Du har rätt tycker jag - men bara när det gäller hyvlar. Ett så klent frässtål, som bara är infäst i ena änden vill gärna skrika och vibrera när man fräser på det viset. Det problemet har man inte i en hyvel med en kraftig kutter och infästning i båda sidorna.leby skrev:
Håller med om att sänka varvtalet ofta är bättre än att öka matningen. Undrar dock varför ett kullager blir bättre än kopierring? Jag brukar nog tycka tvärt om generellt sett, även om jag inte vill påstå att det är stora skillnader. Sen blir det ofta kullager för min del ändå, mkt pga att det är lättare/snabbare att fixa mallen.findus42 skrev:Det blir ett omfattande sidospår om vi går in medträ, motträ, ändträ, medmatning, motmatning mm. Det är din tråd så bromsa när det blir för OT.
Vibrationer i stålet går inte att göra ngt åt. Mallring vs kullager får lite olika effekter. Med kullager blir troligen resultatet bättre. Eftersom elementet som kan korrigera obalansen sitter direkt på stålet. Såvida inte felet är ett kvaddat lager förstås
Med mallring kanske vibrationerna känns lite mindre. Bättre för den som kör.
Att öka farten vid ändträ som Ola föreslår minskar risken för att det bränner. Dessvärre vill man gärna smyga runt hörn, speciellt om det är motträ, som du måste ha haft. Har man varvtalsreglering kan man sänka farten en del och få liknande resultat.
Min uppfattning är att höga stål är riskablare än låga. Ett lågt stål är lättare att kontrollera. Ju högre stål desto större effekter av kvistar och fel i virket. Större effekt av obalans i stål och lager.
Mvh Findus
Håller också helt med om låga kontra höga stål. Ju närmre infästningen är gentemot den punkt där stålet går i träet desto bättre.
Jättetjusigt! Fler bilder?findus42 skrev:Som lite godis för de som börjat nosa på vad man kan göra med mallring i vertikalfräs googlade jag upp en bild på en bar som jag tillverkade 1992. Den är fortfarande i drift
Allt runt är mallfräst.
Notera kälningslisten i underkant på överdelen. Tvärsnitt 120 x 120 mm på den profilen. Tänk på den ett tag ni som har erfarenhet så får ni mardrömmar ni med ;P
[bild]
Mvh Findus
Det sorgliga är att så få ställen av de jag byggde finns kvar. Nya ägare. Ny inredning. Den ovan är det tekniskt mest avancerade snickeriet jag gjort. Kommer du till Stockholm, säg till, så går vi dit och tar en öl
Försökte googla på den restaurang som jag tyckte bäst om av de har hann göra innan byggkrisen tvingade bort mig. Hittar inga bra bilder. Bara på en av mina favorit-bartendrar om jobbade där.
Av honom har jag fått en whiskey som hälldes på fat samma år som jag föddes. Sparar skvätten som är kvar svartsjukt. Varje födelsedag tar jag en kapsyl. Räknar med att den skall räcka tills jag dör.
Mvh Findus
(Obs... fylleinlägg)
Försökte googla på den restaurang som jag tyckte bäst om av de har hann göra innan byggkrisen tvingade bort mig. Hittar inga bra bilder
. Bara på en av mina favorit-bartendrar om jobbade där.
Av honom har jag fått en whiskey som hälldes på fat samma år som jag föddes. Sparar skvätten som är kvar svartsjukt. Varje födelsedag tar jag en kapsyl. Räknar med att den skall räcka tills jag dör.
Mvh Findus
(Obs... fylleinlägg)
De "lösa" delarna som skulle limmas på ovanstycket gjordes också färdiga, och nu fanns alla delar klara för sammanfogning! Men först grundades de med rå linolja
Karmarna - med järnfönstrena i - sattes sedan i tvingar och justerades så gott det gick
Ett par hörn blev inte rätvinkliga, men å andra sidan finns det inga räta vinklar någonstans där karmarna skall sitta...
Ihopfogning med 5x100 skruv på icke synliga ställen, inkl förborrning halvvägs in med 4mm borrstål
Två skruv per hörn, vinkelrät mot varandra. Om man mot förmodan vill ta ut järnfönstret någon gång i framtiden så kan man i teorin skruva av och isär karmen.
Utstickande delar slipas ned
Hyvling innan lätt slipning hade säkert varit bättre, men men...tyvärr blev slipningen inte helt plan på yttersidorna - det var inte så lätt att bara slipa ner de utstickande delarna - men ingenting som kommer att synas. Efter slipningen bättrades inoljningen på.
Och så här blev fogarna
Inte perfekta, lite glipor här och var...men eftersom jag aldrig har jobbat manuellt så här innan, med japansåg och stämjärn, så måste jag ändå vara nöjd med att karmarna kom ihop så pass, inklusive järnfönstret, enligt plan!
