Golv är en intressant fråga (ber om ursäkt för att det kommer så spridda skurar av tankar från alla håll, men så blir det väl lätt). Efter tips av Pär H så la jag Bergo plastgolv (typ sånt som brukar finnas i bilhallar) i mitt förra snickeri. Det har många fördelar, mjukt att gå och stå på, ganska lätt att hålla rent, inte så farlig att tappa verktyg på, går att köra tunga laster på (men det finns såklart begränsningar, körde upp till ca 700kg på palltruck vid enstaka tillfällen och det gick bra). Däremot är det kass om man tappar ner någon lite skruv eller motsvarande, kan vara svårt att få upp. Dessutom alstrades det statiskt elektricitet så att man fick stötar av maskinerna, framförallt på vintern, ganska störigt. Golvet är också rätt dyrt, men jag föredrar det framför ett rent betonggolv.
Trägolv är ju också mjukt och skönt att gå på, men sämre med tunga laster. Hade varit trevligt att ha i hörnan där man kör handverktyg.
Idag har jag betonggolv och det är ju smidigt när man ska flytta saker, men inte så kul i övrigt kan jag tycka. På sina ställen finns det en mjukt skönt beläggning av resterna av 40 års spillt lim
Det är främst priset som gör att jag drar mig för ett Bergo-golv.
Trägolv är ju också mjukt och skönt att gå på, men sämre med tunga laster. Hade varit trevligt att ha i hörnan där man kör handverktyg.
Idag har jag betonggolv och det är ju smidigt när man ska flytta saker, men inte så kul i övrigt kan jag tycka. På sina ställen finns det en mjukt skönt beläggning av resterna av 40 års spillt lim
Det är främst priset som gör att jag drar mig för ett Bergo-golv.Borde man inte kunna ha någon tjock gummimatta som man typ har på gym och liknande? Skönt att gå på, tar höga laster och skadar inte eggverktyg om man tappar dem. Det mesta som tappas bör klara sig bättre på sådant underlag.
Alla spridda skurar av tankar mottages med tacksamhet.
Jag har funderat på Findus skriverier om materialhantering. Tror att det ligger en bra poäng i det. Just nu är jag i ett litet för tidigt skede för att börja detaljplanera planlösningen men jag förstår att jag behöver ha mellanlagringskapacitet för halvfärdiga produkter i olika skeden.
Har man någon nytta av ett smalspårigt järnvägsspår nedsänkt i golvet innanför en dörr med fortsättning några meter utanför och en enkel vagn med grenställ?
Det borde ju vara ett vettigt sätt att förvara virke. Då man tar emot en leverans så får man lasta mindre virkesbuntar med frontlastare direkt i grenstället ute på backen...... sedan drar man in hela vagnen i verkstaden?
Jag har möjlighet att få tag på gamla smalspåriga virkesbuntvagnar billigt från en nedlagd såg.
Låter det vettigt?
Rimligtvis borde vagnen fungera ännu bättre om man någonsin skulle ha råd med egen virkestork.
Angående golvmaterial så är första kravet att det är billigt. Alla slags gummimattor och industrigolvmaterial är svindyra...... sågade plankor eller betong är de enda alternativen jag kan se...... för det känns litet primitivt med stampat jordgolv.....
Jag har funderat på Findus skriverier om materialhantering. Tror att det ligger en bra poäng i det. Just nu är jag i ett litet för tidigt skede för att börja detaljplanera planlösningen men jag förstår att jag behöver ha mellanlagringskapacitet för halvfärdiga produkter i olika skeden.
Har man någon nytta av ett smalspårigt järnvägsspår nedsänkt i golvet innanför en dörr med fortsättning några meter utanför och en enkel vagn med grenställ?
Det borde ju vara ett vettigt sätt att förvara virke. Då man tar emot en leverans så får man lasta mindre virkesbuntar med frontlastare direkt i grenstället ute på backen...... sedan drar man in hela vagnen i verkstaden?
Jag har möjlighet att få tag på gamla smalspåriga virkesbuntvagnar billigt från en nedlagd såg.
Låter det vettigt?
Rimligtvis borde vagnen fungera ännu bättre om man någonsin skulle ha råd med egen virkestork.
