Producera eget hustimmer, vilken såg/planhyvel/fräs?
Någon som har tips eller kan dela med sig av personlig erfarenhet beträffande rubriken?
Jag ska producera hustimmer för eget bruk, från egen skog, och önskar därför gärna rekommendationer på sågmodeller. Har sett att det finns några versioner med såg, planhyvel och fräs. Allt-i-ett för att smidigt kunna tillverka hustimmer verkar det som. Fungerar dessa bra? Någon som har tips på tillverkare eller modeller för ändamålet? Och gärna inte de absolut dyraste. Nämn gärna ett ca-pris och ifall det är värt att försöka få tag på begagnat eller om det är nytt som gäller.
Jag ska producera hustimmer för eget bruk, från egen skog, och önskar därför gärna rekommendationer på sågmodeller. Har sett att det finns några versioner med såg, planhyvel och fräs. Allt-i-ett för att smidigt kunna tillverka hustimmer verkar det som. Fungerar dessa bra? Någon som har tips på tillverkare eller modeller för ändamålet? Och gärna inte de absolut dyraste. Nämn gärna ett ca-pris och ifall det är värt att försöka få tag på begagnat eller om det är nytt som gäller.
Bamsefräsen lär vara bra. En bekant har kört en hel del med en sådan.
Egentligen behöver du ingen specialmaskin. Bara du får timret sågat på två sidor så kan du märka ut draget med dragjärnet och såga ut det i V-form med motorsåg varefter du timrar. Framför allt om du timrar en större byggning med skarvade stockar vill det bli problem att få väggarna täta med fräst timmer.
Egentligen behöver du ingen specialmaskin. Bara du får timret sågat på två sidor så kan du märka ut draget med dragjärnet och såga ut det i V-form med motorsåg varefter du timrar. Framför allt om du timrar en större byggning med skarvade stockar vill det bli problem att få väggarna täta med fräst timmer.
Var inne och kollade på bl a deras produkter. Läste att man kunde köpa till olika delar och få den konstruerad mer efter brukarens behov, det lät bra.heimlaga skrev:
Intressant. Varför är det svårare att få väggarna täta med fräst timmer än med sågat? Är det fortfarande en rekommendation att använda motorsåg även om det gäller en hel del byggen? Vi planerar att timra ett antal byggnader i ett gårdsupplägg.
För att hålla virkesåtgången inom rimliga gränser måste man låta stockarna smalna mot toppen så som de gör i traditionella timmerhus. Då man skarvar två sådana stockar änd i änd och passar in dem i väggen så blir ju överkanten litet som den råkar bli. Ett maskinfräst drag förutsätter att stocken under är absolut rak i överkant och jämnt avsmalnande.
Du kan gott skaffa timmerfräs för den sparar mycket arbetstid på oskarvade väggar. Det skall vara en fräsmodell som fräser virket avsmalnande mot toppen. Då kan du såga draget med motorsåg när det behövs på någon längre vägg.
Du kan gott skaffa timmerfräs för den sparar mycket arbetstid på oskarvade väggar. Det skall vara en fräsmodell som fräser virket avsmalnande mot toppen. Då kan du såga draget med motorsåg när det behövs på någon längre vägg.
Jag förstår. Till ekonomibyggnaderna kommer det definitivt bli mer motorsågskörande då. Vi kommer även använda fler metoder som besparar mer timmer. Kan inte på rak arm komma på namnet för tekniken men t ex då man klyver hela stockar i två och använder de båda delarna som timmer.
Jag har läst en del på forumet och sett att du gett en hel del instruktioner gällande timmerhus, jag uppskattar dina svar och det lär dyka upp fler frågetecken!
Jag har läst en del på forumet och sett att du gett en hel del instruktioner gällande timmerhus, jag uppskattar dina svar och det lär dyka upp fler frågetecken!
