Dimensionering altandäck
River mitt altandäck och bygger ett nytt och har fått en riktigt dum idé. Storleken på det nya kommer att bli ca 9x4m och jag undrar vilka generella laster som man räknar på? Sett nån siffra på 0,3kN/m2 och funderar på hur jag skall beräkna bärlinorna?
Det blir en bärlina fäst i huset, rimligtvis en på 2 meter och slutligen en på 4 meter. Det vore önskvärt med minimalt antal upplagspunkter men på den yttre så skulle jag om det skall fungera som jag tänkt mig behöva fri längd 8,5-9 meter utan upplagspunkt. Har däremot inga problem med en väldigt hög profil på balken (altanen är 2,5 meter hög). Har funderat på en stålbalk och även lurat på om inte staketet borde bidra ganska ordentligt.
Det blir en bärlina fäst i huset, rimligtvis en på 2 meter och slutligen en på 4 meter. Det vore önskvärt med minimalt antal upplagspunkter men på den yttre så skulle jag om det skall fungera som jag tänkt mig behöva fri längd 8,5-9 meter utan upplagspunkt. Har däremot inga problem med en väldigt hög profil på balken (altanen är 2,5 meter hög). Har funderat på en stålbalk och även lurat på om inte staketet borde bidra ganska ordentligt.
Tack, den där jäkla tabellen är magiskt svårtolkad och bjuder på missförstånd hela tiden pga bristande nomenklatur. Man kan lätt få intrycket att den är författad av en banktjänsteman (inget ont om banktjänstemän i övrigt)..Kane skrev:
Hur svårt kan det vara att skilja på spännvidd och c-c?
Bara ta förklaringen i första tabellen "Spännviddstabell, bärbjälkar (avstånd mellan stolparna)" Spännvidd är avstånd mellan plintar och det tycker man här är logiskt för stolpe är i min värld ett vertikalt stöd, dvs en plint.
Men sen kommer denna förlkaringen: "Ju större spännvidden är för golvbjälkarna (reglarna), desto större yta och högre belastning - vilket kräver grövre dimensioner på bärbjälkarna (eller minskad spännvidd på bärbjälkarna)."
Nu får jag nästan för mig att han menar avståndet mellan bärbjälkarna. Jävligt dålig disiplin med begreppen eller är det jag som är skadligt korkad?
Jag har fö ännu inte förstått (eller orkat försöka förstå det) hur tabellen fungerar. Vill nån rita en bild och ge sig på en bättre förklaring så vore det trevligt.
Det besvarar dessvärre inte heller min fråga för jag behöver 9m mellan plintarna och det är långt utanför tabellen. Men det var tydligt att tabellen var baserad på beräkningar på en snölast på 250 kg/m2, är det det man skall beräkna för i södra sverige?
Med en altan på 4x9 meter och tre bärlinor (bärbalkar eller syll om man vill det) så blir det då en total snölast på 4x9x250kg = 9000kg.
Om man ponerar att det är en helt utbredd last så delar jag det på tre vilket då blir 3000kg/bärlina. Innersta bärlinan skiter jag i för den sitter fastskruvad i huset i 2st ingjutna rostfria M10 gängstång med ett cc på 1,5m och det kommer att fungera bättre än bra. Dom två andra skall då bära 3000kg last var + eventell egenvikt. Egenvikten blir störst på den yttersta då det är ett tungt galvat stålstaket, upskattar det till 20kg/m. och IPH330 stålbalk väger 50kg/m. Resten av trallen och golvbjälkar (dom trallen är skruvad i) uppskattar jag till 20kg/m2. Tänkte fö välja 45x145 med cc 600mm där.
Detta ger en utbredd last på:
Snölast: 3000kg
IPE-balk: 450kg
Staket: 200kg
Övrig konstruktion: 250kg
Totalt: ca 4000kg eller 39250N
Elementarfallsöveslag på en utbredd last med två yttre stödpunkter f= (5QL^3)/(348EI) ger en nerböjning på 16mm och en spänning på 63N/mm2. Ganska safe eller? Och har jag räknat rätt?
Q= 39250N
E=210000
I IPH330= 11770x10^4 mm4
W IPH330= 713x10^3 mm3
Eftersom altanen ligger så högt över marken hade jag räknat med en nyttig last av en balkong som huvudlasten (människor, möbler osv.) och skippat snölasten helt.
