Tack! Det är ju ett detektivarbete där man blir glad för varje detalj man hittar som för pusslet framåt, men som du säger är det väldigt svårt att veta vad som är ursprungligt och vad som är bytt/tillfört senare. Det är inte omöjligt att exteriör utsmyckning och/eller fasad är moderniserad/förändrad under andra halvan av 1800-talet - vi kan ju inte veta säkert eftersom ritningar saknas och brandbesiktningen inte är så detaljerad i alla delar.Oldboy skrev:Ett mycket vackert hus/herrgård.
Rent estetiskt var det vackrast i orginalutförande, men med tanke på hur de flesta gamla hus har blivit misshandlade genom åren i hänsynslösa och smaklösa ombyggnationer så är detta fortfarande enastående vackert.
Stort, pampigt och gammalt => mkt jobb. Ni kommer inte att ha några fritidssysselsättningsproblem de närmsta åren...
Respekt för det arbete ni lägger ner.
Detta är också ett bra exempel på hur svårt det är att veta vad som är original. Nu har ju ni foto från original att utgå från, men utan det så hade förmodligen aldrig original takkupa blivit känd t ex. Inte heller är det alltid att skrapning av färglager på fasadbrädor/foder ger svar på originalutförande. Hur många +100 år gamla brädfasader finns kvar? De som blivit inbyggda, men annars har förmodligen original fasadbrädor bytts ut genom åren.
Beträffande färgsättning:
I Gysinges handbok finns en del färgbeskrivningar på hur hus från olika epoker traditionellt varit målade.
T ex ser man där att speglarna under fönstren generellt kom lite senare än 1832 (1850 - 1900) och då tycks listerna vara målade i samma färg som fönsterfodren, medan speglarna var i samma färg som fasaden i övrigt.
Jag hittade för övrigt färgrester i det understa färgskiktet på det vita listverket igår - det ser ut som att det skulle kunna vara en obränd umbra.
Redigerat:
Ett knep i "husarkeologi" är att använda bouppteckningar. Man börjar då med att i husförhörslängd kolla vilka som bott i huset genom åren. När du känner dödsåret övergår du till häradsrättens arkiv, och fiskar fram personernas bouppteckningsprotokoll. En bouppteckning före 1900-talet innebar att man gick från rum till rum och antecknade varenda pinal. Med detta bevarade man till oss här i framtiden information om rummens funktion. Antal "gardinlufter" avslöjade dåvarande antalet fönster.
Medlem
· västra götaland
· 129 inlägg
trevlig tråd, följer !
Ang färgnyanser av linoljefärg.
Min erfarenhet är att linoljefärg som inte utsätts för solljus mörknar betydligt med åren.
Vi målade panel och lister med linoljefärg när vi flyttade in.
Bara några år senare var färgerna mörkare bakom dörrar och bokhyllor.
I gästtoaletten, (utan fönster/dagsljus), målade jag hylla och toapappershållare i ljusblå linoljefärg som matchade porslinet. Idag är det mer turkost. (Blått och gulbrunt => grönt)
Min erfarenhet är att linoljefärg som inte utsätts för solljus mörknar betydligt med åren.
Vi målade panel och lister med linoljefärg när vi flyttade in.
Bara några år senare var färgerna mörkare bakom dörrar och bokhyllor.
I gästtoaletten, (utan fönster/dagsljus), målade jag hylla och toapappershållare i ljusblå linoljefärg som matchade porslinet. Idag är det mer turkost. (Blått och gulbrunt => grönt)
Bengtsson på bruket borde också veta en del. Om man inte skickat hela rasket till landsarkivet i Vadstena ,,, 
Flera bekanta i omgivningarna bor i ståtliga mangårdsbyggnader från 1600 till 1800tal.
De kan inte utan vidare byggas om eller till, i en del fall rent olagligt. Entrén blir mindre njutbar på vinterhalvåret då inget skydd erbjuds mot regn och rusk. Inglasad uteplats eller balkong inte tänkbart.
