Precis som Stringfellow Hawke säger så är det nog väldigt få som räknar med ränteavdraget för månads-kostnaden. Vi har i alla fall aldrig gjort det, vi har bara tittat på vad vi betalar till banken (d.v.s. ränta plus amortering).
Vi betalar exakt lika mycket till banken varje månad oavsett om ränteavdraget finns eller inte.
Ränteavdraget hamnar i deklarationen och påverkar bara hur mycket vi eventuellt får tillbaka på skatten. Men det är ju inte så att vi tar ena årets skatteåterbäring och delar den i 12 delar som vi använder för att betala räntan de kommande 12 månaderna, utan det handlar ju om att de pengarna går till semestern eller nåt liknande.
Vi betalar exakt lika mycket till banken varje månad oavsett om ränteavdraget finns eller inte.
Ränteavdraget hamnar i deklarationen och påverkar bara hur mycket vi eventuellt får tillbaka på skatten. Men det är ju inte så att vi tar ena årets skatteåterbäring och delar den i 12 delar som vi använder för att betala räntan de kommande 12 månaderna, utan det handlar ju om att de pengarna går till semestern eller nåt liknande.
Renoveringar och jaktgevärstefancrs skrev:
Som Nerre säger i sitt inlägg så är det nog många som gör så, även jag gör så, men den springande punkten i den här frågan är på den sk. aggregerade nivån, har alla den bufferten? Jag tror inte att så är fallet. Sverige är ett tudelat samhälle där många har alldeles för många dagar kvar på månaden i slutet på lönen. Frågan är: hur beroende är folk i den gruppen av det här avdraget? Det raljerades friskt i kommentarsfältet på Di idag efter Ekots nyhet om att 65000 hushåll skulle få problem. Själv tror jag att det det bör finnas fog för oro. Även låginkomsttagare bor någonstans och alla har inte en hyresrätt med reglerad hyra.
I princip alla krascher börjar med någon form av assymetrisk chock, ett politiskt beslut eller av någon annan omvälvande händelse i omvärlden som folk inte förstår konsekvenserna av. Det som gör mest ont är alltid oväntade händelser som man inte riktigt har förutsett konsekvensen av!
Jag tror som jag skrev i mitt första inlägg i den här debatten att redan amorteringstvånget kommer att orsaka betydligt mer problem än vad "de lärde" siar om i debatten. Det visaste är att vänta och se hur amorteringskravet slår innan man går på med nästa åtgärd. På sikt kommer ett borttagande av avdraget endast slå mot bankernas marginaler och självfallet statens finanser som då får ett hål mindre i sållet Men som en vis man en gång sa det: på lång sikt är vi alla döda.
I princip alla krascher börjar med någon form av assymetrisk chock, ett politiskt beslut eller av någon annan omvälvande händelse i omvärlden som folk inte förstår konsekvenserna av. Det som gör mest ont är alltid oväntade händelser som man inte riktigt har förutsett konsekvensen av!
Jag tror som jag skrev i mitt första inlägg i den här debatten att redan amorteringstvånget kommer att orsaka betydligt mer problem än vad "de lärde" siar om i debatten. Det visaste är att vänta och se hur amorteringskravet slår innan man går på med nästa åtgärd. På sikt kommer ett borttagande av avdraget endast slå mot bankernas marginaler och självfallet statens finanser som då får ett hål mindre i sållet
Men som en vis man en gång sa det: på lång sikt är vi alla döda.Utan byggande ingen bubbla!!
ELLER en rejäl global kris som lamslår hela landet i alla branscher under längre tid.
För att kunna husera alla som kommer till Sverige behöver vi ett nytt miljonprogram. Sedan när har Sverige producerat lägenheter åt 500 personer om dagen???? (Räknar nog lågt eller?)
Förstå mig rätt nu, vi behöver en större befolkning för att kunna ta hand om alla som inom kort kommer att gå i pension och de som kommer nu har i många fall en god utbildning och en kort startsträcka för att komma in i arbetslivet.
Under 20 års tid har det diskuterats bland politiker att det skall byggas. -INGET har hänt och de senaste världshändelserna kommer att se till så att vi får ytterligare brist. Vill man bo får man betala för det.
15% kontantinsats har bara gjort det svårare för vissa grupper att komma in på marknaden.
