Bygglov - tillgänglighet (nivåskillnad på 1,5m)
Vi planerar att bygga ut vårt 50-talshus där första våningen ligger runt 1,2 meter över marken. Problemet är att då att det inte går att få det tillgängligt på annat sätt än att installera en hiss. Har dividerat en del med kommunen och vi har lite olika syn på om det finns skäl att göra undantag från tillgänglighetsreglerna eller inte.
Skulle vi som kommunen vill bygga tillbyggnationen i samma höjd som nuvarande förstaplan så skulle det dels inte fylla samma funktion och dels kosta 1 miljon istället för 550 tusen. Skulle vi sätta dit en ramp skulle den bli runt 18 meter lång och täcka hela utbyggnaden (orimligt).
När jag läser i boverkets regler och konsekvensutredningar ser jag en öppning för att göra undantag med hänvisning till markant ökade kostnader. Kommunen å andra sidan ser det inte... Känns oerhört surt att behöva installera en hiss för 120 000 som aldrig kommer att användas. Det finns plats för en hiss så det skulle inte vara några problem att i efterhand installera en men i enlighet med kommunen duger det inte.
Är det någon som kan hjälpa till med juridiken kring detta och förklara vilka argument som skulle kunna användas? Kommunen hänvisar både till bbr (där vi uppenbarligen gör olika tolkningar) och dels 2 och 8 kap. i plan- och bygglagen.
Mycket tacksam för svar!
Skulle vi som kommunen vill bygga tillbyggnationen i samma höjd som nuvarande förstaplan så skulle det dels inte fylla samma funktion och dels kosta 1 miljon istället för 550 tusen. Skulle vi sätta dit en ramp skulle den bli runt 18 meter lång och täcka hela utbyggnaden (orimligt).
När jag läser i boverkets regler och konsekvensutredningar ser jag en öppning för att göra undantag med hänvisning till markant ökade kostnader. Kommunen å andra sidan ser det inte... Känns oerhört surt att behöva installera en hiss för 120 000 som aldrig kommer att användas. Det finns plats för en hiss så det skulle inte vara några problem att i efterhand installera en men i enlighet med kommunen duger det inte.
Är det någon som kan hjälpa till med juridiken kring detta och förklara vilka argument som skulle kunna användas? Kommunen hänvisar både till bbr (där vi uppenbarligen gör olika tolkningar) och dels 2 och 8 kap. i plan- och bygglagen.
Mycket tacksam för svar!
Skulle det gå att slå ihop en temporär ramp till slutbesked är utfärdat?
Med tanke på att det är nivåskillnad på 1,5 meter och det max får vara en lutning på 1:20 så har jag väldigt svårt att se att hur den rampen skulle se ut. Blir väldigt lång...
Kanske skulle förklara att även om golvet i nuvarande hus ligger runt 1,2 meter över markplan så kommer vi behöva bygga nedåt så höjden blir mellan 1,2-1,5 meter (golv utbyggnad mot golv i nuvarande del).
Vad är det för funktioner som skall finnas i utbyggnaden? Går det att hävda att allt som behövs för att leva i huset finns på endera nivån?
Hur kommer det sig att en högre placering (?) av utbyggnaden skulle öka kostnaden med 0,5 milj?
Hur kommer det sig att en högre placering (?) av utbyggnaden skulle öka kostnaden med 0,5 milj?
Som du beskriver det är det orimligt att göra anpassningar
bilägg i bygglovet yttrande med hänvisning till bbr. Anledning till att ni inte tillgänglighetsanpassar. Skriv också att det är förberett för tillgänglighet. Dvs det går att rampa alt sätta in hiss vid behov.
Du kan anlita en certifierad sakkunnig i ämnet för att styrka din sak. Kontakta arkitektkontor de brukar ha certifierad personal.
Om de yttrar sig för din sak stärker de din sak.
Du kan också googla om det finns dommar i frågan. Bilägg dessa som referens.
Tyvärr har kommunen monompol på bygglov och tolkningar.
Det kan bli så att bygglovet avslås och du måste överklaga för att få rätt.
.
bilägg i bygglovet yttrande med hänvisning till bbr. Anledning till att ni inte tillgänglighetsanpassar. Skriv också att det är förberett för tillgänglighet. Dvs det går att rampa alt sätta in hiss vid behov.
Du kan anlita en certifierad sakkunnig i ämnet för att styrka din sak. Kontakta arkitektkontor de brukar ha certifierad personal.
Om de yttrar sig för din sak stärker de din sak.