Dessutom måste du använda lastkombinationer när du adderar laster för att lägga på en extra säkerhetsfaktor (skyll på Eurocode, inte mig)
I ditt fall bör du använda dig av STR-B för att få fram brottlasten och kanske EQU för att få fram lasten för bruksgräns (lasten som används vid beräkning av nedböjning). Räkna sedan om de utbredda lasterna (kN/m2) till linjelaster som verkar över bärlinorna (kN/m) och dimensionera balkarna utifrån dom.
Utifrån dessa linjelaster kan du även beräkna reaktionslasten vid varje pelare på balkarna som har en spännvidd på 9 meter. Det känns som att dessa reaktionslaster kan bli väldigt höga och skapa problem med sättningar om du inte ställer pelarna på ordentliga fundament. Detta problem är ju dock enkelt löst om du stoppar in fler pelare.
Du avgör ju själv men det är kanske värt att låta en konstruktör lägga någon timme på att göra en beräkning.
Har jag varit otydlig eller om det är lite svårt att förstå så bara fråga, ska försöka svara så gott jag kan. Jag är dock endast en student.
Dessutom måste du använda lastkombinationer när du adderar laster för att lägga på en extra säkerhetsfaktor (skyll på Eurocode, inte mig)
I ditt fall bör du använda dig av STR-B för att få fram brottlasten och kanske EQU för att få fram lasten för bruksgräns (lasten som används vid beräkning av nedböjning). Räkna sedan om de utbredda lasterna (kN/m2) till linjelaster som verkar över bärlinorna (kN/m) och dimensionera balkarna utifrån dom.
Utifrån dessa linjelaster kan du även beräkna reaktionslasten vid varje pelare på balkarna som har en spännvidd på 9 meter. Det känns som att dessa reaktionslaster kan bli väldigt höga och skapa problem med sättningar om du inte ställer pelarna på ordentliga fundament. Detta problem är ju dock enkelt löst om du stoppar in fler pelare.
Du avgör ju själv men det är kanske värt att låta en konstruktör lägga någon timme på att göra en beräkning.
Har jag varit otydlig eller om det är lite svårt att förstå så bara fråga, ska försöka svara så gott jag kan. Jag är dock endast en student.
Ok, jag förstår inte. Vare sig STR-B eller EQU. Sen så tyckte jag att jag gjorde ett rimligt antagande när jag gjorde om lasten/m2 till linjelast/bärlina?AJ92 skrev:
Och varför skall jag ta bort snölasten och bara räkna med människor och möbler? Nån punktlast talar vi inte om här och snölasten är extremt reel och betydligt högre än både möbler eller dom 10-12 personer som har varit där samtidigt så att ta bort snölasten låter i min värld inte sunt.
Reaktionslasterna vid respektive pelare är nog inga större problem, det är berg det står på. Vad menar du med extrema reaktionslaster? Dom bör redan nu vara ganska enkla att skatta med tanke på att jag rimligt kan skatta egenvikt och har lastat på snölast på 250kg/m2.
Jag bedömmer reaktionslasterna som extremt moderata och lätthanterliga, så moderata att det inte ens är värt att räkan på men utveckla gärna vad du menar, jag kan mycket väl ha fel.
Jag har som sagt ingen möjlighet att sätta dit fler pelare då jag behöver en 9m fri "lucka" hade jag kunnat sätta fler pelare skulle jag absolut inte asat upp 2st 450kilos stålbalkar utan byggt på två ihopskruvade 45x220 istället.
Detta är bara en mindre del av hela altanen men övriga delar kan jag gödsla med plintar och bygger mer konventionellt istället utom på ett ställe där jag skall ha altanen "svävande" och staga med ett tunnare galvat eller rostfritt slankt rör (typ som en gigantisk vantskruv ledad både uppe och nere). Där kan jag tänka mig att eventuellt räkna, jag vill inte ha knäckning på den. Tror det blir Eulers andra. Heter det fortfarande BSK 94?
Eurocode vet jag inte vad det är?
Här kanske? http://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering
Hjälper inte med 9 meter mellan plintarna och bärlina i stålbalk.Tiofingers-Perra skrev:
Vill bara ha besked på hur mycket last man skall dimensionera för.
Anledningen till att jag tyckte att man ska räkna med en nyttig last istället för en snölast är för att den nyttiga lasten för en balkong är större än snölasten du har räknat med. Scenariot att du har en fest hemma och alla ställer sig längst ut på altanen och beundrar utsikten är väl inte helt otänkbar?fsn skrev:
Håller dock med om att man generellt inte behöver så mycket last utan att räkna med en så pass stor snölast som du har gjort bör göra jobbet.
Står pelarna på fast berg så är det ju inga problem med bärighet i marken!
