Luftspalten ska vara öppen nedåt dvs öppet mot golvet och det ska finnas en motsvarande öppning där panelen möter taket. Även taket bör du ha en luftspalt som ventileras runt om där takpanelen möte väggpanel.Traume skrev:
Man vill inte få en ev. kondensering inne i en vägg, dvs slutet utrymme där det har svårt att torka ut, därför finns luftspalten och även för att träpanelen snabbare ska torka. Du måste särskilja på olika konstruktioner och hur de fungerar. Jag har svårt att förstå varför du är orolig om masoniten skulle bli fuktig, då syftet med luftspalt och masonit är för just den delen i konstruktionen, häller jag in vatten i öppningen upp vid taket ska det kunna rinna ut på golvet.
Om man tar källare är rekommendationen att undvika isolering av väggar på insidan utan att man ska sträva att göra det på utsidan.
Nja, det är ju samma som i den finska modellen som AndersG har i sin första bild.
Han har istället för källarvägg en innervägg inritad, sedan folie istället för masonit och sedan luftspalt med läkt där sedan panel fästs.
Den konstruktionen jag använder är inget jag hittat på utan valde när jag byggde bastun för 10 år sedan, som fanns i flera beskrivningar. Och vi hade ganska många diskussioner här i forumet då denna var en de som rekommenderades Jag valde bl.a. bort Tylö utifrån avsaknad av luftspalt.
Jag tror du missuppfattat hur konstruktionen ser ut. Du har en källarvägg, framför den reglas en vägg med 45 mm plåtreglar. På den fästs masoniten, vilket gör att du får ett stängt utrymme mot källarväggen. Sedan sätts läkt så du får en luftspalt och på läkten fäster man sedan panelen. Luftspalten har ingen öppning mot källarväggen utan endast inne i själva bastun nedtill och upptill, motsvarande som taket har på sidorna. På detta sättet omsluts baksidan av bastupanelen av luft, förutom där den fästs i läkt.
Jag förstår nog inte din fråga då luftspalten inte har någon kontakt med utrymmet mellan källarvägg och masonitens "baksida"?
Han har istället för källarvägg en innervägg inritad, sedan folie istället för masonit och sedan luftspalt med läkt där sedan panel fästs.
Den konstruktionen jag använder är inget jag hittat på utan valde när jag byggde bastun för 10 år sedan, som fanns i flera beskrivningar. Och vi hade ganska många diskussioner här i forumet då denna var en de som rekommenderades Jag valde bl.a. bort Tylö utifrån avsaknad av luftspalt.
Jag tror du missuppfattat hur konstruktionen ser ut. Du har en källarvägg, framför den reglas en vägg med 45 mm plåtreglar. På den fästs masoniten, vilket gör att du får ett stängt utrymme mot källarväggen. Sedan sätts läkt så du får en luftspalt och på läkten fäster man sedan panelen. Luftspalten har ingen öppning mot källarväggen utan endast inne i själva bastun nedtill och upptill, motsvarande som taket har på sidorna. På detta sättet omsluts baksidan av bastupanelen av luft, förutom där den fästs i läkt.
Jag förstår nog inte din fråga då luftspalten inte har någon kontakt med utrymmet mellan källarvägg och masonitens "baksida"?
Redigerat:
Nej det gör den inte, först har du en träpanel och sedan ca 30 mm luftspalt innan masoniten, Efter masoniten har du ca 45 mm luftutrymme. Även om temperaturen skulle öka någon grad i utrymmet mot ytterväggen så är den processen så långsam att ytterväggen hinner värmas upp långsamt. Du kan inte göra jämförelsen som i det tidigare inlägget med t.ex. ölglaset då du flyttade ett kallt föremål direkt ut i ett varmt utrymme, det är något helt annat att göra snabba temperaturförändringar.Traume skrev:
Däremot med invändig isolering i en källare utan utvändig isolering riskerar man att flytta kondenspunkten inåt i väggen mot källaren då källarens yttervägg blir kallare därav rekommenderas inte sådan lösning. Nu är nog inte det större problem utan här är nog fukt från utsidan som skapar fuktproblem. Men ur ett fysiskt perspektiv fungerar det så.