När jag tänker på det känner jag mig nöjd med att bo i sekelskiftesvilla där vi kan göra som vi vill.
I ditt fall har du fått en skaplig entré som dessutom är mer praktisk. Jag tänker att man ville ha in mer ljus genom att göra fönstren vid entrén större.
De kan inte utan vidare byggas om eller till, i en del fall rent olagligt. Entrén blir mindre njutbar på vinterhalvåret då inget skydd erbjuds mot regn och rusk. Inglasad uteplats eller balkong inte tänkbart.
När jag tänker på det känner jag mig nöjd med att bo i sekelskiftesvilla där vi kan göra som vi vill.
I ditt fall har du fått en skaplig entré som dessutom är mer praktisk. Jag tänker att man ville ha in mer ljus genom att göra fönstren vid entrén större.
Jag håller med - bouppteckningar är en riktigt bra källa både till fast inredning som du säger, men också hur det var inrett om man försöker återskapa en ursprunglig stil. Synd bara att dom ofta är väldigt jobbiga att tyda. Just den här avseende Pehr Brogren som byggde nuvarande huvudbyggnad men som avled redan 1846 är hyfsat enkel att läsabilly_baver skrev:
Oldboy skrev:
Respekterar också engagemanget och arbetet som läggs ner på att renovera huset till en gammal vacker "originalbyggnad".
Dock frågar jag mig själv ibland vad det är som rätt. Finns det något rätt i det hela? Är det bara absolut originalutförande från stunden efter att den sista spiken slogs i vid uppförandet 1832 som är rätt?
Världen förändras. Människor förändras. Tekniken förändras. Byggnader förändras. Huset får genom åren en själ och historia och varje förändring som görs på huset representerar ju en viss tidsepok i husets historia.
Funktioner i huset förändras då behoven förändras. Man förändrar för att skapa bättre komfort inne i huset m.m.
Så jag är kluven till vad man skall göra för att göra "rätt". Tycker inte att det ena egentligen är mer rätt än det andra. Det blir ju alltid en balansgång mellan estetiken, funktionen, komforten, det praktiska, sin egen personliga smak o.s.v...
På tal om gammalt fint tegel. Finns det något bra och skapligt lätt sätt att rengöra tegel om man tar ner det för att senare lägga upp det igen?
Högtryckstvätt känns som en misshandel av ytan.
Jag är nog lite trög, men jag hänger inte riktigt med på vad du menar. Bengtsson?billy_baver skrev:Bengtsson på bruket borde också veta en del. Om man inte skickat hela rasket till landsarkivet i Vadstena ,,,
Jag håller med dig helt och hållet. Vi har ingen som helst ambition att gå tillbaka till 1800-talet mer än där det kan göras på ett rimligt sätt och där det tillför något positivt (estetiskt eller funktionellt), utan att göra avkall på funktion. Några exempel på vad vi gjort:hakan_o skrev:
- Munblåsta glas i samtliga fönster
- Linoljefärg utvändigt
- Plåtarbeten enligt gamla metoder
- Utanpåliggande elinstallationer (kulo)
- Ersätta klinker med natursten (lokal kalksten)
krillek skrev:
Nu är ju det här huset lite utöver ett vanligt hus (som inte hade el) men hur var det med detta huset när det var nytt...fanns det el från början i huset, om än i begränsad skala?
Glödlampan höll väl som bäst på att uppfinnas och utvecklas ungefär då huset byggdes.
Redigerat:
Nej, jag håller för otroligt att det skulle funnits någon som helst el under 1800-talet - jag antar att det i så fall skulle tagits upp i brandförsäkringen. Det var en lokal byggmästare som byggde kåken (Daniel Tyrsson Fridga) och jag kan svårligen tro att han hade några som helst kunskaper om elinstallationer på den tidenhakan_o skrev:
Är inte detta en egendom som under något sekel ingått i Boxholms Aktiebolags domäner?krillek skrev: