkarlöner här... Men alla utsätts för prispress...
Downsiden med att ha tillgång till en stor arbetsmarknad är att man tvingas leva i en överhettad bostadsmarknad och stora lån. Risken är ju väldigt hög om man blir av med jobbet. Kostnader och restider är höga. Men jobben finns iallafall just nu.
Heimlaga, har du provat att söka jobb tex i sthlm? Jag misstänker villkoren ser helt annorlunda ut här. Även om storstaden inte lockar kan det ju vara ett sätt att få upp inkomst, förnya sin erfarenhet och referenser etc. Har man barn och familj är det ju inte så lätt. Givetvis kostar det att hitta nånstans att bo, men jag tror att man fortfarande på pendlingsbart avstånd kan hitta drägligt boende att hyra. Sålänge man bara hyr är det ju bara att hoppa av när man tröttnat...
Av vissa orsaker som hör ihop med mitt privatliv är jag ovillig att arbeta i en storstad mer än högst några månader. Följdverkningarna av att flytta till Stockholm skulle äta upp den ekonomiska nyttan flera gånger om.
Ett par utländska kanske får bättre lön men dom allra flesta är inte värda att få bättre betalt. Dom flesta på byggen som är från utlandet är inte byggnadsarbetare utan lycksökare som saknar utbildning och inte får jobb på hemmafronten.KnockOnWood skrev:
Det har jag full förståelse för. Alla vill inte bo i en storstad. Det kostar på att leva i Stockholm på flera plan. Många tror jag gör det en kortare period, antingen bara veckovis eller under några år.heimlaga skrev: