Bart skrev:
Vad är hantverkarens självkostnadspris då? Om jag är hantverkaren skulle jag hävda att tid för inköp, transport, leveranskontroll mm ska ingå i självkostnadspriset. Om denne då tar ut det som en timkostnad på sin egen faktura, eller ett tillägg på inköpspriset är väl en förhandlingsfråga.

Jag säger inte att hantverkaren i detta fall har rätt, absolut inte. Men att identifiera en total kostnad för ett inköp är inte alltid så lätt.

Enklast om snickaren visar sina kvitton och redovisar tiden för hantering av inköpen separat.

Detta förutsätter såklart att snickaren inte bokfört annan arbetstid för att hämta material redan.

TS ska ju inte betala snickaren två gånger för att hämta på byggvaruhuset.
 
Tack för alla inlägg.

Den springande punkten är väl hur 'självkostnad' är definierad. Är detta den kostnad som entreprenören fakturerats från extern part (materialleverantör, underleverantör etc)? Och är då materialpåslaget till för att täcka administrativa kostnader, och/eller utgöra entreprenörens 'vinstmargina' på att vidareförsälja materialet. Han lär ju vanligen ta betalt för tiden att räkna ut materialåtgång, köpa in materialet, leverera det till arbetsplatsen mm. Så är iallafall min tolkning. Att debitera listpris som är högt över entreprenörens inköpspris har ju debatterats flitigt, men vad gäller egentligen rent rättsligt?

Ska kolla med jurister kring detta...
 
Och när entreprenören vägrar att visa sina fakturor, hur kan jag då verifiera att det är hans självkostnad? Troligen borde jag få hålla inne med 20% av materialkostnaderna tills han visat sina faktiska kostnader. Man har ju åtminstone rätt att hålla inne pengar för sånt man tvistar om.

Kan tilläggas att slutbesiktningen kommer att bli full av anmärkningar, både små och stora. Så det är ju en hel del pengar vi potentiellt tvistar om.
 
Jag, som hantverkare, kan inte begripa hur man som hantverkare kan skriva ett sådant kontrakt. Det är enbart som gjort för missförstånd och krångel. Det är ibland omöjligt att säga vad självkostnaden är. Många gånger blir det material över på olika projekt. Kunden vill inte ha det, utan ger bort det till hantverkaren. När man handlar mycket, kan ibland förhandla ner priset ytterligare. Ibland kan man få köpa partier av felbeställda varor till en bråkdel av priset. Många saker har man dessutom på lager som hantverkare.

Allt blir ju en tolkningsfråga. Om jag som hantverkare, jobbat extra, för att få en bättre deal på materialet, än vad jag normalt sett brukar betala. Så är ju frågan vilket som är min självkostnad. Mitt vanliga pris eller det jag tillfälligt förhandlat mig till.
 
  • Gilla
RoBo och 1 till
  • Laddar…
Hur motiverar han varför han vägrar visa verifikationer? Kan det vara så att han kommit över åtminstone en del av varorna på olaglig väg? Köpt stöldgods t.ex.
 
Han har på telefon medgett att han har rabatt hos leverantörerna. Men den kommer inte mig tillgodo, och därför får jag inte se dessa fakturor. Han debiterar ingen tid själv för projektledning, byggmöten mm mm, utan lever på mellanskillnaden för materialet. Dock debiteras själva tiden för att upprätta inköpslistor, handla och leverera materialet, så jag har ju redan betalat för hans materialhantering.

Egentligen tvistar vi om prisavdrag för felaktigheter, försening mm. Men kontraktsmässigt kan det vara svårt att komma åt, så därför är plan B att pressa honom på materialkostnaderna, som ju är reglerat i vårt kontrakt. Troligen till min favör, men rättsläget är något oklart än så länge. Jobbar vidare i frågan...
 
Rätt så tydlig beskriving av vad som gäller finns här:

http://stockholmsbf.se/fragor-och-svar/vem-far-rabatten__3183

Inköpsstället konfirmerar till mig att standardrabatten är 20-25%, och den framgår på fakturan. Men de kan också fakturerar listpris+10% 'om det är projekt på löpande där man måste visa fakturorna' och kreditera mellanskillnaden separat. Smart upplägg för hantverkarna men vi konsumenter blir ju blåsta...
 