Du får leta upp trådarna för ca 10 år sedan då det finns mängder skrivet om detta,
Samma fenomen om stänger av kylen så allt håller 8-10 gr öppnar dörren på glänt så det sakta strömmar in ljummen luft så blir det kondens( precis som du skriver att din konstruktion funkar), så utan isolering i väggen mot bastun kommer kondensen som ett brev på posten iom att det inte finns några slutna luftspalter. hade den däremot varit uppbyggd med minst 2 slutna spalter skulle ev. problemet varit minimerat.Minsta tendens till kondens på väggen kommer göra att väggen blir ännu kallare och att det kondenserar ännu mer.
Du får nog omformulera för jag förstår inte, med två slutna luftspalter? Du får nog läsa min beskrivning en gång till. Det finns ett slutet utrymme och det är det reglade utrymmet närmast källarväggen som är ca 45 mm.Jag tror att vi ska undvika exempel som inte är relevanta och som som inte är jämförbart så vi släpper kylskåpet, ölglas, etc. utan fokuserar på egenskaper för bastu i källare och hur det fungerar.Traume skrev:
Men du får ett exempel som kanske förklarar lite bättre utifrån att jag nyss gjorde en mätning i en kall bastu med IR-termometer där i ytterväggen håller 18,5 grader och innerväggen 19,5. Jag har 10 glaskuber som fönster i ytterväggen de håller idag 15 grader med en yttertemp.
Oberoende av yttertemperatur så blir det aldrig kondens/imma på glasen när man badar bastu, kan vara +20 grader ute eller -20 grader vilket påverkar var kondenspunkten uppstår och om det kan bildas kondens. Kondens/imma kan bli direkt efter att man skickat på vatten men det försvinner på några minuter, vilket har sin naturliga förklaring till att en extremt snabb upphettning av vattnet som förångas vilket sedan kondenserar mot fönsterytan. Vi Bastubadar vid ca 65-70 grader med runt 40% luftfuktighet, dvs ganska fuktiga bad liknande de finska, dvs inte torrbastu med 90 grader. Det vi också kan konstatera är effekten av snabbt förångat vatten aldrig når utanför basturummet annat än via frånluftsventilen.
Om vi tar din teori, utan vatten på aggregatet, borde det då bli imma på rutorna när bastutemperaturen ökar utifrån glasets temperatur är på 15 grader som kan liknas vid källarväggen som du hänvisar få kondens och troligtvis håller ca 15 grader? Och enligt din teori så har det ingen betydelse om en yta värms upp sakta och successivt, vilket du har förkastat i mina tidigare förklaringar.
Men du får ingen kondens på glasblocken, så ge din teori varför du inte får kondens på glaset?
Redigerat:
Det jag skrev om luftspalter var ju inte om din konstruktion utan att om man hade haft det.AndersS skrev:
Sen förstår jag inte hur du klarar mätta på en vägg som är inbyggd med en sluten luftspalt, verkar mer som att du mät på ytterväggen i anslutning till bastu där den varit fri.
Glasblocken inuti bastun kommer ju givetvis att bli uppvärmda fort och ev. kondens torka fort.
Sen exemplen med kyl/ölglas var ju mest för att få dig förstå när/hur det blir kondens.Traume skrev:
Men i ditt fall där källarytterväggen verkar vara uppvärmd blir det ju ingen kondens, normalt sett är ju en bastu aldrig uppvärmd när den inte används sen har man ju ytterligare en avskiljande konstruktion mot ytterväggen(bastuväggen), vilket normalt gör att ytterväggen är kall. och då är det kondensrisk.
Nja, så skulle jag inte vilja säga att det fungerar i det fallet med glasblock.Traume skrev:
Glasblocken får ingen kondens på insidan beroende av de är tillräckligt isolerade så att du får det som kallas daggpunkten inne i glasblocken, dvs där kondens kan uppstå. Därav vill man isolera en källare på utsidan för att flytta daggpunkten utåt i väggen. Därav så flyttar du även i källarens betong ut daggpunkten längre succesivt som insidan värms.