Ta bort ränteavdraget, kommer kortsiktigt att ge ett högre utbud på marknaden under den tid som det tar för de som suttit i lägenhet att sälja och köpa dessa hus som kommer ut. Sedan kommer det att öka i värde igen.
DVS om inte utbudet genom ngt mirakel överstiger allt annat vi någonsin byggt tidigare.
ELLER en rejäl global kris som lamslår hela landet i alla branscher under längre tid.
För att kunna husera alla som kommer till Sverige behöver vi ett nytt miljonprogram. Sedan när har Sverige producerat lägenheter åt 500 personer om dagen???? (Räknar nog lågt eller?)
Förstå mig rätt nu, vi behöver en större befolkning för att kunna ta hand om alla som inom kort kommer att gå i pension och de som kommer nu har i många fall en god utbildning och en kort startsträcka för att komma in i arbetslivet.
Under 20 års tid har det diskuterats bland politiker att det skall byggas. -INGET har hänt och de senaste världshändelserna kommer att se till så att vi får ytterligare brist. Vill man bo får man betala för det.
15% kontantinsats har bara gjort det svårare för vissa grupper att komma in på marknaden.
Ta bort ränteavdraget, kommer kortsiktigt att ge ett högre utbud på marknaden under den tid som det tar för de som suttit i lägenhet att sälja och köpa dessa hus som kommer ut. Sedan kommer det att öka i värde igen.
DVS om inte utbudet genom ngt mirakel överstiger allt annat vi någonsin byggt tidigare.
Joyn, Varför skulle mina månadsbetalningar öka med 30%??
Jag använder inte jämkning så det slår inte alls mot mig per månad...dock kommer jag inte att kunna återinvestera i mitt hus i samma mån som tidigare.....vilket kommer att göra att ngn stackars byggare får mindre att göra och i slutändan försämra svenskars konsumtion/Sveriges ekonomi.
Tror att du skrev tidigare "en ökad månadskostnad på 3700 klarar inte många..." Vad baserar du detta på?
Vid tiden för mitt husköp stod räntan i 4% och vi kontrollerades mot att klara 7,5%. Jag och min fru har inga superlöner men skulle utan problem klara den ökning som du säger att inte många skulle klara.
Vid vilken tidpunkt räknar vi med att ha 7,5% ränta igen i detta landet?
Tioåriga räntan hos SEB ligger på listpris 3,55% då är detta en oförhandlad ränta. Dvs först ska kunden förhandla bort ett antal prickar och dessutom har banken säkerligen tagit rejält med höjd för den eventuella risk de ser.
Detta tillsammans med argumentet att det byggs LÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGT färre sängplatser per dag än var Sveriges befolkning ökar, kommer att ger oss en stadig ökning av hus/lägenhetspriserna.
Det våra politiker gör är att slänga en hink vatten på en skogsbrand. Temporärt minska lågorna men det kommer inte att ha någon effekt om man inte tar fram slangen. -Dvs bygger utav bara fxx.
Jag använder inte jämkning så det slår inte alls mot mig per månad...dock kommer jag inte att kunna återinvestera i mitt hus i samma mån som tidigare.....vilket kommer att göra att ngn stackars byggare får mindre att göra och i slutändan försämra svenskars konsumtion/Sveriges ekonomi.
Tror att du skrev tidigare "en ökad månadskostnad på 3700 klarar inte många..." Vad baserar du detta på?
Vid tiden för mitt husköp stod räntan i 4% och vi kontrollerades mot att klara 7,5%. Jag och min fru har inga superlöner men skulle utan problem klara den ökning som du säger att inte många skulle klara.
Vid vilken tidpunkt räknar vi med att ha 7,5% ränta igen i detta landet?
Tioåriga räntan hos SEB ligger på listpris 3,55% då är detta en oförhandlad ränta. Dvs först ska kunden förhandla bort ett antal prickar och dessutom har banken säkerligen tagit rejält med höjd för den eventuella risk de ser.
Detta tillsammans med argumentet att det byggs LÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGT färre sängplatser per dag än var Sveriges befolkning ökar, kommer att ger oss en stadig ökning av hus/lägenhetspriserna.
Det våra politiker gör är att slänga en hink vatten på en skogsbrand. Temporärt minska lågorna men det kommer inte att ha någon effekt om man inte tar fram slangen. -Dvs bygger utav bara fxx.