Det mest skrämmande är ju att det är så öppet. Det är ju uppenbart att hela upplägget är till för att blåsa den svagaste parten i affären, nämligen slutkunden som ofta saknar kunskap om hur det går till. Med tanke på att myndigheterna ser väldigt allvarligt på andra typer av kartellbildningar så är det konstigt att detta får föregå.
 
lbgu skrev:
Det mest skrämmande är ju att det är så öppet. Det är ju uppenbart att hela upplägget är till för att blåsa den svagaste parten i affären, nämligen slutkunden som ofta saknar kunskap om hur det går till. Med tanke på att myndigheterna ser väldigt allvarligt på andra typer av kartellbildningar så är det konstigt att detta får föregå.
Det står ju alla byggherrar fritt att själva införskaffa materialet, om de vill. Materialet införskaffas ju inte av sig självt. Någon ska beräkna, samt ha kunskapen om vilken typ av material som erfordras, sam vilka kvantiteter som behövs. Vidare ska materialet hämtas. Materialet ska vidare skyddas för väder och vind, samt att det ska ligga lättåtkomligt, på arbetsplatsen. Som hantverkare ska fakturor betalas samt skickas. Moms och skatt ska vidare redovisas.

Att skaffa material innebär alltså en del arbete, oavsett vem som gör det. Som kund väljer man om man vill göra det själv eller leja bort det till byggmästaren/hantverkaren. Tyvärr syns inte arbetet som ligger bakom. Liksom Konsum eller ICA görs därför normalt ett materialpåslag, för att kompensera arbetet. Konsum och ICA säljer inte heller sina varor till inköpspris.

Vill dock poängtera att det tyvärr förekommer lurendrejeri, inom den här branschen också. Men materialpåslag på 10-30% har ofta en naturlig orsak.
 
  • Gilla
Tony Rosendahl och 1 till
  • Laddar…
AG A skrev:
Att skaffa material innebär alltså en del arbete, oavsett vem som gör det. Som kund väljer man om man vill göra det själv eller leja bort det till byggmästaren/hantverkaren. Tyvärr syns inte arbetet som ligger bakom. Liksom Konsum eller ICA görs därför normalt ett materialpåslag, för att kompensera arbetet. Konsum och ICA säljer inte heller sina varor till inköpspris.

Vill dock poängtera att det tyvärr förekommer lurendrejeri, inom den här branschen också. Men materialpåslag på 10-30% har ofta en naturlig orsak.
Hade hantverkaren varit öppen och sagt att ifall du inte fixar material så gör jag det, men då lägger jag på 20% för besväret så hade nog ingen klagat. Men det är ju trixandet mellan bygghandeln och hantverkaren i syfte att dölja olika påslag, som de delar på, för kunden som gör det förkastligt. I mina ögon sysslar de med bedrägeri i syfte att blåsa slutkunden.
 
AG A skrev:
Det står ju alla byggherrar fritt att själva införskaffa materialet, om de vill. Materialet införskaffas ju inte av sig självt. Någon ska beräkna, samt ha kunskapen om vilken typ av material som erfordras, sam vilka kvantiteter som behövs. Vidare ska materialet hämtas. Materialet ska vidare skyddas för väder och vind, samt att det ska ligga lättåtkomligt, på arbetsplatsen. Som hantverkare ska fakturor betalas samt skickas. Moms och skatt ska vidare redovisas.

Att skaffa material innebär alltså en del arbete, oavsett vem som gör det. Som kund väljer man om man vill göra det själv eller leja bort det till byggmästaren/hantverkaren. Tyvärr syns inte arbetet som ligger bakom. Liksom Konsum eller ICA görs därför normalt ett materialpåslag, för att kompensera arbetet. Konsum och ICA säljer inte heller sina varor till inköpspris.

Vill dock poängtera att det tyvärr förekommer lurendrejeri, inom den här branschen också. Men materialpåslag på 10-30% har ofta en naturlig orsak.
Nej, det står inte alla byggherrar fritt att skaffa material. Då vill inte entreprenören ta sitt garanti-ansvar.

Och jag envisas med att material-påslaget ska vara 0 kronor vid löpande räkning. Hantverkaren har betalt för varenda sekund han ägnar sig åt mitt projekt om det så är att fakturera, köra bil, snickra eller knalla runt på Bauhaus. Tyvärr betyder denna modell att det saknas incitament för hantverkaren att handla till bra pris. Tvärtom, ju mindre rabatt han försöker förhandla till mig desto lättare har han att få bättre pris till en annan kund med fast pris. Svårt som tusan är det som konsument!

