Fullt av obebyggda småhustomter
Vi har bostadsbrist i Sverige, men också gott om obebyggda tomter.
Du kan läsa artikeln här: Fullt av obebyggda småhustomter
Du kan läsa artikeln här: Fullt av obebyggda småhustomter
Småhustomter vore ju bra att få loss fler (man kan som sagt kolla på skatter osv).
Men för att verlkigen skapa mängder bostäder behövs ju flerbostadshus...
/K
Men för att verlkigen skapa mängder bostäder behövs ju flerbostadshus...
/K
Medlem
· Västerbotten
· 889 inlägg
Bostadsbristen drabbar inte direkt normalavlönade människor med en stabil ekonomi i någon enorm utsträckning, utan det är snarare ungdomar/studenter, invandrare och ensamstående föräldrar med barn. Hör man till dessa grupper så jublar man inte direkt av tillgång till en tomt där en massa pengar och administration måste läggas ner innan man ens har en bostad.
Visst kan man indirekt säga att fler villabyggen löser lite lägenhetsbrist, men befolkningsproduktionen ligger högre än bostadsproduktionen. Så använd stadstomterna till flerbostadsbyggen och låt villorna hamna på landet där de ryms utan bekymmer.
Visst kan man indirekt säga att fler villabyggen löser lite lägenhetsbrist, men befolkningsproduktionen ligger högre än bostadsproduktionen. Så använd stadstomterna till flerbostadsbyggen och låt villorna hamna på landet där de ryms utan bekymmer.
Är det billigare att bygga ferbostadshus? Kanske om man skall ha pump på gården och dass i uthuset, men om alla 1-2-rummare skall ha ett fungerande kök och kaklat badrum med badkar, så blir det inte billiga kvadratmeter.
Det är extremt mycket billigare att bygga flerbostadshus. Det är däremot ofta mer gynnsamt för kommunen med villor eftersom de som bor i villor tenderar att tjäna mer, ha ett hälsosammare leverne (för att de tjänar mer) och konsumera mindre kommunala tjänster i form av social omsorg mm.
Kommunens ökade kostnader för väg och VA vid småhusbebyggelse tar de igen genom att kräva in avgifter för ovanstående vid byggnation.
Dra era egna slutsatser om vad kommunerna önskar för bebyggelse...
Kommunens ökade kostnader för väg och VA vid småhusbebyggelse tar de igen genom att kräva in avgifter för ovanstående vid byggnation.
Dra era egna slutsatser om vad kommunerna önskar för bebyggelse...
Kan du ge några siffror till ditt "extremt mycket biligare"? NCC hade för några år sedan en kampanj att man kunde bygga för 12kkr/m2. Oklart om det var små eller stora lägenheter, och om marken ingick.
Om tomten är nästan gratis som den är på landet, så hamnar man inte så långt ifrån vad en enkel villa kostar att nybygga, och mer än vad många befintliga hus på landet kostar idag. Hus som står tomma.
Om tomten är nästan gratis som den är på landet, så hamnar man inte så långt ifrån vad en enkel villa kostar att nybygga, och mer än vad många befintliga hus på landet kostar idag. Hus som står tomma.
Man kanske även bör nyansera Lantmäteriets undersökning, de har (kan jag i princip garantera) utgått från taxeringskoderna och tagit fram de fastigheter som är taxerade som obebyggd mark för fritidshus eller obebyggd mark för småhus. Det är en mätning men det är inte helt lätt att säga att det därmed är byggbara tomter:
1. Av dessa tomter finns då ett stort antal i storstadsregionerna som ligger i omvandlingsområden där planläggning pågår, under den tiden detaljplaneläggning pågår går det inte att få bygglov innan dess att att den nya detaljplanen är klar även om tomten i sig är till för bebyggelse.
2. Ett ännu större antal ligger på landsbygden där antingen få personer vill bo och där det inte finns en garanterad byggrätt; även om fastigheten är taxerad som tomtmark för småhusbebyggelse finns ingen byggrätt utan detaljplan. En osäkerhet som kan göra en del aspiranter skeptiska.
3. Ett antal tomter kommer sedan vara tomter som avstyckats någon gång på tidigt 1900-tal men som det sedan aldrig blev något av. Tittar man på registerkartan kan man ibland se en grupp av tomter för bostadsbebyggelse men där inte ens någon väg blev byggd utan där marken fortfarande brukas som den gjort i alla tider (skog eller jordbruk)
På frågan om vilken typ av bebyggelse kommunerna önskar tror jag de flesta kommuner strävar efter att ha olika typer av boende, däremot finns i princip inga kommuner som har en allmännytta och bygger i egen regi så när det inte går att reglera upplåtelseformer blir allt på marknadens villkor (=bostadsrätter och friliggande hus). Även vid flerbostadsbebyggelse kommer de som bygger få betala kostnaderna för väg och VA. (Så gott som alla kommuner tar ut VA av samtliga, vägar är dock många kommuner som bara tar ut vid exploateringsområden men inte för vanliga villaområden)
1. Av dessa tomter finns då ett stort antal i storstadsregionerna som ligger i omvandlingsområden där planläggning pågår, under den tiden detaljplaneläggning pågår går det inte att få bygglov innan dess att att den nya detaljplanen är klar även om tomten i sig är till för bebyggelse.
2. Ett ännu större antal ligger på landsbygden där antingen få personer vill bo och där det inte finns en garanterad byggrätt; även om fastigheten är taxerad som tomtmark för småhusbebyggelse finns ingen byggrätt utan detaljplan. En osäkerhet som kan göra en del aspiranter skeptiska.