Karmarna - med järnfönstrena i - sattes sedan i tvingar och justerades så gott det gick
Ett par hörn blev inte rätvinkliga, men å andra sidan finns det inga räta vinklar någonstans där karmarna skall sitta...
Ihopfogning med 5x100 skruv på icke synliga ställen, inkl förborrning halvvägs in med 4mm borrstål
Två skruv per hörn, vinkelrät mot varandra. Om man mot förmodan vill ta ut järnfönstret någon gång i framtiden så kan man i teorin skruva av och isär karmen.
Utstickande delar slipas ned
Hyvling innan lätt slipning hade säkert varit bättre, men men...tyvärr blev slipningen inte helt plan på yttersidorna - det var inte så lätt att bara slipa ner de utstickande delarna - men ingenting som kommer att synas. Efter slipningen bättrades inoljningen på.
Och så här blev fogarna
Inte perfekta, lite glipor här och var...men eftersom jag aldrig har jobbat manuellt så här innan, med japansåg och stämjärn, så måste jag ändå vara nöjd med att karmarna kom ihop så pass, inklusive järnfönstret, enligt plan!
Verktygstokig
· Halland
· 7 442 inlägg
Mycket snyggt!
Snyggt och inspirerande!Microkatten skrev:
Men nu är det dags att ta steget till en handhyvel som komplement! Om du vill så PM:a mig så ska jag renovera en fin brukshyvel åt dig till självkostnadspris
Tack nanowire för dina påtryckningar om att jag måste bli bättre på hyvling! Och ditt erbjudande! Vilken hyvel skulle du säga vore lämplig för ett dylikt jobb?
Jag har en Axminster Rider 69,5 som jag trodde i min okunskap skulle ha passat för den aktuella uppgiften. Varför jag inte använde den var att jag såg framför mig att jag bara skulle flisa den yta som skulle hyvlas, i utgångsfasen. Rätta mig om jag har fel, men skall jag hyvla ner ändträ - t.ex. på en tapp som skall hyvlas ner som på bilden ovan - måste inte "hyvlingsutgången" sitta kloss i kloss med annat virke för att undvika flisor? Jag visste inte hur jag skulle lösa det problemet, så jag tog det säkra före det osäkra och undvek hyvling.
Jag måste helt enkelt öva mer på hyvlingsteknik..hur skulle jag ha gjort i detta konkreta fall?
Och ditt erbjudande! Vilken hyvel skulle du säga vore lämplig för ett dylikt jobb? Jag har en Axminster Rider 69,5 som jag trodde i min okunskap skulle ha passat för den aktuella uppgiften. Varför jag inte använde den var att jag såg framför mig att jag bara skulle flisa den yta som skulle hyvlas, i utgångsfasen. Rätta mig om jag har fel, men skall jag hyvla ner ändträ - t.ex. på en tapp som skall hyvlas ner som på bilden ovan - måste inte "hyvlingsutgången" sitta kloss i kloss med annat virke för att undvika flisor? Jag visste inte hur jag skulle lösa det problemet, så jag tog det säkra före det osäkra och undvek hyvling.
Jag måste helt enkelt öva mer på hyvlingsteknik..hur skulle jag ha gjort i detta konkreta fall?
Redigerat:
finns nog i grunden tre alternativ i detta fall:Microkatten skrev:Tack nanowire för dina påtryckningar om att jag måste bli bättre på hyvling!
Jag har en Axminster Rider 69,5 som jag trodde i min okunskap skulle ha passat för den aktuella uppgiften. Varför jag inte använde den var att jag såg framför mig att jag bara skulle flisa den yta som skulle hyvlas, i utgångsfasen. Rätta mig om jag har fel, men skall jag hyvla ner ändträ - t.ex. på en tapp som skall hyvlas ner som på bilden ovan - måste inte "hyvlingsutgången" sitta kloss i kloss med annat virke för att undvika flisor? Jag visste inte hur jag skulle lösa det problemet, så jag tog det säkra före det osäkra och undvek hyvling.
Jag måste helt enkelt öva mer på hyvlingsteknik..hur skulle jag ha gjort i detta konkreta fall?
1) Hyvla innåt, dvs mot det trä som redan finns i form av anslutande karm.
2) Spänn fast trä på utsidan. Ibland finns det inget "innåt" att hyvla emot och då funkar det bäst.
3) Hyvla en fas på utsidan innan du hyvlar ändträet. Inte en 100% lösning utan snarare lite av en snabb nödlösning. brukar dock funka bra.
I det där konkreta fallet skulle jag ha använt antingen en slipmaskin eller min Stanley nummer 62 lågvinkelhyvel.