Ja jag vet vad du menar. Det var en uppfinningsrik bonde här i byn som timrade sina hölador av halvstockar förr och så har jag sett det på andra små enkla uthus på andra orter.
Personligen är jag skeptisk till allt timrande av halvstockar. Draget kommer ju i ytterkant av väggen och det leder till att väggen vill bulna utåt med åren.
Jag tror nog att det kan vara lika bra ekonomi att såga timmerblock mitt ur stocken och sedan såga bräder eller plankor ur sidorna som man ju sågar bort av timret. Plankor och bräder behöver man ju alltid när man bygger.
Personligen är jag skeptisk till allt timrande av halvstockar. Draget kommer ju i ytterkant av väggen och det leder till att väggen vill bulna utåt med åren.
Jag tror nog att det kan vara lika bra ekonomi att såga timmerblock mitt ur stocken och sedan såga bräder eller plankor ur sidorna som man ju sågar bort av timret. Plankor och bräder behöver man ju alltid när man bygger.
Yxa?
Det går bra att skräda timmer på gammalt vis med bilan om man behöver ett par stockar för en reparation eller om man behöver några enstaka stockar som är längre än sågen klarar av. Ju färre skarv det blir destu fortare går ju timringen.
Att börja skräda timmer till ett helt hus med bilan hör till det förflutna. Ett fruktansvärt tungt och tidsödande arbete. Vi skall vara glada för att utvecklingen har gått framåt på det området.
För övrigt så har jag byggt om skogskärran så jag kan hantera timmerlängder upp till 9 meter. Det sparar massor med tid och ger bättre kvalitet när man kan timra med färre skarv.
Att börja skräda timmer till ett helt hus med bilan hör till det förflutna. Ett fruktansvärt tungt och tidsödande arbete. Vi skall vara glada för att utvecklingen har gått framåt på det området.
För övrigt så har jag byggt om skogskärran så jag kan hantera timmerlängder upp till 9 meter. Det sparar massor med tid och ger bättre kvalitet när man kan timra med färre skarv.
Håller med dig. Och jag känner inget behov av att vara "extremtraditionell" och bannlysa maskinerier. Huset jag vill bygga är visserligen av en traditionell typ men som du säger har utvecklingen gått framåt. Jag tror heller inte att "dåtidens" gårdsfolk eller byggare hade tackat nej till våra verktygstillgångar om de hade chansen.heimlaga skrev:
Jag har fått offert från Bamsesågen på en 9-metare. Jag tycker spontant att det känns som en bra längd.
Jag har en fråga som ligger utanför trådens ämne men som du kanske kan besvara ändå? Till jaktstugan och ett par andra mindre byggnader planerar jag en väldigt simpel lösning för grunden. Gräva, singel/makadam, padda, ett par rejäla grundstenar, näver etc. Planerar inte att dra in vatten eller avlopp här. Till själva boningshuset dock, som kommer vara modell betydligt större, vad rekommenderar du för grund? Jag har funderat på att gjuta platta men klarar plattan vikten? Centrala delen av huset kommer vara två våningar, 8" timmer och tungt torvtak, ingen tilläggsisolering. Vissa mindre bärande mellanväggar får betydligt tunnare timmer. "Flygelbyggnader" på vardera sida blir envånings utan vind, bara det simplaste av det simpla. Är jag helt ute och cyklar när jag snackar om att gjuta platta eller går det att förstärka den tillräckligt?
Du måste dimensionera plattan efter huset tyngd. Du kan gjuta en platta som håller för xxx antal ton. Allt handlar om Armering, betongkvalitet, tjocklek mm. Så med andra ord du kan självklart gjuta en platta som håller för ett timmerhus.
Du kan gjuta platta om du vill och gjuter den tjock och armerar mycket.....men om tomten är torr och marken har hyfsad bärighet skulle jag satsa på sula och stenfot av betong och en normal torpargrund med ekofiber som isolering i trossbottnen.
