Att ta över hus från föräldrar
Mina föräldrar börjar vara till åren och har nu bett mig och min bror att ta över min mors föräldrahem. Mina föräldrar har ägt det sedan min morfar gick bort för ca 20 år sedan, men de orkar inte längre med underhållet på kåken, och har väl i ärlighetens namn inte underhållit det särskilt bra efter att min morfar gick bort. Jag har också två ytterligare syskon som inte är intresserade av att ta över ansvaret för huset.
Tanken är att mina föräldrar ska kunna fortsätta vara där på somrarna men vi vill även att de syskon som inte tar över huset ska kunna komma och vara där även om intresset är minimalt just nu. Vi är måna om att inte stänga ute någon.
Förutsättningarna är att jag är gift med barn, min bror är sambo och han har också barn. Vi fyra syskon är helsyskon och inga särkullbarn finns (vad vi vet åtminstone
). Vi vill göra rätt både mot våra föräldrar, våra andra bröder och givetvis gentemot våra respektive familjer.
De två sätt som jag kan komma på är att mina föräldrar antingen skänker huset till oss fyra syskon och vi två som behåller huset löser ut de andra syskonen med marknadsvärdet av deras motsvarande del. Alternativt att vi två syskon köper huset av våra föräldrar för marknadsvärdet utan att blanda in de andra syskonen i affären.
Fördelen med scenario två är att våra föräldrar får pengar som de kan lägga på en bostadsrätt, men då måste åtminstone jag låna pengar men har förstås å andra sidan huset som säkerhet som förhoppningsvis ökar i värde om vi tar hand om det, även om syftet inte är att tjäna några pengar på affären.
Vad tror ni, finns det andra bättre sätt att göra det hela på? Och ser ni några nackdelar med någon av varianterna? Jag och den bror som jag kommer att samäga med kommer att upprätta något slags avtal om hur vi ska sköta huset och hur vi gör om en av oss vill sälja och så vidare.
Tanken är att mina föräldrar ska kunna fortsätta vara där på somrarna men vi vill även att de syskon som inte tar över huset ska kunna komma och vara där även om intresset är minimalt just nu. Vi är måna om att inte stänga ute någon.
Förutsättningarna är att jag är gift med barn, min bror är sambo och han har också barn. Vi fyra syskon är helsyskon och inga särkullbarn finns (vad vi vet åtminstone
). Vi vill göra rätt både mot våra föräldrar, våra andra bröder och givetvis gentemot våra respektive familjer.De två sätt som jag kan komma på är att mina föräldrar antingen skänker huset till oss fyra syskon och vi två som behåller huset löser ut de andra syskonen med marknadsvärdet av deras motsvarande del. Alternativt att vi två syskon köper huset av våra föräldrar för marknadsvärdet utan att blanda in de andra syskonen i affären.
Fördelen med scenario två är att våra föräldrar får pengar som de kan lägga på en bostadsrätt, men då måste åtminstone jag låna pengar men har förstås å andra sidan huset som säkerhet som förhoppningsvis ökar i värde om vi tar hand om det, även om syftet inte är att tjäna några pengar på affären.
Vad tror ni, finns det andra bättre sätt att göra det hela på? Och ser ni några nackdelar med någon av varianterna? Jag och den bror som jag kommer att samäga med kommer att upprätta något slags avtal om hur vi ska sköta huset och hur vi gör om en av oss vill sälja och så vidare.
Instämmer med -MH- och Pumba. Tänk på vad som händer en eller två generationer framåt om det inte är under en tidsbegränsad (2-10 år) tid ni tänker ha huset. En ägares liv kan ta slut snabbt genom t.ex olycka och då riskeras kaos i olika syn på hur allt ska skötas. Troligen bättre med 1 ägare och ev. ett hyreskontrakt för brodern med familj för att säkra tillträde under viss tid.
-MH- skrev:
Det kan gå mycket bra också, det beror mycket på hur lika man är i sitt tänkande och hur goda vänner man är i övrigt.Pumba skrev:
Jag känner två systrar som fick hälften var av föräldrarnas fritidshus för ca 35 år sedan.
Föräldrarna fick fortsätta att bo kvar så mycket de ville kostnadsfritt.
De skildes i samma veva ungefär, och "tog vart annat år" att bo där, när plats fanns.
Systrarna lägger en tusenlapp var per månad till ett gemensamt "huskonto" för drift och underhåll.
Barn och barnbarn har tillkommit under åren.
Det har fungerat utmärkt, och gör så fortfarande.
