En liten detalj att ta tag i nu i samband med ommålningen. För några år sen tog vi tag i all gammal plåt som var i uselt skick. Vi bytte all gammal målad plåt mot ny förzinkad som sattes med gamla metoder. Vi hade tur att hitta en lokal plåtis som jobbat med plåt i 55 år (började när han var 13) och som har full koll på de gamla metoderna. Alla moderna plastbelagda hängrännor och stuprör byttes mot handgjorda falsade med skarpa veck, och trattarna fick sitt traditionella utseende.
Precis under entrétaket kan man se urtagen för beslagen till de gamla hängrännorna, så det får bli en kvartsstav för att dölja det.
Precis under entrétaket kan man se urtagen för beslagen till de gamla hängrännorna, så det får bli en kvartsstav för att dölja det.
Redigerat:
Fantastiskt fint hus! Vet ni när det är byggt? Om takkupan på gamla bilden är original så borde det vara byggt runt sekelskiftet, eftersom takkupan uppvisar jugenddrag. En fantastiskt vacker takkupa!
Liksom KristinaRT tror jag att speglarna i bröstningen är målade i samma färg som övriga huset, och det är fodrets diagonal som ger optisk illusion. Liknande illusion kan man även få på den moderna bilden.
Synd att takteglet är bytt, det gav ett väldigt lugnt intryck, medan det som ligger på nu är mer vågigt. Jag kan också hålla med MagHam om att originalfönstren runt entrén var vackrare. Egentligen var huset ganska fulländat som det var på gamla bilden!
Men att återställa den gamla halvcirkelformade balkongen vore nog inte helt fel, ser att det skymtar en "ny" balkong även på den andra gaveln.
Liksom KristinaRT tror jag att speglarna i bröstningen är målade i samma färg som övriga huset, och det är fodrets diagonal som ger optisk illusion. Liknande illusion kan man även få på den moderna bilden.
Synd att takteglet är bytt, det gav ett väldigt lugnt intryck, medan det som ligger på nu är mer vågigt. Jag kan också hålla med MagHam om att originalfönstren runt entrén var vackrare. Egentligen var huset ganska fulländat som det var på gamla bilden!
Men att återställa den gamla halvcirkelformade balkongen vore nog inte helt fel, ser att det skymtar en "ny" balkong även på den andra gaveln.Tack!Microkatten skrev:
Huset är byggt 1832. Vi har inga orginalritningar, men det finns en detaljerad brandbesiktning från 1840 som ger en hel del ledtrådar om rumsindelning, fast inredning, dimensioner, mängden spik, sidobyggnader o s v, och ur den kan man läsa sig till att takkupan såg ut som på den äldsta bilden så den lär vara original. Fönstrens utformning/glasning är ju tydligt empir också. Brandbesiktningen och för den delen bouppteckningar är för övrigt väldigt intressanta tidsdokument!
Ur brandbesiktningen:
1 st dito fönster med hwitt glas i kitt av enahanda beskaffenhet 15/24 aln högt och 1 15/24 alnar bredt 3:-
Det ursprungliga takteglet är väldigt speciellt. Vi har hittat en gammal panna på vinden som är tre-kupig och på en mera högupplöst version av den äldsta bilden kan man tydligt se att det var tre-kupigt tegel som låg på taket. Jag har aldrig sett något liknande på något hus här i Östergötland, men det kanske är vanligare i andra delar av landet!?Microkatten skrev:Synd att takteglet är bytt, det gav ett väldigt lugnt intryck, medan det som ligger på nu är mer vågigt. Jag kan också hålla med MagHam om att originalfönstren runt entrén var vackrare. Egentligen var huset ganska fulländat som det var på gamla bilden!
Ur brandbesiktningen:
5100 st Tegel à 28 rdr med Lattor, Spik, Kittning och arbetarlön 160:-
En bild till - troligen tagen runt 1890-1900 och alltså klart senare än den första gamla bilden i tråden eftersom det är betydligt mera uppvuxet runt omkring huset. En intressant "påbyggnad" på högra gaveln som vi inte riktigt vet vad det är, men troligen var det en ingång till "gårdskontoret" på den sidan.
Intressant! Trekupigt tegel kom vad jag förstod ganska sent. Är den gamla trekupiga pannan falsad?krillek skrev:
Brandbesiktningen nämner 28 rader tegel - räknar jag raderna på de gamla bilderna får jag det till 23 rader?
Roligt att gräva i hushistoria!
Rdr står i det här fallet för riksdaler, så alltså 28 riksdaler för 5100 tegel. Jag är osäker på om den är falsad eller inte - får leta fram den och kolla hur den ser ut!Microkatten skrev:Intressant! Trekupigt tegel kom vad jag förstod ganska sent. Är den gamla trekupiga pannan falsad?
Brandbesiktningen nämner 28 rader tegel - räknar jag raderna på de gamla bilderna får jag det till 23 rader?
