Nytt FTX aggregat med vattenburen eftervärmare. Har jag tänkt rätt?
Jag bor i mälardalen och är på gång att byta ut mitt trasiga FTX-aggregat.
Aggregatet är placerat på en varmisolerad vind, och jag tänkte även passa på att sätta in ett vattenbatteri kopplat till radiatorkretsen som värms av bergvärme som eftervärmare. (Vattenledningar finns framdragna)
Eftersom jag ändå kommer behöva dra om en hel del ventilationstrummor för att få till det med det nya aggregatet funderar jag även på att sätta dit fjäderbelastade spjäll på friskluft och avluftkanalerna strax innanför ytterväggen, som kallrasskydd vid strömavbrott. Sedan kommer det vara ca 1,5-2m isolerade kanaler fram till själva aggregatet som är av motluftstyp, och sedan ytterliggare nån meter till vattenbateriet. Aggregatet har ingen förvärmare men har logik som stannar fläktarna en stund om friskluften blir för kall, för att skydda fläktarna från att frysa sönder. Jag tänker mig, att till-luften som passerar den vattenburna eftervärmaren därför aldrig kommer bli så kall att den riskerar frysa sönder värmaren, och tänkte därför snåla in på motorspjäll. Återförsäljaren tyckte inte heller att det behövdes. Jag har också tänkt hoppa över termostat och reglering av varmvattnet, eftersom ju bergvärmepumpen reglerar temperaturen efter behov och utetemperatur. Så jag vill ju alltid ta ut maximal värme när det är så kallt att bergvärmepumpen satt igång cirkulationspumpen och värmer vattnet. När det däremot är varmt ute och jag inte vill värma, så stänger den ju av cirkulationspumpen.
Har jag tänkt rätt? Ser någon som är mer insatt i ämnet än jag, något problem med upplägget?
Kan tillägga att vinden är ganska trång och huset ganska stort, så jag har endast hittat ett aggregat som ger tillräcklig luftmängd och ändå går att få upp där, så aggregatet är bestämt.
Aggregatet är placerat på en varmisolerad vind, och jag tänkte även passa på att sätta in ett vattenbatteri kopplat till radiatorkretsen som värms av bergvärme som eftervärmare. (Vattenledningar finns framdragna)
Eftersom jag ändå kommer behöva dra om en hel del ventilationstrummor för att få till det med det nya aggregatet funderar jag även på att sätta dit fjäderbelastade spjäll på friskluft och avluftkanalerna strax innanför ytterväggen, som kallrasskydd vid strömavbrott. Sedan kommer det vara ca 1,5-2m isolerade kanaler fram till själva aggregatet som är av motluftstyp, och sedan ytterliggare nån meter till vattenbateriet. Aggregatet har ingen förvärmare men har logik som stannar fläktarna en stund om friskluften blir för kall, för att skydda fläktarna från att frysa sönder. Jag tänker mig, att till-luften som passerar den vattenburna eftervärmaren därför aldrig kommer bli så kall att den riskerar frysa sönder värmaren, och tänkte därför snåla in på motorspjäll. Återförsäljaren tyckte inte heller att det behövdes. Jag har också tänkt hoppa över termostat och reglering av varmvattnet, eftersom ju bergvärmepumpen reglerar temperaturen efter behov och utetemperatur. Så jag vill ju alltid ta ut maximal värme när det är så kallt att bergvärmepumpen satt igång cirkulationspumpen och värmer vattnet. När det däremot är varmt ute och jag inte vill värma, så stänger den ju av cirkulationspumpen.
Har jag tänkt rätt? Ser någon som är mer insatt i ämnet än jag, något problem med upplägget?
Kan tillägga att vinden är ganska trång och huset ganska stort, så jag har endast hittat ett aggregat som ger tillräcklig luftmängd och ändå går att få upp där, så aggregatet är bestämt.