Angående golvmaterial så är första kravet att det är billigt. Alla slags gummimattor och industrigolvmaterial är svindyra...... sågade plankor eller betong är de enda alternativen jag kan se...... för det känns litet primitivt med stampat jordgolv.....
Jag har byggt mitt golv av 4x10" och 2x6" virke med 32mm spontat furugolv och jag har många tunga maskiner och har inga problem har en planhyvel på 1,5 ton och den klarar sig fint =)
Golv... billigt... fungera... kall eller varm(10-15 grader när man jobbar) hm.
Så här tänker jag. För att få upp själva ladan så gräver man upp och dränerar kanten och lägger ett rejält bärlager med grovt samkross under hela huset. Inget jäkla singel som bara flyter omkring. Det skall packa sig som en motorväg. På detta gjuter man en grundsula under ytterväggarna. Den isolerar man så gott det går. Ingen ventilation. Innanför grundsulan skyfflar man ut 0-16 samkross på markduk ca 15 cm. Paddar allt under arbetets gång.
Nu har du en grundsula i markplan med en stabil grusplan innanför. Nu murar du upp fem sex varv med 30cm lecablock. Armera flitigt. Lämna lucka för infart och dörrar. Därefter är det dags för stomme, ytterpanel och yttertak.
Nu inträder lugnet. Du har en lada att jobba i. När möjlighet finns så isolerar du en del av huset, eller hela.
Nu till golvet. i de delar där du tänker hålla varmt. Sprid ut trädgårdplattor. Regla på dem med typ 2"5. Väg av så gott det går med syllpapp och spill. Snåla inte. Lägg cc 400 eller dylikt. På detta lägger du den tjockaste råspont du kan hitta. Konceptet bygger på att det inte är isolerat. Värmespillet håller undan fukten. Frånvaron av täta skikt gör att fukten går dit den vill. Till den kallaste ytan, gruset under huset. Råsponten tål att dra väldigt tunga grejer på. Är det gränsfall är det bara att lägga ut plyfaskivor som skydd.
Hela golvet blir flytande. Olämpligt att ställa vibrerande maskiner på, men väldigt lätt att såga hål i och gjuta plintar under maskiner. I de tomma facken drar du alla spånsugsrör och elkablar. Det behövs många inspektionsluckor.
Nu undrar säkert många om jag är riktigt klok. Blir det inte kallt på golvet. Ruttnar det inte. Nej. Varken eller. När man jobbar så är "normal" rumstemperatur en pina. 15 grader är perfekt. På fötterna har jag skor så 10 grader räcker där. I ett snickeri finns en spånsug. Det kan var 7 grader när man kommer på morgonen. En kvart efter att man startat upp är det 15 igen.
Det ovansagda är inte fria fantasier. Från 1989-2005 jobbade jag av och till i ett snickeri som hade golvet ordnat på det sättet. Fast betydligt sämre än jag skissat. Blöthål på sina ställen. Själva huset var ett skämt. Vid ett tillfälle när det brann i lackrummet så kunde vi se rök välla ut under takfoten runt hela huset. Röken var kall så den liksom rann ut. Väggarna försvann i dimman och taket såg ut som om det svävade i luften.
Golvkonstruktionen påminner lite om en mullbänk för övrigt. Sådana har ju fungerat i hundratals år innan våra superisolerade regelgolv kom i ropet.
Med vänlig hälsning
Findus
PS.Enda anledningen att ha 2"5 reglar under golvbrädorna är att du efter att ha pallat upp reglarna med trädgårdsplattor kommer kunna ha 160mm spånsugsrör liggande på gruset. DS
Så här tänker jag. För att få upp själva ladan så gräver man upp och dränerar kanten och lägger ett rejält bärlager med grovt samkross under hela huset. Inget jäkla singel som bara flyter omkring. Det skall packa sig som en motorväg. På detta gjuter man en grundsula under ytterväggarna. Den isolerar man så gott det går. Ingen ventilation. Innanför grundsulan skyfflar man ut 0-16 samkross på markduk ca 15 cm. Paddar allt under arbetets gång.