Du kan också googla om det finns dommar i frågan. Bilägg dessa som referens.
Tyvärr har kommunen monompol på bygglov och tolkningar.
Det kan bli så att bygglovet avslås och du måste överklaga för att få rätt.
.
Så som jag har fått det förklarat för mig av "mitt" byggnadskontor, så säger tillgänglighetskraven att kök, ett badrum (med dusch) och ett (minst) ett sovrum ska finnas på samma plan. Det kanske även gäller "sällskapsutrymmen"..?
Har ni redan allt detta i befintlig byggnad och den nya delen bara är extra rum/badrum borde ni få sänka utbyggnaden.
Anledningen till detta är att om du själv blir rullstolsbunden senare i livet, eller redan imorgon, så är det kommunens ansvar/kostnad att handikappanpassa ditt hus med lyftar/hissar och ramper.
Det är alltså inte för att det skulle kunna komma någon handikappad på besök. Det är heller inte för att hindra en eventuellt handikappad köpare i framtiden.
Har ni redan allt detta i befintlig byggnad och den nya delen bara är extra rum/badrum borde ni få sänka utbyggnaden.
Anledningen till detta är att om du själv blir rullstolsbunden senare i livet, eller redan imorgon, så är det kommunens ansvar/kostnad att handikappanpassa ditt hus med lyftar/hissar och ramper.
Det är alltså inte för att det skulle kunna komma någon handikappad på besök. Det är heller inte för att hindra en eventuellt handikappad köpare i framtiden.
Anledningen till att det blir så mycket dyrare är att vi inte tänkte röra befintligt tak eller fasad. Kommunen svar var att ha golven i samma nivå vilket betyder:
* Vi måste riva befintligt tak och bygga ihop med nybyggnationen (vi hade annars tänkt att taket på utbyggnationen skulle vara under befintligt tak)
* Vi behöver bygga upp 1,5 meter innan själva golvet eftersom att det är en nivåskillnad så det blir mer material, mer förarbete och lösning för hur vi ska göra med det 55*1,5 m dödutrymme som blir under utbyggnationen.
Vi har allt som behövs vad gällande kök, badrum, sovrum etc i nuvarande bottenplan vilket även har påtalats för kommunen.
Verkar inte spela någon roll vilka kort vi spelar de går den hårda linjen på att vår utbyggnad inte är skäl nog för att göra undantag. De medger att det kan finnas skäl men att det i vårt fall citat "är oskäligt med ett undantag".
Jag skulle behöva något juridiskt att vända mot dem. Har någon något rättsfall där detta tas upp så vore det toppen!
* Vi måste riva befintligt tak och bygga ihop med nybyggnationen (vi hade annars tänkt att taket på utbyggnationen skulle vara under befintligt tak)
* Vi behöver bygga upp 1,5 meter innan själva golvet eftersom att det är en nivåskillnad så det blir mer material, mer förarbete och lösning för hur vi ska göra med det 55*1,5 m dödutrymme som blir under utbyggnationen.
Vi har allt som behövs vad gällande kök, badrum, sovrum etc i nuvarande bottenplan vilket även har påtalats för kommunen.
Verkar inte spela någon roll vilka kort vi spelar de går den hårda linjen på att vår utbyggnad inte är skäl nog för att göra undantag. De medger att det kan finnas skäl men att det i vårt fall citat "är oskäligt med ett undantag".
Jag skulle behöva något juridiskt att vända mot dem. Har någon något rättsfall där detta tas upp så vore det toppen!
Lite onödig kommentar Haavard...
Men jag kan se flera saker som skulle kunna göras annorlunda med bygglov
* Luckra upp reglerna och gör dem lättare att tyda. Blir inte lika mycket tycke och smak hos kommunerna.
* Gör det lättare för privatpersoner att komma runt regler om tillgänglighet och inför en "tillgänglighetsfond". Det är inte vettigt att miljarder ska plöjas ner av alla som bygger nytt och bygger om. Enligt SCB så är ca 9,5% av svenska folket rörelsehindrade i någon form. Att då 100% av alla privata bostäder ska anpassas känns inte rimligt, effektivt eller ekonomiskt försvarbart (speciellt inte då det saknas bostäder). Jag skulle gladeligen betala några extra tusen för bygglovet som kommunen bunkrar och använder i de fall bostäder behöver göras om.
Men jag är väl lite partisk eftersom jag sitter och bråkar med kommunen nu. Inte alltid lätt att vara helt konstruktiv...
Men jag kan se flera saker som skulle kunna göras annorlunda med bygglov
* Luckra upp reglerna och gör dem lättare att tyda. Blir inte lika mycket tycke och smak hos kommunerna.