Normalt behövs inget eftervärmningsbatteri i ett modernt vvx och för att ventilera effektivt bör tilluften vara minst 2 grader svalare än rumsluften och då frånluften oftast tas från bad/tvätt/toa där det är minst samma temperatur som i övriga huset, så sköter det sig oftast självt. Skulle det däremot ämna att fungera som luftvärme, pga att värmepumpen kräver större radiatoryta för att hålla värme i huset ,så borde även luftmängderna ökas rejält och då kommer återluft åxå in i bilden och en smärre modifiering av aggregatet
Jag har både till och frånluft i varje rum. Tilluft längst in i hörnen, och frånluft över fönster. Eftersom frånluften sitter ovanför elementen (som sitter under fönstren), och elementen är av 60-tals typ, platta, enrörs, dimensionerade för oljeeldning, utan konvektorplåtar eller så, så upplever jag att värmen inte riktigt sprids till det inre av rummet. Därför tänkte jag att det var bra att värma upp tilluften så mycket som möjligt, och ha det som primär värmekälla. Varför bör tilluften vara 2 grader svalare?
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 255 inlägg
Kan du inte vända på ventilationsflödet? In ovanför elementen istället.
Varför suga ut luft som det inte hunnit bli nåt fel med? Är det en ombyggd läkarmottagning el dyl? Varm luft ifrån ventilerna lägger sig uppe vid taket och ventilerar inte rummet som är meningen och i ditt fall kommer den dessutom att gå direkt bort till frånluftsventilen och sugas ut och det enda du åstadkommit är att luften som lämnar utblåset är frisk och utan fukt,lukt o emissioner.
Att ha både till och från i varje rum låter intressant. Vad är fördelarna med detta?Blahabla skrev:
Min bergvärmepump levererar över 30 grader vid nollgradigt ute för golvvärme. Men FTX har jag satt på max 17 grader i tilluft. Blir det inte för varmt om du värmer FTX med bergvärmepumpen?
Redigerat:
Klart att man vill ha tilluften varm och go.
Vi har FTX med frånluftsvärmepump som värmer upp tilluften. Tilluften håller 29 C - 39 C.
Vi har visserligen inte dubbla ventiler i varje rum men i stort sett en till- eller frånluftsventil i varje rum. Allt för att få en optimal luftväxling. Upplever inte att det är några problem med att luften inte sprider sig ordentligt i hela luftvolymen.
För oss som är frusna så är uppvärmd tilluft (> 25 C) ett måste.
Hade tilluftsventiler i ovankant av fönstren när jag bodde i Oslo ett tag, och har aldrig haft det så okomfortabelt kallt/dragit inne någon annanstans.
Nu bor vi på landet och är tyvärr vana vid strömavbrott nu och då. Av den anledningen hade jag nog inte velat chansa på vattenbatteri utan glykol.
Edit; tillägg:
FTXens värme klarar värmen i huset ner till ca 10 C ute. Med ett nyare och mer välisolerat hus bör det räcka längre.
Vi har FTX med frånluftsvärmepump som värmer upp tilluften. Tilluften håller 29 C - 39 C.
Vi har visserligen inte dubbla ventiler i varje rum men i stort sett en till- eller frånluftsventil i varje rum. Allt för att få en optimal luftväxling. Upplever inte att det är några problem med att luften inte sprider sig ordentligt i hela luftvolymen.
För oss som är frusna så är uppvärmd tilluft (> 25 C) ett måste.
Hade tilluftsventiler i ovankant av fönstren när jag bodde i Oslo ett tag, och har aldrig haft det så okomfortabelt kallt/dragit inne någon annanstans.
Nu bor vi på landet och är tyvärr vana vid strömavbrott nu och då. Av den anledningen hade jag nog inte velat chansa på vattenbatteri utan glykol.
Edit; tillägg:
FTXens värme klarar värmen i huset ner till ca 10 C ute. Med ett nyare och mer välisolerat hus bör det räcka längre.