Nu har du en grundsula i markplan med en stabil grusplan innanför. Nu murar du upp fem sex varv med 30cm lecablock. Armera flitigt. Lämna lucka för infart och dörrar. Därefter är det dags för stomme, ytterpanel och yttertak.
Nu inträder lugnet. Du har en lada att jobba i. När möjlighet finns så isolerar du en del av huset, eller hela.
Nu till golvet. i de delar där du tänker hålla varmt. Sprid ut trädgårdplattor. Regla på dem med typ 2"5. Väg av så gott det går med syllpapp och spill. Snåla inte. Lägg cc 400 eller dylikt. På detta lägger du den tjockaste råspont du kan hitta. Konceptet bygger på att det inte är isolerat. Värmespillet håller undan fukten. Frånvaron av täta skikt gör att fukten går dit den vill. Till den kallaste ytan, gruset under huset. Råsponten tål att dra väldigt tunga grejer på. Är det gränsfall är det bara att lägga ut plyfaskivor som skydd.
Hela golvet blir flytande. Olämpligt att ställa vibrerande maskiner på, men väldigt lätt att såga hål i och gjuta plintar under maskiner. I de tomma facken drar du alla spånsugsrör och elkablar. Det behövs många inspektionsluckor.
Nu undrar säkert många om jag är riktigt klok. Blir det inte kallt på golvet. Ruttnar det inte. Nej. Varken eller. När man jobbar så är "normal" rumstemperatur en pina. 15 grader är perfekt. På fötterna har jag skor så 10 grader räcker där. I ett snickeri finns en spånsug. Det kan var 7 grader när man kommer på morgonen. En kvart efter att man startat upp är det 15 igen.
Det ovansagda är inte fria fantasier. Från 1989-2005 jobbade jag av och till i ett snickeri som hade golvet ordnat på det sättet. Fast betydligt sämre än jag skissat. Blöthål på sina ställen. Själva huset var ett skämt. Vid ett tillfälle när det brann i lackrummet så kunde vi se rök välla ut under takfoten runt hela huset. Röken var kall så den liksom rann ut. Väggarna försvann i dimman och taket såg ut som om det svävade i luften.
Golvkonstruktionen påminner lite om en mullbänk för övrigt. Sådana har ju fungerat i hundratals år innan våra superisolerade regelgolv kom i ropet.
Med vänlig hälsning
Findus
PS.Enda anledningen att ha 2"5 reglar under golvbrädorna är att du efter att ha pallat upp reglarna med trädgårdsplattor kommer kunna ha 160mm spånsugsrör liggande på gruset. DS
Redigerat:
Brukar man inte ha spånsugsrör i taket?
Annars verkar din golvkonstruktion som en möjlig ide...... fast med tanke på att jag brukar köpa byggnadsvirke för eget behov på rot i skogen så finns det ingenting som hindrar att jag tar till tjockare dimensioner och gör ordentliga upplag för bjälkarna och ställer maskinerna på trägolvet. Kubikmeterpriset på gran är ju inte så högt och antalet sågskär är i stort sett det samma per kvadratmeter golv oberoende av tjocklek.
Annars verkar din golvkonstruktion som en möjlig ide...... fast med tanke på att jag brukar köpa byggnadsvirke för eget behov på rot i skogen så finns det ingenting som hindrar att jag tar till tjockare dimensioner och gör ordentliga upplag för bjälkarna och ställer maskinerna på trägolvet. Kubikmeterpriset på gran är ju inte så högt och antalet sågskär är i stort sett det samma per kvadratmeter golv oberoende av tjocklek.
Jo... spånsugsrör brukar vara i taket eftersom golvet numera brukar vara betong. Har du dem i golvet är de inte i vägen när du svänger runt en planka eller något annat. Kan jag välja har jag rören i golvet.
Sågar du själv så är det inget som hindrar grövre virke.
Frågan är vilken nytta det gör. Själva iden är att all last skall ner på gruset direkt. Bjälkarna behöver därför inte vara särskillt grova. Varje meter eller så pallar du med en marksten och kilar upp den i våg. Problemet med maskinerna är att det kan bli sättningar. Å andra sidan är inte problemet större än man gör det. Märker man att det sjunker så är det kanske dags att såga upp och göra en plint.