* Gör det lättare för privatpersoner att komma runt regler om tillgänglighet och inför en "tillgänglighetsfond". Det är inte vettigt att miljarder ska plöjas ner av alla som bygger nytt och bygger om. Enligt SCB så är ca 9,5% av svenska folket rörelsehindrade i någon form. Att då 100% av alla privata bostäder ska anpassas känns inte rimligt, effektivt eller ekonomiskt försvarbart (speciellt inte då det saknas bostäder). Jag skulle gladeligen betala några extra tusen för bygglovet som kommunen bunkrar och använder i de fall bostäder behöver göras om.
Men jag är väl lite partisk eftersom jag sitter och bråkar med kommunen nu. Inte alltid lätt att vara helt konstruktiv...
Här i huset har vi erfarenhet av vad som händer då en person hamnar i rullstol tillfälligt. Det handlade bara om några månader den ena gången och några veckor den andra gången men i alla fall tillräckligt länge för att inse att ett hus måste vara byggt så att man kan leva i en våning.
Jag tror inte på att det skulle bli sådär omöjligt dyrt att hålla samma golvhöjd i tillbyggnaden som i gamla huset. Det blir några lecavarv till i stenfoten och så takarbetet förståss men är man litet kreativ brukar det gå att hitta på vettiga anslutningar.
Jag tror inte på att det skulle bli sådär omöjligt dyrt att hålla samma golvhöjd i tillbyggnaden som i gamla huset. Det blir några lecavarv till i stenfoten och så takarbetet förståss men är man litet kreativ brukar det gå att hitta på vettiga anslutningar.
Det finns inget krav på att hela huset ska vara tillgängligt. Det måste vara något som enligt tillgänglighetsreglerna saknas i ert entréplan? Annars skulle det ju vara krav på hiss i alla nybyggda tvåplanshus?
Om de inte svarat konkret på vad som saknas utan bara hänvisar allmänt till tillgänglighetsreglerna tycker jag du ska ställa den frågan rakt ut till handläggaren på kommunen:
"Vad är det som saknas i entréplanet enligt tillgänglighetsreglerna?"
Vilken väsentlig funktion är det de menar flyttas till utbyggnaden?
Om de inte svarat konkret på vad som saknas utan bara hänvisar allmänt till tillgänglighetsreglerna tycker jag du ska ställa den frågan rakt ut till handläggaren på kommunen:
"Vad är det som saknas i entréplanet enligt tillgänglighetsreglerna?"
Vilken väsentlig funktion är det de menar flyttas till utbyggnaden?
Det går att leva i en våning i nuvarande hus, inte det som är problemet. Finns inget i utbyggnaden som behövs för att en rullstolsbunden ska kunna leva i huset. Att lägga ner 500 000 till för möjligheten att någon i familjen temporärt sitter i rullstol känns.... Lite överdrivet.
Men vad är då problemet? Det finns som sagt inget i reglerna som säger att en handikappad måste ha möjlighet att nå hela huset, då skulle tvåvåningshus vara olagligt att bygga idag.
Fråga kommunen exakt så här: "Vad är det som saknas i entréplanet enligt tillgänglighetsreglerna?"
Har en kompis som är funktionshindrad, nu har de visserligen hiss i sitt hus, men hon är aldrig på övervåningen.
Fråga kommunen exakt så här: "Vad är det som saknas i entréplanet enligt tillgänglighetsreglerna?"
Har en kompis som är funktionshindrad, nu har de visserligen hiss i sitt hus, men hon är aldrig på övervåningen.
Håller helt med Anna och hade vi valt att ta av taket och gjort en till våning så hade vi nog inte haft detta problem med bygglov.
Huset är uppdelat i tre våningar källarplan, markplan och ovanvåning. Utbyggnationen kommer i höjd att vara mitt emellan källarplan och markplan eftersom golvet i markplan börjar runt 1,2 meter ovan mark. Vi har försökt få kommunen att se utbyggnationen som ett eget plan men i deras ögon är det en utbyggnation av markplanet (trotts den stora nivåskillnaden).
Huset är uppdelat i tre våningar källarplan, markplan och ovanvåning. Utbyggnationen kommer i höjd att vara mitt emellan källarplan och markplan eftersom golvet i markplan börjar runt 1,2 meter ovan mark. Vi har försökt få kommunen att se utbyggnationen som ett eget plan men i deras ögon är det en utbyggnation av markplanet (trotts den stora nivåskillnaden).