Gjorde en liten snabb beräkning för balkarna som inte ligger i mitten av altanen och fick ett Q = 51 kN. Anledningen till att min beräkning gav en högre last än din var för att jag tog med lastkombinationsfaktorerna.
Skulle jag anmärka något på din beräkning så hade det varit att mittenbalken kommer att bära ganska mycket mer last än vad du har räknat med. Som jag har förstått så kommer det vara ganska många stöd på den mittenbalken och det kommer ju troligtvis inte bli problem med nedböjning för den balken. Det enda jag kan tänka mig är att livet på balken kanske inte klarar sig?
AJ92 skrev:
Vad menar du med att livet på balken inte klarar sig?
Och kombinationslaster av vad? Du kanske kan posta några beräkningar?
Hej, en IPE330 balk. Det är en stadig pjäs 
Men tänk på att du behöver stadiga stora pelare vid kanterna. De måste kunna ta upp momentet som skapas. Oftast är det momenten som är de svåra bitarna att dimensionera mot. Det är därför man ofta vill ha så tätt mellan upplagen (c-c) för då blir det aldrig några stora moment. I ditt fall med 9 meter så kan du få jättestora moment. Då är det viktigt att du har en stöddig balk, typ IPE330. Men bara för att balken klarar sig så blir du ju inte så glad om "plintarna" knäcker sig. Du kommer dessutom att ha mycket stora plintar (2,5 meter enligt vad du skrev någonstans). Detta bidrar ju inte positivt så att säga.
Min rekommendation är att du nog ska ta en vända med en byggkonstruktör som får kika på din avart till altan.
Bara tanken att börja asa runt på 450 kgs-balkar låter ju som att det är väl investerade kronor att fråga någon som är lite duktigare än dig om det är vettigt och behövs. Du kommer ändå behöva snacka med konstruktören om din hittepå vantskruv och den svävande sektionen. Så då kan han lika gärna kika på detta också.
Hoppas du kommer göra en utförlig projekttråd om denna altan sedan! Vore ett bra bidrag i forumet!
Mvh
Men tänk på att du behöver stadiga stora pelare vid kanterna. De måste kunna ta upp momentet som skapas. Oftast är det momenten som är de svåra bitarna att dimensionera mot. Det är därför man ofta vill ha så tätt mellan upplagen (c-c) för då blir det aldrig några stora moment. I ditt fall med 9 meter så kan du få jättestora moment. Då är det viktigt att du har en stöddig balk, typ IPE330. Men bara för att balken klarar sig så blir du ju inte så glad om "plintarna" knäcker sig. Du kommer dessutom att ha mycket stora plintar (2,5 meter enligt vad du skrev någonstans). Detta bidrar ju inte positivt så att säga. Min rekommendation är att du nog ska ta en vända med en byggkonstruktör som får kika på din avart till altan.
Bara tanken att börja asa runt på 450 kgs-balkar låter ju som att det är väl investerade kronor att fråga någon som är lite duktigare än dig om det är vettigt och behövs. Du kommer ändå behöva snacka med konstruktören om din hittepå vantskruv och den svävande sektionen. Så då kan han lika gärna kika på detta också.
Hoppas du kommer göra en utförlig projekttråd om denna altan sedan! Vore ett bra bidrag i forumet!
Mvh
Medveten om momenten. Jag har en bakgrund som konstruktör och har ritat "miljoner meter plattform" till diverse processindustrier. Det var dock inga beräkningar alls inblandade utan det var tabellkonstruktion för hela slanten. Nåt enstaka fall som behövdes verifieras med beräkningar då situationsskäl gjorde att det inte gick att tillämpa tabellerna. Det jag har med mig från det (det var nog drygt 20 år sen) är att det håller otroligt mycket bättre, det dimensioneras mer mot gungning och rörelse, spänningar och moment är i sammanhangen marginella.tobbbias skrev:Hej, en IPE330 balk. Det är en stadig pjäs
Min rekommendation är att du nog ska ta en vända med en byggkonstruktör som får kika på din avart till altan.
Bara tanken att börja asa runt på 450 kgs-balkar låter ju som att det är väl investerade kronor att fråga någon som är lite duktigare än dig om det är vettigt och behövs. Du kommer ändå behöva snacka med konstruktören om din hittepå vantskruv och den svävande sektionen. Så då kan han lika gärna kika på detta också.
Hoppas du kommer göra en utförlig projekttråd om denna altan sedan! Vore ett bra bidrag i forumet!
Mvh
Andra delar av konstruktionerna är också bidragande, i mitt fall ett 110cm högt och ganska stöddigt stålstaket som hjälper till.