På snickeriet jag skrev om var golven inte särskillt raka. Vi byggde barer där. Om jag ställde upp en barstomme för att passa in fronter och dekorer så kilade jag upp den. Kanske vettigt att jag inte förutsatte att något var rakt så jag byggde in skevheter utan att veta om det. Jag brukade rita upp barerna direkt på golvet med spritpenna. Efter något år eller så bleknar det bort så att det går att rita på nya grejer. Bara fördelar med brädgolv.
mvh Findus
Sågar du själv så är det inget som hindrar grövre virke
. Frågan är vilken nytta det gör. Själva iden är att all last skall ner på gruset direkt. Bjälkarna behöver därför inte vara särskillt grova. Varje meter eller så pallar du med en marksten och kilar upp den i våg. Problemet med maskinerna är att det kan bli sättningar. Å andra sidan är inte problemet större än man gör det. Märker man att det sjunker så är det kanske dags att såga upp och göra en plint.
På snickeriet jag skrev om var golven inte särskillt raka. Vi byggde barer där. Om jag ställde upp en barstomme för att passa in fronter och dekorer så kilade jag upp den. Kanske vettigt att jag inte förutsatte att något var rakt så jag byggde in skevheter utan att veta om det. Jag brukade rita upp barerna direkt på golvet med spritpenna. Efter något år eller så bleknar det bort så att det går att rita på nya grejer
. Bara fördelar med brädgolv.mvh Findus
Nej jag sågar inte själv. Det är olönsamt. I en grannby finns en företagare som har en Kara Master och kör runt i byarna med sågen på släp efter traktorn och fraktsågar åt folk. På några timmar sågar han samma virkesmängd som jag skulle såga på en veckas heltidsarbete med något husbehovssågverk...... och i förhållande till produktiviteten är priset lågt fastän timpenningen är skyhög.
1100 euro inklusive moms tog han nyligen för att såga 250 stockar till ett maskinhallsbygge i byn. Det är så man får lönsamhet i att hugga eget virke. Inte genom att leka sågare med någon löjlig solosåg.
Lönsamheten med grövre virke är att maskinerna kan stå på trägolvet. Då är de flyttbara om produktionen ändras utan att man behöver riva upp golvet. Jag tror på flexibel produktion.
Haha..... ni tog verkligen den lätta vägen i det snickeriet..... men rent krasst räknat så sätter många ned alldeles för mycket pengar på dyra ytmaterial. Man behöver inte ha ett perfekt epoxylackat betonggolv och perfekt spacklade vitmålade gipsväggar i en industrilokal.
1100 euro inklusive moms tog han nyligen för att såga 250 stockar till ett maskinhallsbygge i byn. Det är så man får lönsamhet i att hugga eget virke. Inte genom att leka sågare med någon löjlig solosåg.
Lönsamheten med grövre virke är att maskinerna kan stå på trägolvet. Då är de flyttbara om produktionen ändras utan att man behöver riva upp golvet. Jag tror på flexibel produktion.
Haha..... ni tog verkligen den lätta vägen i det snickeriet..... men rent krasst räknat så sätter många ned alldeles för mycket pengar på dyra ytmaterial. Man behöver inte ha ett perfekt epoxylackat betonggolv och perfekt spacklade vitmålade gipsväggar i en industrilokal.
Vadå... den lättaste vägen är väl den man skall ta.
Skämt åsido. Som anställd gör man det som krävs för att lösa uppgiften med de resurser man får. Framgångsrika företagare är sällan villiga att tillhandahålla mer än vi måste ha. Därför hittar vi på sätt att göra guld med skräp.
mvh Findus
. Skämt åsido. Som anställd gör man det som krävs för att lösa uppgiften med de resurser man får. Framgångsrika företagare är sällan villiga att tillhandahålla mer än vi måste ha. Därför hittar vi på sätt att göra guld med skräp.
mvh Findus
Ja jag vet... tyvärr..... framgångsrika företagare i byggbranschen brukar ha folk att stå bakpå grävmaskinsskopan för att spara in en skylift..... och spika sina egna stegar av bräder för att spara aluminiumstegar..... och kapa allt virke med en ovass fogsvans för att spara in en kapcirkel...... och sedan lämna lönen obetalad..... Fy fan vad man har varit med om.......findus42 skrev:Vadå... den lättaste vägen är väl den man skall ta
Skämt åsido. Som anställd gör man det som krävs för att lösa uppgiften med de resurser man får. Framgångsrika företagare är sällan villiga att tillhandahålla mer än vi måste ha. Därför hittar vi på sätt att göra guld med skräp.
mvh Findus
Kubbgolv intresserar inte. För dyrbart.