Nu är det nog snart dags för en ny generationsväxling. Då kan det bli fyra delägare.
hur det kommer att gå står naturligtvis skrivet i stjärnorna
Finns en annan tråd som också handlar om föräldrarnas hus som tas över av barnen. Finns en del matnyttigt där
https://mobil.byggahus.se/forum/pri...tten-aldrig-kommer-betalas-7.html#post2579920
https://mobil.byggahus.se/forum/pri...tten-aldrig-kommer-betalas-7.html#post2579920
Medlem
· Blekinge
· 10 272 inlägg
Det känns viktigt att hantera affären endast mellan syskonen. Om sambor och äkta hälftar börjar och vill bestämma så blir det garanterat osämja.
Thomas_blekinge menar du på allvar att ts ska bestämma om de ska ta över föräldrahuset utan att hans hustru får vara med och tycka till?
Kan gissa att Thomas_blekinge menar mer att diskussionerna om huset ska vara mellan syskonena. Vist ska man väl höra vad partnern vill men att man bestämmer hur upplägget ska vara mellan syskonen. Kan gissa fel men lite hur jag tror kan funka bäst för att hitta en bra lösning som syskonen tycker funkar bäst.
Och det tycker jag är en konstig inställning som kommer att leda till problem.
Medlem
· Blekinge
· 10 272 inlägg
Jag menar vad jag säger. Även om syskonen kommer överens mycket bra sinsemellan, så fort respektive försöker få in sina viljor kan det bli problem.
Och då anser jag att det är bättre att inte ta över huset
Givetvis berörs äkta makar av något sånt här. TS fru berörs ju till exempel av att TS ska ta lån för att lösa in syskon, och göra nödvändigt underhåll, vilket påverkar familjens ekonomi. Sen ska väl den diskussionen föregå i varje hushåll, men alla berörda parter måste ju förstå att det är något som berör fler än syskonen. Vad säger TS fru när man inte kan åka på semester för att TS föräldrars sommarstuga behöver nytt tak?
Är ni två som ska ta över verkligen intresserade att fortsätta använda och bruka huset efter att föräldrarna inte kan använda det längre? Jag tycker det är kärnfrågan.
Om ingen är genuint intresserad av det, finns det något hinder att föräldrarna fortsätter äga sitt hus? Det kan ju vara så att de vill "ordna upp allt" för att säkra att huset stannar inom familjen. Jag har sett exempel på när det funkar, tom när flera brukat huset under sommaren, men även exempel när det blivit fel.
I ett fall efter att en förälder gått bort, slutade makan besöka sommarhuset. Dottern som tagit över ägandet av huset hade lagt en bra del av sina besparingar på att lösa ut sina rika syskon, och hade svårt att ha råd med underhållet. Men hon fick inte sälja då det gjorde mamman och syskon väldigt upprörd. Huset skulle förbli inom familjen.
Har också en vän som tog över föräldrarnas sommarstuga tillsammans med sin syster. Nu har det visat sig att huset är kraftigt fuktskadat. Min vän vill väldigt gärna fortsätta använda det, men har inte ekonomin för att reparera och hans syster har en sommarstuga på annat håll via sin make. Tack och lov är de överens och gör allt tillsammans för att behålla det, föräldrarna lever fortfarande, men jag ser att det tar mycket på dem.
Är ni två som ska ta över verkligen intresserade att fortsätta använda och bruka huset efter att föräldrarna inte kan använda det längre? Jag tycker det är kärnfrågan.
Om ingen är genuint intresserad av det, finns det något hinder att föräldrarna fortsätter äga sitt hus? Det kan ju vara så att de vill "ordna upp allt" för att säkra att huset stannar inom familjen. Jag har sett exempel på när det funkar, tom när flera brukat huset under sommaren, men även exempel när det blivit fel.
I ett fall efter att en förälder gått bort, slutade makan besöka sommarhuset. Dottern som tagit över ägandet av huset hade lagt en bra del av sina besparingar på att lösa ut sina rika syskon, och hade svårt att ha råd med underhållet. Men hon fick inte sälja då det gjorde mamman och syskon väldigt upprörd. Huset skulle förbli inom familjen.
Har också en vän som tog över föräldrarnas sommarstuga tillsammans med sin syster. Nu har det visat sig att huset är kraftigt fuktskadat. Min vän vill väldigt gärna fortsätta använda det, men har inte ekonomin för att reparera och hans syster har en sommarstuga på annat håll via sin make. Tack och lov är de överens och gör allt tillsammans för att behålla det, föräldrarna lever fortfarande, men jag ser att det tar mycket på dem.