Det är förövrigt nästan det enda jag använder 62an till. Trots all uppblåst hysteri på nätet kring den här hyvelmodellen så är och förblir den ett specialverktyg för ändträ.... i alla fall då jag snickrar.
Inte en lämplig kandidat för din första hyvel.
Du har helt rätt i att när man hyvlar ändträ måste det stödas med en fastspänd kloss som ligger dikt mot annars flisar det i kanten. Inte direkt det man skall börja med som nybörjare på handhyvlar.
Som din första hyvel föreslår jag en putshyvel eller liten långhyvel. Nummer 3 eller 4 eller 5 i Stanleys nummerserie. Nummer 03 eller 04 eller 05 i Records nummerserie.
Förresten så har folk psykopippi på Stanley så om du vill köpa en bra begagnad hyvel billigt kan det löna sig att titta på andra märken.
Några någorlunda bra märken som brukar förekomma på loppmarknader:
-Stanley. Amerikanska fram tills strax efter kriget och engelska fram tills början på 60-talet. Undvik de som heter Handyman. Modeller tillverkade före 1907 brukar vara litet onödigt primitiva.
-Record. Före 1975 ungefär. Akta dig för nutidens indisktillverkade Record som är Anant under falsk flagg.
-Woden (föregångare till Record)
-V&B (tror det var Vaughan&Bushnell)
-Millers falls
-Ohio tools
-Sargent
-Siegley
-Hellstedts (vissa modeller är bra)
-Memo (vissa modeller är bra)
-Jernbolaget (ojämn kvalitet men somliga är bra)
Undvik Rapier. De har dålig passning mellan kroppen och betthållaren så man måste fräsa passningen i en metallfräs om man skall få hyvel av dem.
Undvik Kuntz. De brukar ha mycket gjutfel och urusla passningar men ibland kan man hitta ett användbart exemplar. Ungefär en av fyra hyvlar från Kuntz går att göra användbar om man är händig med fil och skavstål.
Undvik framför allt nutida Stanley och Record.
<B> är sovjetiska hyvlar som hetter Voskov. De var tillverkade vid Systerbäck utanför Petersburg. Somliga exemplar är bra men som allt annat sovjetiskt är de litet halvt obskyra.
Lycka till!
Det är förövrigt nästan det enda jag använder 62an till. Trots all uppblåst hysteri på nätet kring den här hyvelmodellen så är och förblir den ett specialverktyg för ändträ.... i alla fall då jag snickrar.
Inte en lämplig kandidat för din första hyvel.
Du har helt rätt i att när man hyvlar ändträ måste det stödas med en fastspänd kloss som ligger dikt mot annars flisar det i kanten. Inte direkt det man skall börja med som nybörjare på handhyvlar.
Som din första hyvel föreslår jag en putshyvel eller liten långhyvel. Nummer 3 eller 4 eller 5 i Stanleys nummerserie. Nummer 03 eller 04 eller 05 i Records nummerserie.
Förresten så har folk psykopippi på Stanley så om du vill köpa en bra begagnad hyvel billigt kan det löna sig att titta på andra märken.
Några någorlunda bra märken som brukar förekomma på loppmarknader:
-Stanley. Amerikanska fram tills strax efter kriget och engelska fram tills början på 60-talet. Undvik de som heter Handyman. Modeller tillverkade före 1907 brukar vara litet onödigt primitiva.
-Record. Före 1975 ungefär. Akta dig för nutidens indisktillverkade Record som är Anant under falsk flagg.
-Woden (föregångare till Record)
-V&B (tror det var Vaughan&Bushnell)
-Millers falls
-Ohio tools
-Sargent
-Siegley
-Hellstedts (vissa modeller är bra)
-Memo (vissa modeller är bra)
-Jernbolaget (ojämn kvalitet men somliga är bra)
Undvik Rapier. De har dålig passning mellan kroppen och betthållaren så man måste fräsa passningen i en metallfräs om man skall få hyvel av dem.
Undvik Kuntz. De brukar ha mycket gjutfel och urusla passningar men ibland kan man hitta ett användbart exemplar. Ungefär en av fyra hyvlar från Kuntz går att göra användbar om man är händig med fil och skavstål.
Undvik framför allt nutida Stanley och Record.
<B> är sovjetiska hyvlar som hetter Voskov. De var tillverkade vid Systerbäck utanför Petersburg. Somliga exemplar är bra men som allt annat sovjetiskt är de litet halvt obskyra.
Lycka till!
Redigerat:
Håller med om alla tre och några tillägg:Daniel_N skrev:
3) är alltid bra och fasen går att göra med stämjärn också om det är svårt att komma åt med hyvel.
1) Ett vasst stämjärn kan användas för att kappa de yttersta fibrerna i nivå med övrigt trä så att urslag inte kan fortplanta sig djupare nedanför denna nivå.