Särkullsbarn, hus och sommarstuga
Om ett gift par äger hus och sommarstuga, huset är skrivet på båda men sommarstugan står skriven på den ena parten.
Den som inte har stugan har ett barn sen före äktenskapet och går bort, har särkullsbarnet arvsrätt på både stuga och hus, eller bara på huset?
Min tanke är att som gifta borde man ju äga 50% var, oavsett vad som står på pappret om det inte finns andra avtal/överenskommelser. Eller?
I ett aktuellt fall fick jag höra att särkullsbarnet bara skulle få ut sin lott för huset, men inget för stugan. Känns som ett enkelt sätt att göra ett Särkullsbarn helt arvslös.....
(Det finns flera syskon, men särkullsbarnet skall ju få ut sin lott vid bouppteckningen. De gemensamma barnen får ju vänta)
//Larsa
Den som inte har stugan har ett barn sen före äktenskapet och går bort, har särkullsbarnet arvsrätt på både stuga och hus, eller bara på huset?
Min tanke är att som gifta borde man ju äga 50% var, oavsett vad som står på pappret om det inte finns andra avtal/överenskommelser. Eller?
I ett aktuellt fall fick jag höra att särkullsbarnet bara skulle få ut sin lott för huset, men inget för stugan. Känns som ett enkelt sätt att göra ett Särkullsbarn helt arvslös.....
(Det finns flera syskon, men särkullsbarnet skall ju få ut sin lott vid bouppteckningen. De gemensamma barnen får ju vänta)
//Larsa
Utan att veta säkert så tror jag att särkullsbarnet inte ärver något av "plast" föräldern.
Vet att farsan nämnt nåt sånt, revisor, och jag har en halvsyster som inte har någon rätt att ärva efter honom, fastän han och morsan var gifta. Jag kommer inte ärva något av halvsyrrans pappa t ex.
Men jag är inte helt hundra dock.
Vet att farsan nämnt nåt sånt, revisor, och jag har en halvsyster som inte har någon rätt att ärva efter honom, fastän han och morsan var gifta. Jag kommer inte ärva något av halvsyrrans pappa t ex.
Men jag är inte helt hundra dock.
Jodå. Om man tar det normala fallet, det finns inget äktenskapsförord, inga testamenten osv. Ingen specifikt enskild egendom. Enskild kan egendom bli om man skriver in det i ett äktenskapsförord, eller om någon får det som gåva, och det anges i gåvobrevet att det skall vara enkild egendom, eller om man får det genom arv. där det i ett testamente anges att du ärver det som enskild egendom.
Då gäller vid ett dödsfall att all egendom som maken och makan äger är då s.k giftorättsgods. Alla denna egendom slås ihop, värderas osv i boupteckningen. Därefter gör man bodelning, den efterlevande får hälften (värdemässigt), den halvan är inte arv, det är den personens egendom i äktenskapet.
Den andra halvan överförs till dödsboet efter den avlidne. OM det då finns ett särkullsbarn så ärver säkullsbarnet sin andel av det arvet, med rätt att genast få ut sitt arv. OM dte finns gemensamma barn, så får de inte ut sitt arv. Utan den efterlevande ärver allt, men de gemensamma barnen har rätt att ärva detta som "efterarv" när den siste föräldern går bort.
Jag tror (men är inte säker) att den efterlevande har en liten begränsning i vad hen får göra med det ärvda, ex. tror jag inte att den föräldern får testamentera bort det till någon annan eller ge bort det som gåva. Däremot helt OK att festa upp det eller spela bort alltihop.
Detta är då normalfallet, finns det testamente, enskild egendom osv. så blir det lite mer komplicerat.
Då gäller vid ett dödsfall att all egendom som maken och makan äger är då s.k giftorättsgods. Alla denna egendom slås ihop, värderas osv i boupteckningen. Därefter gör man bodelning, den efterlevande får hälften (värdemässigt), den halvan är inte arv, det är den personens egendom i äktenskapet.
Den andra halvan överförs till dödsboet efter den avlidne. OM det då finns ett särkullsbarn så ärver säkullsbarnet sin andel av det arvet, med rätt att genast få ut sitt arv. OM dte finns gemensamma barn, så får de inte ut sitt arv. Utan den efterlevande ärver allt, men de gemensamma barnen har rätt att ärva detta som "efterarv" när den siste föräldern går bort.
Jag tror (men är inte säker) att den efterlevande har en liten begränsning i vad hen får göra med det ärvda, ex. tror jag inte att den föräldern får testamentera bort det till någon annan eller ge bort det som gåva. Däremot helt OK att festa upp det eller spela bort alltihop.
Detta är då normalfallet, finns det testamente, enskild egendom osv. så blir det lite mer komplicerat.
Redigerat:
Särkullsbarnet ärver hela kvarlåtenskapen. Det kan givetvis ställa till bekymmer, särskilt om det mesta värdet är ett enda objekt, vanligen ett hus. Den efterlevande måste då genast sälja huset för att kunna lösa ut arvingen, om denne så kräver. Situationen kan vara jobbig nog ändå, med en make/makas död.