Nu har jag fått tag på ett toppmodernt anslag med alla lagstadgade skydd som går att montera på min gamla Jonsered FM-C vertikalfräs.
På samma auktion kom jag också över en l'Invincibile T 160 för ett väldigt lågt pris. Den har lutbar spindel och verkar väldigt stabil. Vikten är kring 1000 kilo. Den saknar anslag och kärvar litet här och var efter att ha gått med samma inställning i åratal men annars verkar den vara någotsånär frisk. Jag hittade några meter av en hissgejder på skroten och den torde bli ett bra utgångsmaterial för ett nytt anslag.
Det innebär att jag plötsligt har två vertikalfräsar så som vi funderade. En med stel spindel och en med lutbar spindel. Jag har ju hellre två vertikalfräsar än en vertikalfräs och en tappmaskin. Billigare och mera mångsidigt.
Frågan är om jag borde planera första snickeriet så båda ryms in ekller om jag borde låta Jonsereden ligga i lager i väntan på eventuella framtida behov?
Jag kunde bara inte låta en fullstor fräs med lutbar spindel gå mig förbi för ett pris som inte påverkar mina budgeter. De brukar ju kosta det femdubbla minst.
På samma auktion kom jag också över en l'Invincibile T 160 för ett väldigt lågt pris. Den har lutbar spindel och verkar väldigt stabil. Vikten är kring 1000 kilo. Den saknar anslag och kärvar litet här och var efter att ha gått med samma inställning i åratal men annars verkar den vara någotsånär frisk. Jag hittade några meter av en hissgejder på skroten och den torde bli ett bra utgångsmaterial för ett nytt anslag.
Det innebär att jag plötsligt har två vertikalfräsar så som vi funderade. En med stel spindel och en med lutbar spindel. Jag har ju hellre två vertikalfräsar än en vertikalfräs och en tappmaskin. Billigare och mera mångsidigt.
Frågan är om jag borde planera första snickeriet så båda ryms in ekller om jag borde låta Jonsereden ligga i lager i väntan på eventuella framtida behov?
Jag kunde bara inte låta en fullstor fräs med lutbar spindel gå mig förbi för ett pris som inte påverkar mina budgeter. De brukar ju kosta det femdubbla minst.
Redigerat:
Nu vet jag inte hur långt du tror kvar till du tror att du kan börja jobba igen, men jag hade satsat på att få en klar och sen börja producera så snart som möjligt. När det kommer en dip i orderingången så går du på fräs nr 2.
Låter vettigt.
Jag har ju alla delar till Jonsereden så jag kan få igång den relativt snabbt och billigt när jag har tid över nästa gång.
Då satsar jag på att få liv i l'Invincibile som är mer mångsidig men också kräver mer renoveringsarbete så får vi se hur det är ställt med hälsan och arbetsförmågan när den är färdig.
Enstaka dagar klarar jag 8 timmar riktigt arbete men krafterna kommer och går alldeles för oberäkneligt för att jag skall kunna hålla någon kund på gott humör. Somliga dagar är jag helt slut efter en timmes arbete.
Jag har ju alla delar till Jonsereden så jag kan få igång den relativt snabbt och billigt när jag har tid över nästa gång.
Då satsar jag på att få liv i l'Invincibile som är mer mångsidig men också kräver mer renoveringsarbete så får vi se hur det är ställt med hälsan och arbetsförmågan när den är färdig.
Enstaka dagar klarar jag 8 timmar riktigt arbete men krafterna kommer och går alldeles för oberäkneligt för att jag skall kunna hålla någon kund på gott humör. Somliga dagar är jag helt slut efter en timmes arbete.