Är bergvärme ekonomiskt försvarbart i mitt fall?
Nu när den nya blocköverskridande energieöverenskommelsen är på plats kan ett förmodat resultat tänkas vara långsiktigt stabila elpriser.
Om vi leker med tanken att elpriset ligger kvar på dagens nivåer i något årtionde framåt: är en nyinvestering i bergvärme ekonomiskt försvarbart?
Mitt fall är som följer.
Uppvärmd yta uppgår till 250 kvm, fördelat på källare och 1,5 plan. I huset finns ettrörssystem, vattenburet. I dagsläget finns bergvärme, men den pumpen är inne på sin sista vers, och även borrhålet är kraftigt underdimensionerat.
Utifrån offerter jag fått in rekommenderas ny pump och nytt borrhål (alternativt kompletterande av befintligt). Offerterna är i intervallet 130-160 tusen kronor.
Som en viktigt anledning för bergvärme anges ofta den stora besparingen i el som systemet kommer innebära. I mitt fall kan knappast någon större besparing väntas, åtminstone jämfört med de som byter från olja eller direktverkande el. Vi förbrukar 15.000 kWh/år idag (inkl hushållsel). Den gamla värmepumpen kör så klart på en del tillsatsel under de kalla månaderna. Där skulle en nyinstallation givetvis innebära besparing, men vi pratar om potentiellt 4-5 tusen per år. (Jag har räknat på att elfakturorna för januari och februari hamnat på 3.000 kr/månad, och säg att jag får ner det till ca 1.000 kr/mån istället, dvs 4.000 mindre per år, avrunda uppåt en tusenlapp till för övriga månader.)
Totalt väntas alltså en besparing på 5.000 kr/år i elförbrukning. Installationen kommer kosta (mellanalternativet) 150.000 kr. Alltså får jag räkna med att det tar 30 år innan denna besparing på 5.000 per år kommer att ha betalt av kostnaden för pumpen. (150/5=30) Och efter 30 år är det antagligen dags att byta ut den igen...
Så frågan lyder: är det ekonomiskt klokt att byta befintlig (gammal) bergvärme mot en ny i dagsläget? Eller bör jag ta in offerter för annat också (pellets, vatten/luft?)?
Om vi leker med tanken att elpriset ligger kvar på dagens nivåer i något årtionde framåt: är en nyinvestering i bergvärme ekonomiskt försvarbart?
Mitt fall är som följer.
Uppvärmd yta uppgår till 250 kvm, fördelat på källare och 1,5 plan. I huset finns ettrörssystem, vattenburet. I dagsläget finns bergvärme, men den pumpen är inne på sin sista vers, och även borrhålet är kraftigt underdimensionerat.
Utifrån offerter jag fått in rekommenderas ny pump och nytt borrhål (alternativt kompletterande av befintligt). Offerterna är i intervallet 130-160 tusen kronor.
Som en viktigt anledning för bergvärme anges ofta den stora besparingen i el som systemet kommer innebära. I mitt fall kan knappast någon större besparing väntas, åtminstone jämfört med de som byter från olja eller direktverkande el. Vi förbrukar 15.000 kWh/år idag (inkl hushållsel). Den gamla värmepumpen kör så klart på en del tillsatsel under de kalla månaderna. Där skulle en nyinstallation givetvis innebära besparing, men vi pratar om potentiellt 4-5 tusen per år. (Jag har räknat på att elfakturorna för januari och februari hamnat på 3.000 kr/månad, och säg att jag får ner det till ca 1.000 kr/mån istället, dvs 4.000 mindre per år, avrunda uppåt en tusenlapp till för övriga månader.)
Totalt väntas alltså en besparing på 5.000 kr/år i elförbrukning. Installationen kommer kosta (mellanalternativet) 150.000 kr. Alltså får jag räkna med att det tar 30 år innan denna besparing på 5.000 per år kommer att ha betalt av kostnaden för pumpen. (150/5=30) Och efter 30 år är det antagligen dags att byta ut den igen...
Så frågan lyder: är det ekonomiskt klokt att byta befintlig (gammal) bergvärme mot en ny i dagsläget? Eller bör jag ta in offerter för annat också (pellets, vatten/luft?)?
Medlem
· Blekinge
· 10 273 inlägg
Vad är alternativet? Om nuvarande bergvärme ger upp, vad tänker du värmar med då? Du ska inte jämföra uppvärmningskostnader med nya bergvärme mot gamla bergvärme (5 kkr diff) utan mot alternativ. Om den gamla pumpen ger upp och du går till direkt-el så betalar sig nya BV kvickt.