Redigerat:
Jovisst går det att värma hus med luft och med en tillräcklig stor luftmängd kan man värma huset ner till -20 el - 25 el whatever men det krävs betydligt större luftflöden för att blanda den inblåsande med rummets luft och samtidigt klara ventilationskravet. Det många av oss på forumet jobbar/har jobbat med är likn detta: https://swegon.com/Global/PDFs/Air diffusers/General/_sv/teknik_luftburna.pdf där ventilationseffektiviteten har större betydelse än i en villa. De som oftast är mest nöjda med sin ventilation är de som bor i äldre hus byggda långt innan plastfolie och glasfiberisolering uppfanns och ventilationen sköttes via rejäla öppningar i murstocken. Däremot låg oftast värmenotan på 35-45000 kwh I dessa fall var dessutom inte ventilationseffektiviteten det primära.
Oj, ned till +10°C!Oldboy skrev:
Här, några mil norr ut, startade vi värmaren när utetemperaturen kröp ner under nollan i början på november.
Men idén med till- och frånluft i varje rum verkar lite eljest.
Tilluften har man väl i vardagsrum och sovrum, och frånluft i kök, toalett-/bad-/duschrum och tvättstuga?
Men det kanske finns andra tankar
Jag vet inte riktigt varför man satt tilluft längst in och frånluft över fönstren, men jag har förstått att det inte är helt ovanligt. Kanske för att motverka kallras vid fönstren? Men det är ganska välisolerade 3-glas fönster, som ja ska byta ut till våren då de blivit alldeles vit-immiga. (Första generationens 3-glas har tydligen blivit det efter så där 30-år.)
Fördelen med till och frånluft i varje rum, är som jag ser det, att det inte spelar någon roll om man har dörrar stängda.
Det gamla aggregatet består av två moduler med värmeväxlare, en 4-vägs korsning med spjäll på mitten, två fläktar, och två filterboxar. Friskluften tas in genom den ena värmeväxlaren och frånluften blåser ut genom den andra. Sen byter spjället riktning var 5:e minut eller nått sånt, så att man tar in friskluft genom värmeväxlaren som nyss värmts upp av frånluften och tvärt om. Men packningarna i spjället har gått sönder så det var fritt blås mellan till och frånluft, och den ena värmeväxlaren är full av tjära eftersom förra ägaren rökt inomhus och antagligen inte haft växlingen igång. Har tätat spjället med silvertejp och blåser ut genom den nertjärade värmeväxlaren tills den nya aggregatet kommer.
Har inte tänkt på det med luftspridningen, men det ligger ju något i det. Man känner nu att den kalla tilluften faller rakt ner från tilluftsdonen. Det nya aggregatet kommer ju dessutom både vara effektivare på att ta tillvara värmen än den gamla anläggningen så vi kanske inte får samma problem som förra vintern som var vår första i huset. På sikt har jag dessutom tänkt lägga golvvärme för att motverka de kalla golven på nedervåningen (Huset står på platta på mark). Det kommer ju ge en jämnare värme i hela rummet. Eftersom huset är på rätt många kvadrat, ca 360m², och jag måste renovera i den takt pengarna kommer in, så kommer det dock ta ett antal år innan jag har det överallt.
Jag hade tänkt att vattenbatteriet och FTX skulle bli den primära uppvärmningen, och att jag då kunde reglera värmen på bergvärmepumpen så att det inte blir för varm, och att elementen endast står och hjälper till lite när det behövs. Anledningen till att jag började tänka i de här banorna var dels att jag först tittade på om jag skulle försöka få till frikyla när jag ändå skulle göra om(övergav dock den idén), och dels att jag fick kanonpris på vattenbatteri tillsammans med aggregatet. Men nu börjar jag bli osäker. Det kanske är bättre att lägga pengarna på en elektrisk förvärmare som säkerhet. Aggregatet ska klara sig bra utan ner till -15, genom att den stänger av tillutsfläkten och kör frånluftsfläkten för fullt ibland för att frosta av. Men det är ju inte helt ovanligt att det blir -20 nån vecka på vintern och undantagsvis ändå kallare några dagar. För några år sedan kröp det ner ända till -30. Jag antar att det kommer innebära nästan obefintlig ventilation de dagarna, utan förvärmare. Aggregatet har stöd för att styra både och eftervärmare, men bara elektriska, och de kostade ju några tusenlappar extra.
