Det forskas mycket på området, vilket man skulle kunna se som oberoende tester, men det är ju inte direkt lätt för en vanlig kund att dra en slutsats a la testfakta's "bästa köp", såvida man inte är träforskare själv.
Se t.ex. https://www.sp.se/sv/index/services/traprodukter/traskyddsmedel/Sidor/default.aspx (för övrigt finns det mycket bra trä- och behandlingslitteratur på SP och Träteks sidor).
En studie från 2010 hade som syfte att utvärdera själva testmetoden för produkter för trä i markkontakt (https://www.sp.se/sv/index/research/woodbuild/publications/Documents/TVBK-5159.pdf.)
Bortsett från vatten / lösningsmedels tjafset så tror jag nog att de flesta färgtillverkare är överens om de grundläggande tekniska principerna som ligger bakom rötskyddande produkter idag. Jag misstänker även att de flesta har väldigt lika soppor för konsumentmarknaden - de har gjort impregneringsoljorna så starka som möjligt, men inom parametrarna för vad som får säljas i butik.
Se t.ex. https://www.sp.se/sv/index/services/traprodukter/traskyddsmedel/Sidor/default.aspx (för övrigt finns det mycket bra trä- och behandlingslitteratur på SP och Träteks sidor).
En studie från 2010 hade som syfte att utvärdera själva testmetoden för produkter för trä i markkontakt (https://www.sp.se/sv/index/research/woodbuild/publications/Documents/TVBK-5159.pdf.)
Bortsett från vatten / lösningsmedels tjafset så tror jag nog att de flesta färgtillverkare är överens om de grundläggande tekniska principerna som ligger bakom rötskyddande produkter idag. Jag misstänker även att de flesta har väldigt lika soppor för konsumentmarknaden - de har gjort impregneringsoljorna så starka som möjligt, men inom parametrarna för vad som får säljas i butik.
Ja man får samla och utvärdera den information som finns. Att det är många vattenbaserade produkter som inte fungerar så bra finns det många vittnesmål om. Och hur farligt det är att tex använda en balkongstolpe doppad i spillolja jämfört med att använda tryckimpregnerat virke kan jag inte bedöma men jag vet att kommunernas återvinningsstationer har separat återvinning av tryckt virke av miljöskäl. Att det även på detta forum finns signaturer som driver synpunkter på grund av ekonomiska intressen har i alla fall jag en känsla av. Men det finns mycket bra information om vilka möjligheter som finns som man kan använda som grund för att kunna dra sina egna slutsatser.
Fast min åsikt är nog att det finns enkelt nåt som sannolikt är bättre än motorolja (tex linolja) så i det fallet så gör man något som är miljövidrigt för att tjäna ett par spänn... Tryckt virke är mera vedertaget och jag känner inte till så många alternativ - men säkert kan det vara väl så skadligt och att det finns väl så bra alternativ. Jag menar, det finns ju hus som har kvar originalträdetaljer som sitter ganska utsatt och som är både 50 och 100 år gamla.raindance skrev:
Ibland ersätter man gamla "miljöfarliga" produkter mot något som på pappret är bättre men i verkligheten och med kretsloppstänk är sämre. Gamla lin och lösningsmedelsmålade hus med fasader och fönster som efter 100 år är i bra skick jämfört med "plastfärger" som gör att man får byta fönster, snickerier och fasad efter mindre än 50 år - vilket är bäst???
Lägger till... många "miljövänliga" färger är kanske bäst och mest rationellt för den som applicerar färgen, medan det för "miljön" är sämre. Det är ju för yrkesmålaren en viktig faktor. Med linolja så är det ju inte farligt för målaren så länge man skippar terpentinet... Men han hinner kanske göra färre jobb och folk är inte beredda att betala för att få miljövänlig och bra produkt.
Redigerat:
Att det finns riktigt gamla trädetaljer som sitter kvar på hus kan man inte dra några slutsatser av för nya konstruktioner. Dels var verkligen kvaliteten på virket oändligt mycket högre för 100 år sedan med bara kärnvirke och extremt tätt mellan årsringarna och dels har de ofta varit målade med färger som är förbjudna idag. Tex blymönja eller vit färg med blyvitt som pigment.