Visst kan du satsa på ett gäng luft/luft men då har du vinterproblem, öronsus och sämre husvärde.
Visst kan du satsa på ett gäng luft/luft men då har du vinterproblem, öronsus och sämre husvärde.
Mycket berättigad fråga, Thomas. Och även anlednignen till att jag startade tråden. Är helt enkelt inte kunnig nog på alternativ, men försöker vara open-minded här. Bakgruden är att en bekant, halvt på skoj, drog till med "byt ut till direktverkande el". Min första reaktionen blev ju "du är ju inte klok", men sen tänkte jag att det kan vara skoj att räkna på det. Och jag kom fram till följande, i runda slängar:
Om mina nuvarande 22 radiatorer ersätts med 25 oljefylda som går på el bör huset vara varmt som nu (kanske ännu varmare, osäker på effekten på nuvarande). Billiga sådan hittas under 1000-lappen, men om jag räknar med att "lyxa till det" och köper 25*1.000 så är jag uppe på 25.000 kr i inköpskostnad. Hur mycket värre kan min elförbrukning bli? Säg att den blir dubbelt så hög, från 15.000 kWh till 30.000 kWh. Alltså ca 15.000 kr mer per år för el. Hur lång tid tar det då innan jag kommer upp i de 150.000 kr som bergvärmen hade kostat? (150-25)/15=8,33 år får jag det till. Och nu är ju livslängden på bergvärme förhoppningsvis längre än 8 år, vilket gör att det i det här fallet lönar sig. (Samt att jag inte tagit hänsyn till hur jag värmer upp vatten i övrigt, vilket också behövs.)
Direktverkande el går därmed bort, vilket alla antagligen redan hade på känn.
Men vad finns det för andra alternativ där driftkostnaden är högre än bergvärme, men investeringskostnaden lägre? Det är här jag inte har kunskap och inte plockat in några andra offerter. Men det vore intressant att höra någon resonera kring vatten/luft alternativt pellets (vill gärna koppla till mitt nuvarande vattenfyllda radiatorsystem, så luft/luft går väl bort, liksom direktverkande el av den anledningen).
Om mina nuvarande 22 radiatorer ersätts med 25 oljefylda som går på el bör huset vara varmt som nu (kanske ännu varmare, osäker på effekten på nuvarande). Billiga sådan hittas under 1000-lappen, men om jag räknar med att "lyxa till det" och köper 25*1.000 så är jag uppe på 25.000 kr i inköpskostnad. Hur mycket värre kan min elförbrukning bli? Säg att den blir dubbelt så hög, från 15.000 kWh till 30.000 kWh. Alltså ca 15.000 kr mer per år för el. Hur lång tid tar det då innan jag kommer upp i de 150.000 kr som bergvärmen hade kostat? (150-25)/15=8,33 år får jag det till. Och nu är ju livslängden på bergvärme förhoppningsvis längre än 8 år, vilket gör att det i det här fallet lönar sig. (Samt att jag inte tagit hänsyn till hur jag värmer upp vatten i övrigt, vilket också behövs.)
Direktverkande el går därmed bort, vilket alla antagligen redan hade på känn.
Men vad finns det för andra alternativ där driftkostnaden är högre än bergvärme, men investeringskostnaden lägre? Det är här jag inte har kunskap och inte plockat in några andra offerter. Men det vore intressant att höra någon resonera kring vatten/luft alternativt pellets (vill gärna koppla till mitt nuvarande vattenfyllda radiatorsystem, så luft/luft går väl bort, liksom direktverkande el av den anledningen).
Då tycker jag att du ska "titta" på L/V för du kommer att ha ytterst få dagar per år som är så kalla att värmepumpen stannar. Jag skulle även råda att kanske inte bara titta på priset utan tänka på kvalitet och möjligheter till service. Gå in på Värmepumpsforum.com och ställ dina frågor så kommer du att få bra svar på dina frågor. Där finns ett stort kunnande när det gäller VP.
Och glöm oljefyllda element, dels för att det blir onödigt dyrt och oljefylda element har inga fördelar gentemot moderna konvektorelement, däremot några nackdelar. Är du intresserad så kan du söka på forumet för frågan har vid ett flertal tillfällen varit uppe till diskussion.