Tror jag täckt in alla frågetecken ni skrivit. Vad tror ni? Är det smartare att lägga pengarna på en elektrisk förvärmare än den vattenburna eftervärmaren, och fortsätta använda elementen som primär uppvärmning, och allteftersom lägga golvvärme?
Fördelen med till och frånluft i varje rum, är som jag ser det, att det inte spelar någon roll om man har dörrar stängda.
Det gamla aggregatet består av två moduler med värmeväxlare, en 4-vägs korsning med spjäll på mitten, två fläktar, och två filterboxar. Friskluften tas in genom den ena värmeväxlaren och frånluften blåser ut genom den andra. Sen byter spjället riktning var 5:e minut eller nått sånt, så att man tar in friskluft genom värmeväxlaren som nyss värmts upp av frånluften och tvärt om. Men packningarna i spjället har gått sönder så det var fritt blås mellan till och frånluft, och den ena värmeväxlaren är full av tjära eftersom förra ägaren rökt inomhus och antagligen inte haft växlingen igång. Har tätat spjället med silvertejp och blåser ut genom den nertjärade värmeväxlaren tills den nya aggregatet kommer.
Har inte tänkt på det med luftspridningen, men det ligger ju något i det. Man känner nu att den kalla tilluften faller rakt ner från tilluftsdonen. Det nya aggregatet kommer ju dessutom både vara effektivare på att ta tillvara värmen än den gamla anläggningen så vi kanske inte får samma problem som förra vintern som var vår första i huset. På sikt har jag dessutom tänkt lägga golvvärme för att motverka de kalla golven på nedervåningen (Huset står på platta på mark). Det kommer ju ge en jämnare värme i hela rummet. Eftersom huset är på rätt många kvadrat, ca 360m², och jag måste renovera i den takt pengarna kommer in, så kommer det dock ta ett antal år innan jag har det överallt.
Jag hade tänkt att vattenbatteriet och FTX skulle bli den primära uppvärmningen, och att jag då kunde reglera värmen på bergvärmepumpen så att det inte blir för varm, och att elementen endast står och hjälper till lite när det behövs. Anledningen till att jag började tänka i de här banorna var dels att jag först tittade på om jag skulle försöka få till frikyla när jag ändå skulle göra om(övergav dock den idén), och dels att jag fick kanonpris på vattenbatteri tillsammans med aggregatet. Men nu börjar jag bli osäker. Det kanske är bättre att lägga pengarna på en elektrisk förvärmare som säkerhet. Aggregatet ska klara sig bra utan ner till -15, genom att den stänger av tillutsfläkten och kör frånluftsfläkten för fullt ibland för att frosta av. Men det är ju inte helt ovanligt att det blir -20 nån vecka på vintern och undantagsvis ändå kallare några dagar. För några år sedan kröp det ner ända till -30. Jag antar att det kommer innebära nästan obefintlig ventilation de dagarna, utan förvärmare. Aggregatet har stöd för att styra både och eftervärmare, men bara elektriska, och de kostade ju några tusenlappar extra.
Tror jag täckt in alla frågetecken ni skrivit. Vad tror ni? Är det smartare att lägga pengarna på en elektrisk förvärmare än den vattenburna eftervärmaren, och fortsätta använda elementen som primär uppvärmning, och allteftersom lägga golvvärme?
Om du har ett äldre hus (som det låter) med tillhörande moderat isolering så tror jag inte att ventilationen fungerar som primär värmekälla. Däremot är det gott med varm tilluft rent komfortmässigt.
Vår ventilation är primärt just en ventilation, med uppvärmd tilluft. Utan den uppvärmda tilluften skulle inomhustemperaturen behöva skruvas upp med någon/några grader för att kompensera. (Det är såklart individuellt hur varmblodig/frusen man är.)
Vår ventilation är primärt just en ventilation, med uppvärmd tilluft. Utan den uppvärmda tilluften skulle inomhustemperaturen behöva skruvas upp med någon/några grader för att kompensera. (Det är såklart individuellt hur varmblodig/frusen man är.)