Roligt att gräva i hushistoria!
Jag sitter fortfarande och stirrar, ett så fantastiskt fint hus med så mycket historia! Otroligt roligt att ni tar hand om det och försöker göra det på bästa sätt dessutom, hatten av! Blev tokkär i den ursprungliga balkongen, synd att det verkligen inte går att göra en liknande på mitt hus för den var helt underbar!
Ett riktigt, riktigt fint hus! :wow:
För övrigt är jag sjukt glad att jag lever nu och inte förr "15/24 alnar" - bara tanken på att såga till en bräda när man har sådana mått att jobba med ger mig rysningar.
Ett riktigt, riktigt fint hus! :wow:
För övrigt är jag sjukt glad att jag lever nu och inte förr "15/24 alnar" - bara tanken på att såga till en bräda när man har sådana mått att jobba med ger mig rysningar.
Ja, givetvis står det för riksdaler, jag har tydligen tittat för lite på gamla dokument...krillek skrev:
Jag ser att den är ofalsad. Hade den varit falsad så hade den varit från andra halvan av 1800-talet, och alltså inte original alternativt huset hade varit yngre än 1832. En dansk källa anger att det var först runt 1841 som man började göra taktegel med fals genom att använda en viss typ av form. Nu är det säkert så att det trekupiga teglet var original, och ganska tidigt i sitt slag!krillek skrev:Så här ser den trekupiga pannan ut. Jag har väldigt svårt att bedöma ålder på tegel, men det ser ju ut som att den hade legat på taket ett tag innan den hamnade på vinden
Edit: jag kan inte släppa blicken från originalkupan, fantastiskt vacker! Något förvånad att den skulle vara så tidig som 1832. Har ni tid, pengar, möjlighet och intresse, varför inte återskapa denna?
Redigerat:
Oj, verkligen kul att få denna information! Jag har ofalsade enkupiga taktegel också på och från ekonomibyggnaderna - jag antar att dessa också är från första halvan av 1800!?Microkatten skrev:
Hmm, det blev jobbigt nu. Jag antar att du menar att man (bara) skulle återställa mittkupan? Det tråkiga är att vi nyligen bytt all plåt på kuporna (och i samband med det reparerat rötskadat virke under den gamla plåten) vilket då skulle vara ogjort arbete. Jag har också slavat med renovering af fönstren och återställt munblåst glas, så det tar emot även om det säkert skulle bli väldigt snyggt utifrån. Inifrån skulle det nog se lite skumt ut eftersom mitt- och högerkupan sitter i samma sovrum... Jag får suga lite på den karamellenMicrokatten skrev:
Trekupigt tegel finns lite härochdär i Östergötland, men jag har just aldrig stött på det på ett helt hus. Bara småslattar på uthus och liknande vilket tyder på att det är länge sedan det tillverkades, när pannorna bytts ut har de som varit hela återanvänts på uthus.krillek skrev:
Det är ju alltid så att gamla sätt och stilar lever kvar, åtminstone en tid, parallellt med det nya. Så även om falstegel kom i mitten av 1800-talet så användes också ofalsat tegel under samma tid. Så hade din panna varit falsad hade det sagt mer om ålder. Men eftersom du har info om att huset är byggt 1832 så är det nu, då din panna var ofalsad, ingenting som motsäger att även takteglet är från den tiden.krillek skrev:
Man kan också ofta se om teglet är handslaget, strängpressat eller formgjuten. Du hittar ingen stämpel på pannan? Hedensted i Trosa vet mycket om tegel (se t.ex. Taktegel.pdf) alternativt en byggnadsantikvarie, visa gärna pannan för dem!
När det gäller takkupan så kan man ju rita upp huset med tre kupor av originalmodellen och se hur det skulle kunna se ut. Man behöver inte återställa allt till husets ursprungsskick, men eftersom huset hade en sådan unik kupa så vore det synd från ett historiskt, kulturellt och inte minst estetiskt perspektiv att inte åtminstone tänka tanken att basera ev modifikationer på den ursprungliga arkitekturen.
Sedan brukar ju alltid verkligheten bita ev ambitioner i svansen...
Stackars krillek
Det började med en spann färgflagor och nu är vi många "tyckare" som diskuterar hela huset och vad man borde göra.
För min del så tänker jag inte alls så mycket på teglet. Det är en slags förbrukningsvara som man kanske får acceptera ändrar sig lite över tid i utformning och design.
Inte heller förändringen av takkupan+de nya, eller överbyggnaden vid ytterdörren känns fel (i mina ögon).
Men jag upprepar det jag skrev tidigare. De breda fönstren som ersatt de smala runt ytterdörren är inte riktigt bra. De får fasaden att byta stil - från ståndsmässig villa - till missionshus.
Men nu kanske interiören är justerad/anpassad till detta och då är det ju som det är.
Huvudsaken är att sådana här kulturarv har en ägare som kan hantera sitt hus med respekt och eftertanke och där känns det betryggande Kul!