Arvingen har alltid rätt till sin laglott, dvs 50% av värdet. Så hur man än trixar med testamenten så kommer man inte ifrån laglotten.
Arvingen har alltid rätt till sin laglott, dvs 50% av värdet. Så hur man än trixar med testamenten så kommer man inte ifrån laglotten.
OM man tänker sig att man inte önskar att särkullsbarnet skall ärva någon del av sommarstugan, i exemplet i denna tråd. Då (tror jag) att man kan undvika det genom att se till att sommarstugan är enskild egendom. Ex. genom att skriva ett äktenskapsförord.
Det här är så jävla sjukt tycker jag, jag har en sambo som har 2 barn sedan tidigare plus att vi har ett gemensamt. Jag ser ingen som helst anledning till att hennes barn ska ärva mig över huvud taget. Dör jag vill jag att min sambo och min dotter ärver mig, hennes barn ärver sin pappa och sin mamma.
Regelverket är absurdt, tydligen blir man även försörjningsskyldig till bonusbarn ifall man skaffar ett gemensamt barn, innan jag o sambon flyttade ihop så sa jag direkt att jag tar inget ekonomiskt ansvar för dina barn, det kommer jag alltid stå fast vid.
Regelverket är absurdt, tydligen blir man även försörjningsskyldig till bonusbarn ifall man skaffar ett gemensamt barn, innan jag o sambon flyttade ihop så sa jag direkt att jag tar inget ekonomiskt ansvar för dina barn, det kommer jag alltid stå fast vid.
Och jag tycker att det är sjukt att du skaffar barn med någon som du vet har barn sen innan. men har inställningen att det trots detta inte är dina barn i någon betydelse. Du har rätt i att mamma och pappa är barnets vårdnadshavare men enligt mig har du ingått ett avtal ( hitta inga bättre ord) genom att bo med barnens pappa. detta medför enligt mig och tydligen lagen också att du blir en del av barnets liv varesig du vill eller inte!SueCia skrev:
Varför du fick för dig att jag skulle vara en tjej vet jag inte. Men hur som helst, jag och tjejen kom överens om att hennes barn är hennes ekonomiska ansvar, detta kom vi överens om redan innan jag flyttade in, jag förstår inte hur du kan se något problem med detta när jag o tjejen är överens om att det är så vi vill ha det.Kromo skrev:
Dessutom förstår jag inte varför hennes barn då ska ha 3 personer som försörjer dom (jag, tjejen och tjejens ex) när mitt barn bara har mig och tjejen.
Jag tycker det är sjukt att du inte kan tänka utanför ramarna om hur DU vill ha det, och tänka steget längre. Jag och tjejen träffades, blev kära, umgicks mycket och ville flytta ihop, jag ville dock inte försörja hennes barn och det förstod hon, vart ser du problemet?
Ta detta steget längre då, säg att jag och tjejen gör slut, det finns inte en chans i världen att jag skulle lägga mindre pengar på min dotter bara för att jag inte längre har henne på heltid, detta förväntar jag mig av min tjej också, skulle då jag skaffa en ny tjej skulle jag inte kräva att hon försörjde min dotter då hon redan har 2 föräldrar som gör detta.
Redigerat:
Och därför är hen ett bra ord, men kanske kromo trodde i alla fall att du var kille?SueCia skrev:
Absolut, hen är förträffligt när det används på rätt sätt, när det används för politiska agendor är det inte lika niceharry73 skrev:Och därför är hen ett bra ord, men kanske kromo trodde i alla fall att du var kille?
Eftersom ni är sambos och inte gifta så är det lite andra regler, om jag inte missminner mig.SueCia skrev:
Sambos ärver inte varandra fullt ut.
Det som man har sedan innan är ens egna egendom (om jag inte missminner mig).
Om ovanstående stämmer så är det bara det du och din sambo köpt gemensamt som dina bonusbarn ärver från dig.
Spännande faktum var att jag funderade på om det var en tjej eller kille och jag funderade på att använda hen, men efter alla disskutioner kring hen här på byggahus där många verkar tycka att hen är löjligt och ett ord man inte använder, tyckte jag att hen nog inte behövdes eftersom namnet seucia låter som en tjej. Alltså jag som brukar använda hen gjorde bort mig och antog. Det var bra för detta visar att hen är ett fantastiskt ord!harry73 skrev:Och därför är hen ett bra ord, men kanske kromo trodde i alla fall att du var kille?
Vänta nu. Om du dör ärver ditt barn alla dina tillgångar (testamentera det till sambon kan vara en bra ide)SueCia skrev:
Om din sambo dör får varje barn en tredjedel av hennes arv, vilket borde vara häften av era tillgångar. Hade ni varit gifta hade två tidigare barnen haft rätt till 1/6 var av alla era gemensamma tillgångar (hälften är sambons, delas på tre barn). Skillnaden är att er gemensamma barn( om ni är gifta) inte kommer få ut arvet från sin mor förän du går bort. Då får ert barn din halva + 1/6 som kommer från modern. Eller igentligen ärver ditt barn alla dina tillgångar, vilket borde inkludera arvet från modern, om du inte festat upp det