Redigerat:
Inte mycket, tror jag. De flesta lever idag efter nån slags månadsekonomi, långsiktigt sparande är väldigt sällsynt. Det innebär att de flesta bara tittar på "räcker den här månadens pengar till den här månadens utgifter?".Joyn skrev:
Det ser man t.ex. på alla som inte har råd att gå ut på krogen helgen före löning. De blir inte gladare av att få veta att de kommer att få tillbaka på skatten om ett halvår.
Där kommer alltså inte ränteavdraget att påverka eftersom det inte påverkar hur mycket pengar man måste betala till banken varje månad. Ett amorteringskrav däremot slår mycket hårdare.
@tintin_se
Det kommer att stå EXAKT samma summa som det står nu på avin från banken men du kommer inte att få 30% av räntekostnaden tillbaka från staten (när du nu väljer att få dessa, deklaration eller jämkning) så dessa 30% undandras din konsumtion då du faktiskt måste ta hela räntekostnaden själv, även om du inte upplever att du faktiskt konsumerar de pengarna, då du som du säger återinvesterar i ditt hus. De pengarna lär du ta någon annanstans i fortsättningen, för du har väl inga planer på att sluta underhålla huset?
Jag vet inget om din ekonomi och det är heller inte poängen. Exemplet från mitt första inlägg i tråden handlade om de ganska många i Sverige som har månad kvar i slutet på pengarna. Räkneexemplet handlade om i vad vi kan kalla för "tak-över- huvudet-klassen" d.v.s. i de lägre inkomstklasserna. tro mig om du ligger på marginalen redan från början är 3700 väldigt mycket pengar. Frågan som jag ställde var OM det amorterades i segmentet, om det inte är så blir amorteringskravet den där lilla tuvan.......
Jag vet inte hur det förhåller sig, (ska jag tro något så är det något mera åt det pessimistiska hållet)
Däremot är jag inte naiv, det finns väldigt många människor i Sverige som har det knapert och rasar botten på pyramiden faller det fort.
Till mitt svar på din sista fråga: Ja med all sannolikhet kommer räntorna vara låga många år framöver (långräntorna indikerar det), det är nog i det perspektivet vi ska se på dagens diskussion. Vad är betalningsviljan för en lägenhet i Stockholms innerstad per kvm om det är en allmän tro att räntan inte blir högre än 1,5% de närmast tio åren? Själv tror jag att svaret på den frågan ligger väldigt mycket högre än dagens.
Det kommer att stå EXAKT samma summa som det står nu på avin från banken men du kommer inte att få 30% av räntekostnaden tillbaka från staten (när du nu väljer att få dessa, deklaration eller jämkning) så dessa 30% undandras din konsumtion då du faktiskt måste ta hela räntekostnaden själv, även om du inte upplever att du faktiskt konsumerar de pengarna, då du som du säger återinvesterar i ditt hus. De pengarna lär du ta någon annanstans i fortsättningen, för du har väl inga planer på att sluta underhålla huset?
Jag vet inget om din ekonomi och det är heller inte poängen. Exemplet från mitt första inlägg i tråden handlade om de ganska många i Sverige som har månad kvar i slutet på pengarna. Räkneexemplet handlade om i vad vi kan kalla för "tak-över- huvudet-klassen" d.v.s. i de lägre inkomstklasserna. tro mig om du ligger på marginalen redan från början är 3700 väldigt mycket pengar. Frågan som jag ställde var OM det amorterades i segmentet, om det inte är så blir amorteringskravet den där lilla tuvan.......
Jag vet inte hur det förhåller sig, (ska jag tro något så är det något mera åt det pessimistiska hållet)
Däremot är jag inte naiv, det finns väldigt många människor i Sverige som har det knapert och rasar botten på pyramiden faller det fort.
Till mitt svar på din sista fråga: Ja med all sannolikhet kommer räntorna vara låga många år framöver (långräntorna indikerar det), det är nog i det perspektivet vi ska se på dagens diskussion. Vad är betalningsviljan för en lägenhet i Stockholms innerstad per kvm om det är en allmän tro att räntan inte blir högre än 1,5% de närmast tio åren? Själv tror jag att svaret på den frågan ligger väldigt mycket högre än dagens.