Det började med en spann färgflagor och nu är vi många "tyckare" som diskuterar hela huset och vad man borde göra.
För min del så tänker jag inte alls så mycket på teglet. Det är en slags förbrukningsvara som man kanske får acceptera ändrar sig lite över tid i utformning och design.
Inte heller förändringen av takkupan+de nya, eller överbyggnaden vid ytterdörren känns fel (i mina ögon).
Men jag upprepar det jag skrev tidigare. De breda fönstren som ersatt de smala runt ytterdörren är inte riktigt bra. De får fasaden att byta stil - från ståndsmässig villa - till missionshus.
Men nu kanske interiören är justerad/anpassad till detta och då är det ju som det är.
Huvudsaken är att sådana här kulturarv har en ägare som kan hantera sitt hus med respekt och eftertanke och där känns det betryggande
Kul!
Ett mycket vackert hus/herrgård.
Rent estetiskt var det vackrast i orginalutförande, men med tanke på hur de flesta gamla hus har blivit misshandlade genom åren i hänsynslösa och smaklösa ombyggnationer så är detta fortfarande enastående vackert.
Stort, pampigt och gammalt => mkt jobb. Ni kommer inte att ha några fritidssysselsättningsproblem de närmsta åren...
Respekt för det arbete ni lägger ner.
Detta är också ett bra exempel på hur svårt det är att veta vad som är original. Nu har ju ni foto från original att utgå från, men utan det så hade förmodligen aldrig original takkupa blivit känd t ex. Inte heller är det alltid att skrapning av färglager på fasadbrädor/foder ger svar på originalutförande. Hur många +100 år gamla brädfasader finns kvar? De som blivit inbyggda, men annars har förmodligen original fasadbrädor bytts ut genom åren.
Beträffande färgsättning:
I Gysinges handbok finns en del färgbeskrivningar på hur hus från olika epoker traditionellt varit målade.
T ex ser man där att speglarna under fönstren generellt kom lite senare än 1832 (1850 - 1900) och då tycks listerna vara målade i samma färg som fönsterfodren, medan speglarna var i samma färg som fasaden i övrigt.
Rent estetiskt var det vackrast i orginalutförande, men med tanke på hur de flesta gamla hus har blivit misshandlade genom åren i hänsynslösa och smaklösa ombyggnationer så är detta fortfarande enastående vackert.
Stort, pampigt och gammalt => mkt jobb. Ni kommer inte att ha några fritidssysselsättningsproblem de närmsta åren...
Respekt för det arbete ni lägger ner.
Detta är också ett bra exempel på hur svårt det är att veta vad som är original. Nu har ju ni foto från original att utgå från, men utan det så hade förmodligen aldrig original takkupa blivit känd t ex. Inte heller är det alltid att skrapning av färglager på fasadbrädor/foder ger svar på originalutförande. Hur många +100 år gamla brädfasader finns kvar? De som blivit inbyggda, men annars har förmodligen original fasadbrädor bytts ut genom åren.
Beträffande färgsättning:
I Gysinges handbok finns en del färgbeskrivningar på hur hus från olika epoker traditionellt varit målade.
T ex ser man där att speglarna under fönstren generellt kom lite senare än 1832 (1850 - 1900) och då tycks listerna vara målade i samma färg som fönsterfodren, medan speglarna var i samma färg som fasaden i övrigt.
Det står var och en fritt att tycka vad man vill och jag tänker inte ge mig in i någon diskussion om tycke och smak, men missionshus - det var magstarktMagHam skrev:
Min teori är att man vill uppnå lite av samma känsla på framsidan som man hade på baksidan. Fönsterindelningen på baksidan är ursprunglig med undantag för att altandörren i mitten också var ett fönster fram till ombyggnaden på 20-talet - alltså en perfekt nioaxlig indelning, medan framsidan har lite varierande avstånd mellan fönstren.
Jag tror inte att det hade något med rumsindelningen att göra *), utan snarare att man vill utnyttja de fönster man hade. Läser man brandbesiktningen i stycket för fönster på bottenvåningen står det att läsa:
17 st fönsterlufter med hwitt glas i kitt med foder utan luckor men målade, 3 alnar höga 2 alnar
breda à 10 rdr
2 st dito lika beskaffade men blott ½ten af de förstnämndas bredd à 5 rdr
När man sålunda satte in en altandörr på baksidan fick man ett stort fönster "över" och valde då att sätta det på framsidan och samtidigt "slå ihop" de två smala till ett stort genom att snickra en ny karm. Märkningen på fönsterbågarna som är inhuggen med stämjärn tyder också på detta.
*) Notera att vi inte känner till den ursprungliga planlösningen exakt. Det finns dock vissa spår - främst i den stora hallen om en annan rumsindelning om man tittar på golvet. Brandbesiktningen påtalar ju också fler rum på bottenvåningen än de vi har i huset idag.