Och glöm oljefyllda element, dels för att det blir onödigt dyrt och oljefylda element har inga fördelar gentemot moderna konvektorelement, däremot några nackdelar. Är du intresserad så kan du söka på forumet för frågan har vid ett flertal tillfällen varit uppe till diskussion.
Om du inte har högre kostnader än så i nuläget så är min första fråga varför du skall borra ett till hål. En ny värmepump med samma effekt som den gamla och fortsätta använda befintligt hål borde väl ge ungefär samma driftkostnad som idag, men en billigare installation än om du måste borra på nytt. Även om det inte är i linje med vad som brukar skrivas här på forumet är jag öppen för möjligheten att det kan finnas ekonomi i att inte ha hela husets effektbehov från bergvärme. Någon tumregel säger att om du har 70% av effektbehovet från bergvärmen så täcker det 90% av energibehovet. Det finns mellanting mellan 100% bergvärme och 100% el.
Kör på bergvärme och se till att borra ordentligt denna gång. Mellanskillnaden mellan L/V och bergvärme utslaget på 15 år kan ju inte bli så stor tänker jag mig.
Jag är helt med på att det verkar rätt med bergvärme eftersom det redan finns i huset. Men är det verkligen lönsamt att borra ett till hål när det redan finns ett som räcker till att ge överkomliga värmekostnader? Blir det inte mycket dyrare att borra nytt än att bara byta värmepump och fortsätta med samma hål?Excel skrev:
Du tänker helt rätt Avemo, men jag glömde nämnda följande lilla detalj: borrhålet är underdimensionerat (80 meter) och fryser till vintertid, klämmer slangen och ger generellt jobbiga följdproblem. Därav inkluderar samtliga offerter utökat aktivt borrdjup, genom nytt hål.
Förutom ett, där entreprentören I]tror[/I] att det kan gå med en inventerstyrd pump från Nibe (1255).
Förutom ett, där entreprentören I]tror[/I] att det kan gå med en inventerstyrd pump från Nibe (1255).
Kör på nuvarande pump tills den ger upp, köp därefter en begagnad elpanna (finns för tusenlappen på blocket), koppla in och prova att köra ett år för att få riktiga driftsiffror. Därefter kan du avgöra om du ska satsa på bergvärme.
Redigerat:
När man försöker komma fram till vilken energikälla som passar bäst så skall man givetvis räkna på elförbrukning före/efter installation, installationskostnad, livslängd m.m.
Men något som många missar är hur valet påverkar husets värde. Bergvärme brukar de flesta anse att det höjer husets värde ganska rejält även om detta kan diskuteras. Det är bara att se på Hemnet; finns det bergvärme så står det ofta i första stycket i objektets beskrivning
Det kan vara så att om prispåslaget är 50kkr för att installera bergvärme isf. L/V så motsvarar detta ofta huset värdeökning. Man får med andra ord tillbaka extrakostnaden den dag man säljer.
Men detta kan ju ändra sig. Om elpriset stiger till kringliggande länders nivåer och med kraftigt ökade nätavgifter och skatter så kanske icke-elberoende alternativ blir de som ökar husets värde mest.
- Snart börjar vi kanske installera vedpannor igen
Slutsats: Vill du öka husets värde så kanske du skall satsa på ny bergvärme. Bor du däremot i ett område där husen inte är så dyra och där man kanske ändå inte får tillbaka sin investering så kanske L/V är bättre.
Men något som många missar är hur valet påverkar husets värde. Bergvärme brukar de flesta anse att det höjer husets värde ganska rejält även om detta kan diskuteras. Det är bara att se på Hemnet; finns det bergvärme så står det ofta i första stycket i objektets beskrivning
Det kan vara så att om prispåslaget är 50kkr för att installera bergvärme isf. L/V så motsvarar detta ofta huset värdeökning. Man får med andra ord tillbaka extrakostnaden den dag man säljer.
Men detta kan ju ändra sig. Om elpriset stiger till kringliggande länders nivåer och med kraftigt ökade nätavgifter och skatter så kanske icke-elberoende alternativ blir de som ökar husets värde mest.
- Snart börjar vi kanske installera vedpannor igen
Slutsats: Vill du öka husets värde så kanske du skall satsa på ny bergvärme. Bor du däremot i ett område där husen inte är så dyra och där man kanske ändå inte får tillbaka sin investering så kanske L/V är bättre.