Grundplattor på mark kräver i storleksordningen 10-15 cm frigolit under plattan om man skall undvika fuktskador i trägolvet ovanpå och om jag får välja har jag hellre en solid stenfot under ett såhär tungt bygge än en platta på 15 cm tjock sviktande frigolit....... men grundläggning är verkligen inte min specialitet så jag känner mig inkompetent att svara på din fråga.
Vad det gäller grund på knutstenar så vet jag bara att gamla uthus och småstugor på knutstenar brukar stå stadigt förutsatt att arbetet är välgjort och jordmånen har bra bärighet och liten tjälskjutning. Det vill säga att jorden är torr och sandartad eller åtminstone en bra grusigt morän. På en österbottnisk lerslätt tar det bara något årtionde innan knutstenarna har försvunnit utom synhåll och syllvarvet ligger på jorden.
Välgjorda gamla grunder brukar ha en packning av sprängsten och småsten en halvmeter eller i något enstaka fall en meter djupt under knutstenarna. Stenpackningarna sprider ut vikten på samma vis som plintsulorna i en modern plintgrund. Gammelfolket riktade in själva knutstenen med såkallade sprilar det vill säga tunna stenskärvor som man slog loss med slägga av någon sten och kilade in i alla springor under knutstenen.
Om man vill bygga halvmodernt kan man gjuta en stadig plintsula av armerad betong och ställa knutstenen ovanpå och kila den i läge med några sprilar eller järnskrotsbitar och fylla mellanrummet med betong. Vi gjorde så en gång under en museumsbyggnad på litet tvivelaktig jordmån.
Det här är allt jag vet om knutstenar.....som sagt är grunder absolut inte min specialitet.
9 meter kommer garanterat att bli för kort någon dag men antalet 10-12 metersstockar som du lär behöva är inte större än att du i nödfall kan skräda dem med bilan.
Jag blir ju nyfiken på hur du planerar ditt hus..... skulle man få se en ritning?
Grundplattor på mark kräver i storleksordningen 10-15 cm frigolit under plattan om man skall undvika fuktskador i trägolvet ovanpå och om jag får välja har jag hellre en solid stenfot under ett såhär tungt bygge än en platta på 15 cm tjock sviktande frigolit....... men grundläggning är verkligen inte min specialitet så jag känner mig inkompetent att svara på din fråga.
Vad det gäller grund på knutstenar så vet jag bara att gamla uthus och småstugor på knutstenar brukar stå stadigt förutsatt att arbetet är välgjort och jordmånen har bra bärighet och liten tjälskjutning. Det vill säga att jorden är torr och sandartad eller åtminstone en bra grusigt morän. På en österbottnisk lerslätt tar det bara något årtionde innan knutstenarna har försvunnit utom synhåll och syllvarvet ligger på jorden.
Välgjorda gamla grunder brukar ha en packning av sprängsten och småsten en halvmeter eller i något enstaka fall en meter djupt under knutstenarna. Stenpackningarna sprider ut vikten på samma vis som plintsulorna i en modern plintgrund. Gammelfolket riktade in själva knutstenen med såkallade sprilar det vill säga tunna stenskärvor som man slog loss med slägga av någon sten och kilade in i alla springor under knutstenen.
Om man vill bygga halvmodernt kan man gjuta en stadig plintsula av armerad betong och ställa knutstenen ovanpå och kila den i läge med några sprilar eller järnskrotsbitar och fylla mellanrummet med betong. Vi gjorde så en gång under en museumsbyggnad på litet tvivelaktig jordmån.
Det här är allt jag vet om knutstenar.....som sagt är grunder absolut inte min specialitet.
9 meter kommer garanterat att bli för kort någon dag men antalet 10-12 metersstockar som du lär behöva är inte större än att du i nödfall kan skräda dem med bilan.
Jag blir ju nyfiken på hur du planerar ditt hus..... skulle man få se en ritning?