Med ett såpass stort hus har man säkert behövt sätta fler frånluftsventiler än vad som fått plats i husets våtutrymmen där det vanligtvis brukar räcka att ha dem men placering över fönster där den varma luftströmmen från radiatorerna sugs ut verkar suspekt. Om växlarpaketen i det gamla aggregatet är 4-kantiga så är det ett Kanthermaggregat. Är de runda är det ett X-well. Båda hade på den tiden 80-85% värmeåtervinning men genom att de växlade luftriktning 1 gång i minuten fick man med en del återluft och en del stördes av luftljudet just när spjället vände. Ett varmluftsbatteri värmt av max 50 gradigt värmepumpsvatten i ditt hus kan uppskattningsvis ge en ungefärlig effekt på max1½ -1,7 kw och en temperaturhöjning på ca 10-12 grader vid normenligt luftflöde om det är ett lågtempbatteri . Fördelat på husets 8-10 rum? blir det ca 150 watt i värmetillskott/rum.
De gamla växlarmodulerna är rektangulära lådor. Hade inte gissat att de kunde ha mer än 50% verkningsgrad med den konstruktionen. Jo det är ett ganska irriterande ljud i längden när spjället slår om, men jag tror inte den gör det riktigt så ofta som varje minut. Har inte haft det på sen i våras dock, så jag är inte säker. Slog av den när jag insåg att den ena växlaren var så inrökt, och var källan till att det lukta cigarettrök i hela huset.
När du lägger fram det så så är ju inte 150 w så mycket per rum, så det blir knappt ens nån extra komfortvärme ovanpå den återvunna värmen. Kanske inte är värt de ca 2500 kr för batteri och rördelar som behövs plus tiden det tar att ansluta? Det finns en värmeslinga uppdragen, men det verkar vara stopp någon stans för det blir inte varmt, så jag tänkte undersöka vilket rör, och istället använda ett 3:e rör som går från bergvärmepumpen och upp dit, men som inte är anslutet i någon av ändarna idag. Så det är ju lite jobb, att testa vilket rör som det är stopp i, och ansluta det tomma röret istället.
Blir allt mer skeptisk till min egen idé här.
Kanske är bäst att köra på bara aggregatet, och testa i vinter. Blir det problem med kylan så får jag beställa en elektrisk förvärmare. Eftersom mitt behov låg strax över gränsen för en storlek på aggregat så fick jag ta det med dubbla kapaciteten, så jag kommer ha rejäl överkapacitet på aggregatet, och borde därmed få bra återvinningseffekt.
När du lägger fram det så så är ju inte 150 w så mycket per rum, så det blir knappt ens nån extra komfortvärme ovanpå den återvunna värmen. Kanske inte är värt de ca 2500 kr för batteri och rördelar som behövs plus tiden det tar att ansluta? Det finns en värmeslinga uppdragen, men det verkar vara stopp någon stans för det blir inte varmt, så jag tänkte undersöka vilket rör, och istället använda ett 3:e rör som går från bergvärmepumpen och upp dit, men som inte är anslutet i någon av ändarna idag. Så det är ju lite jobb, att testa vilket rör som det är stopp i, och ansluta det tomma röret istället.
Blir allt mer skeptisk till min egen idé här.
Kanske är bäst att köra på bara aggregatet, och testa i vinter. Blir det problem med kylan så får jag beställa en elektrisk förvärmare. Eftersom mitt behov låg strax över gränsen för en storlek på aggregat så fick jag ta det med dubbla kapaciteten, så jag kommer ha rejäl överkapacitet på aggregatet, och borde därmed få bra återvinningseffekt.
Förvärmare har väl inga växlare idag? Förr hade man både för och eftervärmare som gjorde värmeväxlarna till riktiga eltjuvar. Att förvärma uteluften (som idiotiskt nog fanns på den tiden)så att ingen påfrysning i växlaren kan ske innebär att man sänker effektiviteten med i stort sett hälften. Om huset skulle kräva mer värme än idag skulle jag nog kompletterat med en fläktkonvektor nära entren på nedervåningen istället. Ang rörstoppet: Är de 2 rören ihopkopplade där uppe på vinden? Är de, så är det troligen luftning som skall till. Är de inte ihopkopplade blir de heller inte varma.