Det är ingen skillnad mot acceptpris. Det är bara ett nytt namn på samma sak.
Lägger du "bara" acceptpris får du inte objektet. I alla fall inte runt storstäderna.
 
Sir Duke skrev:
Det är ingen skillnad mot acceptpris. Det är bara ett nytt namn på samma sak.
Lägger du "bara" acceptpris får du inte objektet. I alla fall inte runt storstäderna.
Ja tyvärr är det ju så. Alltså var försöket misslyckat och man kan skrota begreppet eftersom det inte har tillfört något.
 
Det är ju konsumenterna som själva skapat hela begreppet "lockpriser" när ni totalt fuckat upp er marknad. Sverige är ju en enda stor fastighetsbubbla där alla bjuder sjuka överpriser på husen för att det är helt otänkbart att inte ha större och finare hus än grannen. Klart det uppstår lockpriser då. Inte finns det nått liknande i Finland eller knappast nån annanstans i världen heller.

I Finland lägger man ett ordentligt högt pris på huset man säljer och de bud som kommer brukar oftast stanna strax under ursprungspriset. Precis som att man lägger bruttopriset på hyllan i affären och inte nått jävla hittepåpris. Inte ska det behövas regleringar i marknaden för det, det räcker att folk inser att man inte kan få precis allting precis genast. När ni hela tiden höjer värdet på fastigheterna genom att öka hushållsskulderna med amorteringsfria lån och fan och hans moster så får ni precis den marknad ni förtjänar.
 
  • Gilla
jonmo och 1 till
  • Laddar…
Du skriver mycket tänkvärt och emellanåt klokt, många kängor över Bottenhavet och man får lite jämförelser men mest pratar vi nog personliga erfarenheter och åsikter, inte att marknaderna och länderna skulle vara som natt och dag. Jag tror du kan tona ner det där med att Sverige är fullt av brats som ska skryta med sina prylar. De flesta är knegare. Men vill man bo hyfsat nära stan (1-2 mil ifrån) för att ha okej pendlingstid till jobb, så måste man slanta upp, eftersom det är bostadsbrist. Man måste alltså tävla mot dem som har gott om pengar, med pengar som man själv inte har. Visst är det lätt att låna och det tycker jag är fel, men det finns fler saker som är fel. Hursomhelst, jag tror inte folk köper stadsradhus för 7 miljoner med 100 m2 boyta och 100 m2 tomt för att skryta inför grannen, utan man köper det för att det är det som finns om man känner att man behöver bo just i den förorten.
 
Redigerat:
Jag tror inte alls att Sverige är fullt av brats, det har inget med några brats att göra. Jag har absolut inget emot svenskar om du tror det, däremot tycker jag att den svenska samhällsmodellen är ännu mer märklig än vår, och då tycker jag ändå den finska är rätt usel.
Det som det har att göra med att den svenska hushållsskuldsättningen har exploderat under 2000-talet jämfört med andra europeiska länder. Det kan inte tänkas bero på mycket annat än att det finns en enorm bostadsbubbla.
 
Jo visst är det en bubbla, marknaden myser och jäser, politikerna gör inget av substans. Likadant som på andra samhällsområden alltså...
 
  • Gilla
MagHam
  • Laddar…
Problemet är väl att om man gör något så spricker bubblan? Folk sitter med lån på 5 mille och kan bara sälja för 2
 
Att inte göra något är inget alternativ om man kallar sig för ledare av ett land. Det valet finns egentligen inte. Marknaden klarar inte att begränsa sig själv, det effektivaste då är politisk styrning. Finns inget starkare incitament än lagstiftning...
 
K
Jag tror utan att ha några belägg för det jag säger, att i Stockholm må man ha en hög skuldsättning när det kommer till skuldkvot per låntagare, men att man i dom flesta fallen som inhemsk 08 varit med i karusellen ett tag att man betalar stor del av nya boendet med "fiktiva pengar" som man "tjänat" på tidigare bostäder och klarar därmed en prisnedgång hyffsat bra utan att egentligen förlorat något eget riktigt kapital man faktiskt jobbat ihop och där med kan ta en prisnedgång på 50%-ish och fortfarande gå ur affären skuldfri.

Värre är det för en norrläning som inte har med sig farfars skogsmiljoner och måste låna upp 85%+ av kapitalet, den dagen räntan går upp och priserna går ner.
 
KjellTimell skrev:
Jag tror utan att ha några belägg för det jag säger, att i Stockholm må man ha en hög skuldsättning när det kommer till skuldkvot per låntagare, men att man i dom flesta fallen som inhemsk 08 varit med i karusellen ett tag att man betalar stor del av nya boendet med "fiktiva pengar" som man "tjänat" på tidigare bostäder och klarar därmed en prisnedgång hyffsat bra utan att egentligen förlorat något eget riktigt kapital man faktiskt jobbat ihop och där med kan ta en prisnedgång på 50%-ish och fortfarande gå ur affären skuldfri.

Värre är det för en norrläning som inte har med sig farfars skogsmiljoner och måste låna upp 85%+ av kapitalet, den dagen räntan går upp och priserna går ner.
Generellt sett verkar det som man vill ha det dyraste möjligt i Stockholm
Belåningen verkar ligga på 85% oavsett
Gör du tidigare vinst på 2mkr innebär det bara att du kan köpa en skitflott kåk i danderyd istället för att nöja dig med ett gammalt funkis i Farsta.

Jag kan inte styrka mitt utalande med någon statistik, jag utgår ifrån eget uppfattande som 08- born and raised
 
På den tiden när bostadsmarknaden funkade som alla andra riktiga marknader (när det fanns ett utbud som matchade efterfrågan) så begärde säljaren ett pris med prutmån, och köparen prutade. Precis som när man säljer bilar eller vilken tillgång som helst! Nu är det bara nån j.vla hittepåmarknad!
 
Ja nu är det monopolpengar folk handlar med. Påhittade värden och påhittade pengar.
 
  • Gilla
MagHam
  • Laddar…
Gäller att sälja på topp och flytta till en husvagn!
 
Så länge folk vill flytta in till regioncentra/huvudstan så lär cirkusen fortsätta. Det som kan stoppa upp ruljangsen är en allmän lågkonjunktur med arbetslöshet. Personligen har jag svårt att förstå det attraktiva i att trängas på tåg/buss/bil och sedan komma hem till sin lägenhet som ofta känns trång p g a att kostnaden/kvm är så hög. Alternativet kan vara att köpa ett hus på landet till rimligt pris och samtidigt kunna ha naturen inpå knuten.
Invändningen är naturligtvis att det inte finns några jobb i obygden. Ja det är sant att så länge befolkningen minskar på landet så kan det vara svårt men samtidigt kan det bli motsatt förhållande om folk börjar flytta ut. En ny gröna vågen som på 70-talet känns så långt borta att den kan vara aktuell snart.
Frågan är vad som händer när robotarna tar över allt mer av jobben. Samhällen byggs för 100 år framåt när omdaningen av arbetsmarknaden kommer att vara radikal på 10-20 års sikt.
Komplettera bilden med framväxande av olika grupperingar som skapar minikrig och hänsynslösa angrepp som drabbar oskyldiga.
 
I de flesta tjänstemannajobb är det ju tekniskt möjligt att jobba på distans, det handlar nog mer om en inställningsfråga och omställningsfas att undvika pendling.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.