Redigerat:
Grundläggning är ABSOLUT INTE min starka sida så troligen har du rätt......men jag har något suddigt minne av att man borde kunna lägga halva isoleringen under plattan och halva ovanpå... eller minns jag fel?Eld skrev:
Nå, du kan iallafall betydligt mer om grundläggning än vad jag kan. Skönt att få oron bekräftad, eller iallafall skepticismen delad (även om vi båda har fel). Jag tyckte det lät lite tveksamt att ett så tungt bygge skulle kunna vila på "tunn" betong och frigolit. I modernare (ofta lättare) hus förstår jag att viktfördelningen delas upp bättre över ytan men ett timmerhus bygger ju på att stommen ska bära vikten ända från taket ned mot syllen, att det faktiskt ska vara utformat så (korrekt?). Den punktbelastningen som blir utmed husets sidor och vissa få mellanväggar låter ganska brutal mot en gjuten platta oavsett hur välanpassad plattan är... Jag ska läsa på mer om dina beskrivningar.
Jag har inte varit mycket i Österbotten trots att stora delar av mitt blod stammar från Jakobstad men jag förstår hur du menar! Exakt läge för jaktstugan är inte viktigt så jag kommer kunna uppföra den där förutsättningarna är som bäst. Men likaväl tänker jag nog hyra en grävare någon dag för att skyffla undan matjorden och fylla hålet med småsten av diverse slag. Enkelt och en ganska billig liten försäkring... Hittade en vacker liten youtubefilm som kan bli mycket användbar! https://m.youtube.com/watch?v=_3J5wkJFJzE
Absolut! Jag skulle t o m uppskatta om du tog dig en titt på skisserna. Du har en hel del kunskap och erfarenhet av hantverket så det skulle bara göra gott! Kan du skicka din mailadress via PM så skickar jag gärna skisser när de är tillräckligt långt komna för att jag ska våga presentera dem utan att skämmas. Kort och gott i ord så blir det antagligen ett tvåvåningshus i centrum där bara den bakersta halvan har övervåning och främre halvan har ruskigt högt i tak, på vardera sida av denna tvåvåningsdel finns en envåningsflygelbyggnad.
Jag har inte varit mycket i Österbotten trots att stora delar av mitt blod stammar från Jakobstad men jag förstår hur du menar! Exakt läge för jaktstugan är inte viktigt så jag kommer kunna uppföra den där förutsättningarna är som bäst. Men likaväl tänker jag nog hyra en grävare någon dag för att skyffla undan matjorden och fylla hålet med småsten av diverse slag. Enkelt och en ganska billig liten försäkring... Hittade en vacker liten youtubefilm som kan bli mycket användbar! https://m.youtube.com/watch?v=_3J5wkJFJzE
Absolut! Jag skulle t o m uppskatta om du tog dig en titt på skisserna. Du har en hel del kunskap och erfarenhet av hantverket så det skulle bara göra gott! Kan du skicka din mailadress via PM så skickar jag gärna skisser när de är tillräckligt långt komna för att jag ska våga presentera dem utan att skämmas. Kort och gott i ord så blir det antagligen ett tvåvåningshus i centrum där bara den bakersta halvan har övervåning och främre halvan har ruskigt högt i tak, på vardera sida av denna tvåvåningsdel finns en envåningsflygelbyggnad.
Är du säker på detta? 8" timmer i tvåvåningshöjd ger riktigt kraftig punktbelastning. 20 varv ger ett halvt ton i bara timmervikt, per meter. I tillägg är taket konstruerat så att hela takets vikt (räkna 200 kg/m2 tak för torv, utan snö) måste bäras av timmerstommen, vilket medför ännu mer vikt på samma punkter/längder. Sen finns det såklart mer som ska bäras förutom enbart timmer och torv.byggolle skrev:
Jag försöker absolut inte motsäga dig, jag tycker det vore väldigt bra om du har rätt. Men är du säker på din sak att en platta skulle klara en så kraftig punktbelastning?
Redigerat: