Hur räknar man på knäckfall för en ihålig stolpe? Förutsättningar: Stolpen är sammansatt av fyra stående träreglar av godtycklig dimension som är skruvlimmade längs hela fogen. Reglarna är uppstyvade med kortlingar i vardera riktning (y- och z-led) på regelbundet avstånd för att minska benägenhet för utböjning.
 
Man räknar på samma sätt, bara att tröghetsmomentet blir annorlunda.
 
Är det på samma sätt som en fyrkantstång jämfört med ett fyrkantrör? Räknar man att fogarna är lika starka som resten av materialet?
 
...eller tar man värdena för en stolpe med samma yttermått som den ihåliga stolpen minus värdena för en stolpe med samma yttermått som hålet på insidan?
 
Att räkna på fogar är mer avancerat än vad jag kan, så antingen får vi anta att dessa har minst samma hållfasthetsvärden övrigt virka. Att göra som du beskriver i inlägg 4 fungerar utmärkt.

Ett problem med detta förfarande är att man hela tiden får knäckningen tvärs fiberriktningen vilket ger en mycket lägra hållfasthet.


Varför vill du göra på detta sätt?
 
Har du någon bild på hur du menar. Förstår inte riktigt vad du menar med förstyvande kortlingar. Rent allmänt får du självklart en mkt starkare pelare ju större yttermått du kan göra på pelaren.
Vet ej hur man räknar eller förhåller sig till fogar på trämtrl. Men det lär inte vara jättekasst om du skruvlimmar.
 
huggan skrev:
Att räkna på fogar är mer avancerat än vad jag kan, så antingen får vi anta att dessa har minst samma hållfasthetsvärden övrigt virka. Att göra som du beskriver i inlägg 4 fungerar utmärkt.

Ett problem med detta förfarande är att man hela tiden får knäckningen tvärs fiberriktningen vilket ger en mycket lägra hållfasthet.

Varför vill du göra på detta sätt?
Är inte helt med på varför knäckriktningen blir annan med sammansatt stolpe än med solid. Trycket är i fiberriktningen i båda fallen. Orsaken att jag frågar är att vi har en befintlig ihålig pelare och jag vill räkna fram ungefär vilken solid dimension detta motsvarar eftersom det finns en gammal k-ritning där det är är solid dimension angiven (vilken någon uppenbarligen frångått vid bygge). Nedan är en skiss som visar sammansättningen samt även visar hur kortlingarna sitter (fast det borde nog stå x och z istället om det ska vara helt rätt, jag skyller på glöggen).


Handritad skiss av en sammansatt pelare med markerade kortlingar och referenspunkter x och y.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Redigerat:
Har du last endast ovanifrån så påverkas inte knäckningen av fiberriktning, däremot om du även har laster från sidan så blir det värre men det kanske du inte har.
 
Det är endast i längsriktningen som det är last
 
Nu har jag fått grävt fram en gammal Hållf-formelsamlingen och yttröghetsmomentet för tjockväggiga fyrkantsrör är mycket riktigt motsvarande yttre stolpe minus inre stolpe. För tunnväggiga rör var det annat men det är ju inte fallet här.
 
Ok, tack för bilden. Det var så som jag trodde. Om du är orolig för lasten så kräma på med ytterligare stolpar på utsidan av ditt rör :) ur hållfsynpunkt kommer det ju inte bli sämre. Nu tänker jag främst på ifall det på din ritning står att den ska vara solid med sidan L och de gjorde den ihålig med sidan L. Är den däremot ihålig men en bit större än sidan L så hade inte jag varit särskilt orolig. Den blir starkare med sidan L i kvadrat så det räcker med att öka sidan L med roten ur 2, dvs 41 procent, för att få en dubbel så stark stolpe (i den knäckriktningen).

Hoppas du blivit något mer klok. God fortsättning
 
Jag har inte hunnit mäta upp den ordentligt ännu men om jag kommer fram till att den är för klen, räcker det då med att slå på tjockare material utan att det vilar på plattan och ligger an mot takbjälken? Risk för utböjning på de kvarvarande centimetrarna lär ju vara obefintlig. Ur dimensioneringssynpunkt bör utböjning ske på den förstärkta stolpen långt innan maxtryck uppstår på de oförstärkta centimetrarna. Eller tänker jag fel här?
 
Du tänker rätt.
 
Karl_Pedal skrev:
Nu har jag fått grävt fram en gammal Hållf-formelsamlingen och yttröghetsmomentet för tjockväggiga fyrkantsrör är mycket riktigt motsvarande yttre stolpe minus inre stolpe. För tunnväggiga rör var det annat men det är ju inte fallet här.
Så kan du räkna i detta fall också men jag skulle hålla utnyttjandegraden mycket låg för att kompensera för att fogarna är svagare än helt trä.
Jag är inte så erfaren konstruktör att jag vågar säga hur stor extra säkerhetsmariginal du behöver men jag skulle gissa på en utnyttjandegrad kring 50% av tillåten last på ett homogent rörformat tvärsnitt.
 
  • Gilla
Karl_Pedal
  • Laddar…
Nu har jag kollat och befintlig stolpe är för klen. Då kommer följdfrågan: Vilket trä- eller skivmaterial har bäst egenskaper för komplettering utan att bygga på för mycket?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.