Att separera tryckt virke är en god idé eftersom man aldrig kan vara helt säker på vilken typ av impregnering eller motorolja som har använts. Gamla kreosotade telefonstolpar måste man ju ha skyddsutrustning för att hantera (där har du något schysst till balkongenraindance skrev:
). Det nya tryckimpregnerade virket är förstås inte direkt lämpligt att återbruka heller, även om det är snällare kemikalier som har använts - dock kommer ju majoriteten av detta virke att ligga ute som altaner i ett par år till, så man kan dra slutsatsen att det som landar på miljöstationen nu till största del är uttjänt virke av den gamla kalibern.De nya vattenbaserade färgerna ska vara mer miljövänliga. Stämmer det? Enligt Jotun så innehåller den vattenbaserade Visir mer röthämmande gifter. Och lösningsmedlet försvinner när färgen har torkat enligt Jotun. Det borde betyda att den lösningsmedelsburna varianten är mer miljövänlig när färgen väl har torkat eftersom den innehåller mindre röthämmande gifter. (Däremot är den mindre nyttig för den som målar färgen.)
Det finns många linoljeförespråkare på forumet. Det kan finnas anledning att skriva även om nackdelarna. Linoljan är svår att avlägsna och den är hygroskopisk, det vill säga att den suger åt sig vatten enligt vad jag har läst.
Jag har läst lite om blymöjnja. Används inte det för rostskydd?Eld skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blymönja
https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnmönja
http://ottossonfarg.com/product/jarnmonja/
Moderna färger har mer gifter i sig för att motverka effekterna av ett fuktigare klimat. Har även för mig att de ytterst effektiva biocider som idag används i vattenburen färg inte är kompatibla med organiska lösningsmedel.raindance skrev:
Det är ett nödvändigt ont med gifter i färgen, men så länge den hamnar där den ska så sitter gifterna fast i färgskiktet på t.ex. en fasad, fram tills det att fasaden byts ut, och målat trä sorteras väl också separat? Det är alltså en relativt liten mängd gift som koncentreras i naturen - den största miljöboven i sammanhanget är när man tvättar penslar under kranen, eller de som är dumma nog att slå ut färgrester i avloppet.
Målar du med lösningsmedelsburen färg, typ en klassisk oljefärg, som har en torrhalt runt 40%, så är det omedelbart 60% av färgen som sticker iväg och bidrar till att bryta ner ozonlagret m.m.
Jag har inte kunskapen att kommentera men jag hoppas att det är någon fördel med vattenbaserat. Men det är bra att veta att det är skadligt med innehållet i vattenbaserade färger.
En annan sak som jag tycker är bra med lösningsmedelsbaserade färger är att de fungerar även om man lagrat dem några år medan vattenbaserade ofta börjar mögla trots bekämpningsmedel i dem. Vidare går det att förvara burkarna i minusgrader tex i uthus/garage vilket inte går med vattenbaserat.
När det gäller linoljefärger finns det säkert många som kan mycket om dem på forumet men det är sällan någon skriver något om nackdelarna. Som jag förstått det så gick man till stor del över från linolja till alkydfärger för att det var någon fördel med alkydfärg. Men när det gäller övergången till vattenbaserat så var det enbart EU-regler som var drivande.
En annan sak som jag tycker är bra med lösningsmedelsbaserade färger är att de fungerar även om man lagrat dem några år medan vattenbaserade ofta börjar mögla trots bekämpningsmedel i dem. Vidare går det att förvara burkarna i minusgrader tex i uthus/garage vilket inte går med vattenbaserat.
När det gäller linoljefärger finns det säkert många som kan mycket om dem på forumet men det är sällan någon skriver något om nackdelarna. Som jag förstått det så gick man till stor del över från linolja till alkydfärger för att det var någon fördel med alkydfärg. Men när det gäller övergången till vattenbaserat så var det enbart EU-regler som var drivande.