Tillbaka till momenten, jag tänkte av praktiska skäl använda samma balk som stolpar. I botten på den svetsar jag en platta (330x330 eller nåt sånt) sen injekterad skruv rakt i berget med tex 4 st M20 eller nåt sånt. Sen undergjutning under plattan med expanderbetong. Jag är inte alls orolig för momenten vid upplagen.
Jag kan också Vid behov förbinda de två balkarna med varnandra ner vid marknivå då jag inte behöver fritt längst ner. Jag skulle då enkelt kunna svetsa in en balt till men kanske i en något mer lätthanterlig dimension.
Vantskruven som troligtvis inte blir nån vantskruv tror jag faktiskt inte blir nåt problem, fick tag på ett syrafast rör med en ytterdimension på runt 100mm. Svetsa gavel och ett fläskigt öra i nedre ändan och en platta för skruv rakt upp in 330 balken. Sen så bygger jag en form och undergjuter nedre stödet. Detta gör jag efter allt annat och stämpar upp yttre delen tills det är dax.
Jag känner att detta måste se extremt diffust ut. Det jag försöker åstakomma är alltså en 9m bred och 0,7-1m hög lucka i övre altanen för att trycka in ett pooltak. Pooltaket i sig är en utmaning med en spännvidd på 8,5m men jag har hittat en leverantör som fixar det.
Mest en prisfråga nu, har inte lust att lägga för mycket på själva taket och är det för dyrt så blir det mer konventionell altan med stomme av trä. Även om jag har stålbalkarna för helt rätt pengar så är det en dyrare hantering med skurna plåtar, kapande av balk (har förvisso plasmacutter), svetsande, rostskyddsmålning och hyra av maskin för att
lyfta skiten på plats mm så det kommer att bli klart dyrare än att bygga i trä.
Noseone skrev:
Det är inte alls säkert att det blir. Den långa spännvidden på pooltaket gör att det blir högre än jag tänkt mig men priset avskräcker än mer, runt 110-115000kr.
Nåt sånt här, kanske tom sista biten (1,8m) hängande utan stolpe.
Redigerat:
Hej igen fsn.
Det låter som du är välförsedd med verktyg. Inte alla som har en plasmacutter hemma i garaget !
Bra att du har lite erfarenhet sen gammalt. Då låter det hela lite mer genomtänkt!
Själv jobbar jag just nu med bygga plattformar och trappor åt industriella tillämpningar. Då räknar vi med 5kN/m2 i utbredd last och 3kN i punktlast vid värsta punkt. Då uppfyller vi Eurokoderna.
Det du kan göra är att hänga upp din friliggande 9-metersbalk momentfritt i sina stödstolpar. Då behöver du ett par axeltappar men det kan du säkert fixa fram enkelt eftersom du har tillgång till IPE330 balk. Då slipper du fundera över dumma moment i fundament. Jag ser inte heller riktigt varför du vill binda ihop dina infästningspunkter vid marknivå. Det gör väl berget i sig självt?
Jag förstår också att ett sådant pooltak blir dyrt. Som sagt, det är alltid momenten som gör konstruktionen svag och allt som är långt och friliggande behöver dimensioneras som satan.
Jag har även varit med och beräknat gruvmaskiner och då var det 100 ton sten som var lasten. Kraftmässigt inga problem i materialen men momenten knäckte nästan alltid ramen. Det var lätt att se vart utmattningsbrott kommer inträffa och vart man bör ta fram förstärkningskit.
Hur som helst, det kan inte ta jättelång tid för dig att ta fram din gamla karl björkshandbok och kolla upp lasterna på din konstruktion. Räkna med en säkerhetsfaktor om 2 mot sträckgräns för din balk. Var konservativ och ta S235 (lär vara hur lätt som helst att uppfylla det kravet med en IPE330) och kolla även max utböjnad i mitten på balken vid en punktlast om 300 kg i mitten med två momentfria upplagspunkter (detta elementarfall kommer ge den största utböjnaden). Tänk på att utböjnaden ska vara max L/300 (detta gäller för träkonstrukioner. Lär inte heller vara några konstigheter för en stålbalk).
När dessa båda krav är okay så lär resten av din konstruktion vara okay också. Spara uträkningen på ett a4 för framtiden
Det låter som du är välförsedd med verktyg. Inte alla som har en plasmacutter hemma i garaget !
Bra att du har lite erfarenhet sen gammalt. Då låter det hela lite mer genomtänkt!
Själv jobbar jag just nu med bygga plattformar och trappor åt industriella tillämpningar. Då räknar vi med 5kN/m2 i utbredd last och 3kN i punktlast vid värsta punkt. Då uppfyller vi Eurokoderna.
