Val av svets, TIG?

[fsn]

Varför just 325V?

 

[prototypen]

Topplikriktad 230 VAC, men PFC kretsen kanske går göra för någon annan spänning med.

230*SQR(2) lika med ungefär 325 volt

Protte

 

[Zakalwe]

Jag har köpt en Stahlwerk kombinerad AC/DC TIG, pinne och Plasmaskärare, 16A enfas. Har för mig att jag betalade cca 8000:- för den. Beställde från Tyskland via Ebay.

Den fungerar utmärkt. Har hittills svetsat max 5mm tjock aluplåt. Handtaget är lite flimsy och skulle inte klarar av längre arbetspass men den går att byta ut. Jag har inte provat pedalen eller pinne än....

Typ sån här fast i en annan låda:

http://www.stahlwerk.se/shop/Stahlwerk-TIG-SUPER-200P-S-AC-DC-200A-HF-puls-plasma.html

 

[fsn]

Jag har köpt en Stahlwerk kombinerad AC/DC TIG, pinne och Plasmaskärare, 16A enfas. Har för mig att jag betalade cca 8000:- för den. Beställde från Tyskland via Ebay.

Den fungerar utmärkt. Har hittills svetsat max 5mm tjock aluplåt. Handtaget är lite flimsy och skulle inte klarar av längre arbetspass men den går att byta ut. Jag har inte provat pedalen eller pinne än....

Typ sån här fast i en annan låda:

[länk]

Skulle vara kul att skruva sönder den och se hur det ser ut. Jag är i princip teoretisk elallergiker men har dissikerat mängder av svetsar men Stahlwerk-Kinesen har jag inte skruvat i. Har sett många kineser som är potentiella dödsfällor.

 

[heimlaga]

Intressant....... farsgubben är ju gammal kraftströmsingenjör och jag bara citerade hans förklaring på varför Unitorn fungerar så bra.
Då jag berättade för honom det som prototypen skrev om en stjärnkopplad och en deltakopplad transformaator svarade han att det skulle förklara en del kopplingar som han inte förstod då vi reparerade Unitorn i fjol.

Vad vi vet är att:
Den gamla Unitorn använder alla tre faser. Den har två separata transformatorer med rörlig järnkärna. De två järnkärnorna rör sig upp och ned längs slidar med skruv. Skruvarna är förenade med en cykelkedja så båda järnkärnorna följs åt. Förutom den rörliga järnkärnan finns det en trumbrytare där man väljer högt eller lågt område. Kopplingarna runt transformatorerna är väldigt komplicerade.

Från varje tranformator går en separat ledarskena som är kopplad till två dioder. Totalt är dioderna fyra stycken. De är fastklämda med basen mot en gemensam diodbrygga av aluminium med kylflänsar på. Diodbryggan är strömförande i sin helhet. Från diodbryggan går en gemensam ledare vidare till vad som ser ut att vara tre drosslar.
Exakt hur det här är kopplat vet jag inte...... men den svetsar bra och jag är rädd om den.

Jag märker att en del saker som jag har trott mig veta är hel fel........ det här blev intressant!

 

[prototypen]

Nehej, med bara 4 dioder så är det inte en tolvpulskoppling.
Läckkärna tror jag inte fungerar på en trefastransformator.
Känns som den där svetsen har två enfastransformatorer.
Blir nog bättre ström än enfas.

Bilder kan ju skingra mystiken, eller ska jag ta färjan över???

Protte

 

[fsn]

Yes jag fick det utrett senare igår kväll, skillnaden är att dom är mkt mindre i storlek p.g.a. invertern drar upp frekvensen och det innebär visst att transformatorn kan vara mkt mindre av någon orsak. Man kan se på den här tråden hur jag gradvis famlar mig framåt i mörkret...

Japp, men det man vinner på gungorna förlorar man på karusellerna. Det blir ett helt annat kylbehov när switchningen (heter det så?) drar iväg i frekvens. Liten transformator men mer kylare istället.

 

[prototypen]

Det är ju inte så att förlusteffekten blir så mycket högre men små prylar har sämre egenkylning så man får hjälpa till med kylflänsar.

Protte

 

[Daniel_N]

Bilder kan ju skingra mystiken, eller ska jag ta färjan över???

Protte

Hoppa i båten o ta dig över! Jag vill se ett "hemma-hos-reportage" sen!

 

[heimlaga]

Nu tror jag att det tar några dagar innan jag hinner skruva loss kåporna och ta bilder..... men har du vägarna förbi någon gång så bjuder jag på guidad rundtur och vid behov skjuts från Vasa med Opel Kadett

Edit:
Jag vill också tillägga att det mesta i mitt liv egentligen inte är det minsta originellt. Jag råkade bara hamna i en livssituation som enligt konventionellt synsätt är hopplös och därför kräver okonventionella lösningar inom vissa områden.

 

[fsn]

Det är ju inte så att förlusteffekten blir så mycket högre men små prylar har sämre egenkylning så man får hjälpa till med kylflänsar.

Protte

Egenkylningen är nog om inte helt försumbar men ganska nära. Klart det är kylflänsar (och fläktar), allt annat vore konstigt, det är knappt 10kW svetseffekt i en 300A pinnsvets så det är nog en del att kyla bort.

Och jag har fått förklarat att med ökad frekvens så flyttar man förluster från transformator och output induktor till primärsidan, dvs switchningen. Eller? Det är inte lätt att vara mekanist i en elektrisk värld.

 

[Zakalwe]

Och jag har fått förklarat att med ökad frekvens så flyttar man förluster från transformator och output induktor till primärsidan, dvs switchningen. Eller? Det är inte lätt att vara mekanist i en elektrisk värld.

Det funkar inte riktigt så. Spänningsfall för en switch beror på vilken teknologi man använder (IGBT, Tyristor, transistor osv.) och är ganska oberoende av frekvens (i alla fall för rimliga frekvenser).

Switchade svetsar har därför ofta betydligt högre verkningsgrad (i synnerhet om de är aktivt effektkompenserade). Dessutom väger de mindre. Därför görs knappt några trafosvetsar längre...

 

[Zakalwe]

Skulle vara kul att skruva sönder den och se hur det ser ut. Jag är i princip teoretisk elallergiker men har dissikerat mängder av svetsar men Stahlwerk-Kinesen har jag inte skruvat i. Har sett många kineser som är potentiella dödsfällor.

Inga IGBT men däremot MOSFET-switchar (från Toshiba), enligt fabriksuppgifter. Personligen tycker jag att den är kanon...lätt, går på enfas, har allt en amatör behöver och är fläktkyld och ganska tyst. Allt för en tredjedel av priset för en "vanlig" AC-TIG ....

 

[Eld]

Svetsar med tunga transformatorer kan endera vara enfas eller trefas, någon tvåfas finns nog inte.
Enfas finns både som 230 och 400 volt. Att transformatorn kopplas mellan 2 faser gör inte svetsen till en trefas, den är fortfarande enfas.

Om transformatorn är kopplad mellan två faser så är den ju per definition tvåfas. Sedan kan den ju i övrigt vara konstruerad likadant som en enfastransformator. (Fast den går på 400V istället för 230V.)

 

[prototypen]

Nej, kopplad mellan två faser så är det en enfastransformator. Kan inte vara något annat.
Det finns bara en sinusformad ström, inte två.

Protte