3. Ett antal tomter kommer sedan vara tomter som avstyckats någon gång på tidigt 1900-tal men som det sedan aldrig blev något av. Tittar man på registerkartan kan man ibland se en grupp av tomter för bostadsbebyggelse men där inte ens någon väg blev byggd utan där marken fortfarande brukas som den gjort i alla tider (skog eller jordbruk)
På frågan om vilken typ av bebyggelse kommunerna önskar tror jag de flesta kommuner strävar efter att ha olika typer av boende, däremot finns i princip inga kommuner som har en allmännytta och bygger i egen regi så när det inte går att reglera upplåtelseformer blir allt på marknadens villkor (=bostadsrätter och friliggande hus). Även vid flerbostadsbebyggelse kommer de som bygger få betala kostnaderna för väg och VA. (Så gott som alla kommuner tar ut VA av samtliga, vägar är dock många kommuner som bara tar ut vid exploateringsområden men inte för vanliga villaområden)
Här är det faktiska utfallet för produktionskostnad. Går säkert att göra billigare.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statist...r-for-nyproducerade-bostader/7329/7336/29543/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statist...r-for-nyproducerade-bostader/7329/7336/29543/
Jo, men då måste du också ta hänsyn till hur tätt man kan bygga, vad infrastrukturen kostar samt vad restiden för de boende till sina arbetsplatser kostar. Man måste också väga in var människor vill bo. Problemet betingas till stor del av att folk vill ha någorlunda rimlig restid till sitt arbete och någon form av service i närheten av sitt boende. Således faller många glesbygds/landsbygdskommuner.-MH- skrev:
Men jag medger att det var dyrare än jag trodde att bygga flerbostadshus, mycket dyrare. Skulle kanske kollat upp de där siffrorna (som tog två klick) innan jag sa nåt :/
Redigerat:
Det trista är väl att folk fortsätter vara arbetslösa om man bygger stora anläggningar ute på landet. Jobben finns primärt i städerna...
DennisCA skrev:
Regering och riksdag kan ju börja med att ta sitt ansvar här och utlokalisera alla statliga verk och myndigheter från Stockholm.
Skatteverket till Norrbotten, med säte i Luleå och andra funktioner ute i länet. Migrationsverket och Kriminalvården i Umeå/Västerbotten, Skogsvårdstyrelsen och Naturvårdsverket i Östersund/Jämtland etc. etc. Samlar man hela enheter inom ett begränsat geografiskt område skapar man också regionella kompetenscentra i stället för som nu när man sätter vissa funktioner ut i landet med huvudsäte i Stockholm och sen har problem att rekrytera till Örkeljunga eller Övertorneå.
Samtidigt så vill man ju kunna få tillgång till tillräckligt med kompetent arbetskraft...gäst skrev:
Många verk ligegr ju utlokaliserade (Transportstryelsen i Borlänge, lantmäteriet i Gävle, jordbruksverket i jönköping osv osv), men de har ockå ofta problem att få tag på tex konsulter eller personal med rätt utbildning.
Det är en tanke att göra "lokala kompetenscentrum", men det vill till att privata bolag flyttar med. Enbart statliga verk bäddar för inavel och ineffektivitet, man måste blanda upp lite mellan privata bolag och statliga och ha lite personalomsättning samt vid en del projekt kunna ta in kompetens utifrån (i form av tex konsulter eller projektanställda) som tar med sig erfarenheter från "riktiga" livet in.
/K
Man kunde ju erbjuda företag som etablerar sig på andra orter incentiv, eller stöda de lokala företag på något vis. Staten kan gå in för spetsprojekt och lokal utveckling. Om det funkar så blir en större del av sverige ekonomiskt producerande och det blir inte samma stora tryck på bostäder i huvudstadsregionen så man vinner på flera vis.
Nog går det alltid att ha stora vinstdrivande företag på landsbygden. Österbotten orienterat kring Vasa så har flera stora företag. Bland annat Mirka (sandpapper, abranet, verktyg i festoolnivå), som många på byggahus säkert känner till, är grundat och huvudsakligen lokaliserat i Jeppo, en liten svensktalade by i den österbottniska landsbygden i Finland.
I Korsnäs finns ett av landets största kosmetikföretag och där finns även en stor mängd småföretag som gör att den lilla kommunen på 2200 är livskraftig, även runt 10% av befolkningen är nuförtiden invandrare som integrerats väl.
I Larsmo längre norrut finns Baltic Yachts som bygger lyxjakter i världsklass, många av kunderna är rika oljeshejker och sånt. Och den lilla staden vasa själv har sitt energikluster med ABB, Vacon, Wärtsila osv som ger synergieffekter på kommunerna runt staden också.
Allt detta leder till att svenska österbotten är en av de få delar av Finland som ännu gör bra ifrån sig medans stor del av landet går kräftgång.
Nog går det alltid att ha stora vinstdrivande företag på landsbygden. Österbotten orienterat kring Vasa så har flera stora företag. Bland annat Mirka (sandpapper, abranet, verktyg i festoolnivå), som många på byggahus säkert känner till, är grundat och huvudsakligen lokaliserat i Jeppo, en liten svensktalade by i den österbottniska landsbygden i Finland.
I Korsnäs finns ett av landets största kosmetikföretag och där finns även en stor mängd småföretag som gör att den lilla kommunen på 2200 är livskraftig, även runt 10% av befolkningen är nuförtiden invandrare som integrerats väl.
I Larsmo längre norrut finns Baltic Yachts som bygger lyxjakter i världsklass, många av kunderna är rika oljeshejker och sånt. Och den lilla staden vasa själv har sitt energikluster med ABB, Vacon, Wärtsila osv som ger synergieffekter på kommunerna runt staden också.
Allt detta leder till att svenska österbotten är en av de få delar av Finland som ännu gör bra ifrån sig medans stor del av landet går kräftgång.