Det du kan göra är att hänga upp din friliggande 9-metersbalk momentfritt i sina stödstolpar. Då behöver du ett par axeltappar men det kan du säkert fixa fram enkelt eftersom du har tillgång till IPE330 balk. Då slipper du fundera över dumma moment i fundament. Jag ser inte heller riktigt varför du vill binda ihop dina infästningspunkter vid marknivå. Det gör väl berget i sig självt?
Jag förstår också att ett sådant pooltak blir dyrt. Som sagt, det är alltid momenten som gör konstruktionen svag och allt som är långt och friliggande behöver dimensioneras som satan.
Jag har även varit med och beräknat gruvmaskiner och då var det 100 ton sten som var lasten. Kraftmässigt inga problem i materialen men momenten knäckte nästan alltid ramen. Det var lätt att se vart utmattningsbrott kommer inträffa och vart man bör ta fram förstärkningskit.
Hur som helst, det kan inte ta jättelång tid för dig att ta fram din gamla karl björkshandbok och kolla upp lasterna på din konstruktion. Räkna med en säkerhetsfaktor om 2 mot sträckgräns för din balk. Var konservativ och ta S235 (lär vara hur lätt som helst att uppfylla det kravet med en IPE330) och kolla även max utböjnad i mitten på balken vid en punktlast om 300 kg i mitten med två momentfria upplagspunkter (detta elementarfall kommer ge den största utböjnaden). Tänk på att utböjnaden ska vara max L/300 (detta gäller för träkonstrukioner. Lär inte heller vara några konstigheter för en stålbalk).
När dessa båda krav är okay så lär resten av din konstruktion vara okay också. Spara uträkningen på ett a4 för framtiden
Det där var ju lysande, Karl Björk har redan varit lite inblandad.tobbbias skrev:Hej igen fsn.
Det låter som du är välförsedd med verktyg. Inte alla som har en plasmacutter hemma i garaget !
Bra att du har lite erfarenhet sen gammalt. Då låter det hela lite mer genomtänkt!
Själv jobbar jag just nu med bygga plattformar och trappor åt industriella tillämpningar. Då räknar vi med 5kN/m2 i utbredd last och 3kN i punktlast vid värsta punkt. Då uppfyller vi Eurokoderna.
Det du kan göra är att hänga upp din friliggande 9-metersbalk momentfritt i sina stödstolpar. Då behöver du ett par axeltappar men det kan du säkert fixa fram enkelt eftersom du har tillgång till IPE330 balk. Då slipper du fundera över dumma moment i fundament. Jag ser inte heller riktigt varför du vill binda ihop dina infästningspunkter vid marknivå. Det gör väl berget i sig självt?
Jag förstår också att ett sådant pooltak blir dyrt. Som sagt, det är alltid momenten som gör konstruktionen svag och allt som är långt och friliggande behöver dimensioneras som satan.
Jag har även varit med och beräknat gruvmaskiner och då var det 100 ton sten som var lasten. Kraftmässigt inga problem i materialen men momenten knäckte nästan alltid ramen. Det var lätt att se vart utmattningsbrott kommer inträffa och vart man bör ta fram förstärkningskit.
Hur som helst, det kan inte ta jättelång tid för dig att ta fram din gamla karl björkshandbok och kolla upp lasterna på din konstruktion. Räkna med en säkerhetsfaktor om 2 mot sträckgräns för din balk. Var konservativ och ta S235 (lär vara hur lätt som helst att uppfylla det kravet med en IPE330) och kolla även max utböjnad i mitten på balken vid en punktlast om 300 kg i mitten med två momentfria upplagspunkter (detta elementarfall kommer ge den största utböjnaden). Tänk på att utböjnaden ska vara max L/300 (detta gäller för träkonstrukioner. Lär inte heller vara några konstigheter för en stålbalk).
När dessa båda krav är okay så lär resten av din konstruktion vara okay också. Spara uträkningen på ett a4 för framtiden
Nedre balken är onödig men det var mycket oro från en del håll med stora laster i fundamenten pga momenten. Med den nedre balken tar jag det mer eller mindre ur spel. Men jag skulle nog aldrig få för mig att sätta dit den. Använder hellre det stålet för att dra ihop de två 330-balkarna.
Plasmacutter i garaget är en skaplig överdrift men jag har tillgång till bra grejer. Kan vara bra om man skall skära mycket plåt eller göra ett kassaskåpsbryt
men det är ju inte den mest frekventa maskinen i ett hobbygarage.