På Konsum och ICA betalar du inte personalen per timme i det ögonblick du går in i affären.
 
Mainstream skrev:
Nej, det står inte alla byggherrar fritt att skaffa material. Då vill inte entreprenören ta sitt garanti-ansvar.

Och jag envisas med att material-påslaget ska vara 0 kronor vid löpande räkning. Hantverkaren har betalt för varenda sekund han ägnar sig åt mitt projekt om det så är att fakturera, köra bil, snickra eller knalla runt på Bauhaus. Tyvärr betyder denna modell att det saknas incitament för hantverkaren att handla till bra pris. Tvärtom, ju mindre rabatt han försöker förhandla till mig desto lättare har han att få bättre pris till en annan kund med fast pris. Svårt som tusan är det som konsument!

På Konsum och ICA betalar du inte personalen per timme i det ögonblick du går in i affären.
Nej, då kan hantverkaren enbart ge garanti för arbetet. Materialet är ju kundens egna ansvar då. Material kräver ju kunskap. Kunskap och garanti är något som också kostar.

Du menar att du betalar för varje timme för "Bauhaus". Men hur vet du hur lång tid han "tvingats" vara där. Samt hur vet du hur många timmar hantverkaren suttit hemma/på kontoret och planerat? Det är som sagt timmar som inte kunden ser, och därför är svårt att fakturera för.
Vidare fungerar det inte riktigt så, att man som hantverkare försöker få så bra rabatt som möjligt för en viss kund. Man försöker få så bra rabatter som möjligt i alla lägen. Men det finns också tillfällen att komma över större partier som man kan förhandla speciellt för. Det gör att man som hantverkare ibland redan har en del material, inköpt tidigare. Vad är priset på det?

ICA och Konsum sysslar inte med annat än försäljning. Som "byggare", bygger man, det är en sak du betalar för. Materialförsäljning är en annan sak du betalar för.
 
AG A skrev:
ICA och Konsum sysslar inte med annat än försäljning. Som "byggare", bygger man, det är en sak du betalar för. Materialförsäljning är en annan sak du betalar för.
Det är här jag tror det finns en litet problem att förklara modellen för kunden. En kund anlitar en hantverkare, säg Kalles Bygg, som åker till brädgården för att hämta virke till kundens bygge. Kunden tror att man betalar för tiden det tar, milersättning och eventuell bilkostnad och förväntar sig en faktura med ett påslag för den administrativa hanteringen + ett mindre påslag.

Men istället så har kunden köpt materialet från Kalles butik som han också driver. Så kunden har egentligen betalt Kalles tid och omkostnader för att åka till sin återförsäljare och handla in materialet kunden behöver till sin butik. Sen säljer Kalles butik materialet vidare till kunden och eftersom han driver en försäljningsverksamhet vill han naturligtvis tjäna en bra hacka på det vilket för kunden kan bli en ganska dyr historia.

Det är naturligtvis att hårdra det men visar rätt tydligt vilken vitt skild uppfattning det finns kring materialinköp via hantverkare. I TS fall så hade hantverkaren uppgett 0 % i påslag på sitt självkostnadspris och då blir det mycket märkligt om han sedan försöker ta ett i sammanhanget ganska stort påslag på materialet.
 
Redigerat:
  • Gilla
AG A
  • Laddar…
mr_bygg skrev:
Det är här jag tror det finns en litet problem att förklara modellen för kunden. En kund anlitar en hantverkare, säg Kalles Bygg, som åker till brädgården för att hämta virke till kundens bygge. Kunden tror att man betalar för tiden det tar, milersättning och eventuell bilkostnad och förväntar sig en faktura med ett påslag för den administrativa hanteringen + ett mindre påslag.

Men istället så har kunden köpt materialet från Kalles butik som han också driver. Så kunden har egentligen betalt Kalles tid och omkostnader för att åka till sin återförsäljare och handla in materialet kunden behöver till sin butik. Sen säljer Kalles butik materialet vidare till kunden och eftersom han driver en försäljningsverksamhet vill han naturligtvis tjäna en bra hacka på det vilket för kunden kan bli en ganska dyr historia.

Det är naturligtvis att hårdra det men visar rätt tydligt vilken vitt skild uppfattning det finns kring materialinköp via hantverkare. I TS fall så hade hantverkaren uppgett 0 % i påslag på sitt självkostnadspris och då blir det mycket märkligt om han sedan försöker ta ett i sammanhanget ganska stort påslag på materialet.
Precis som du säger. Om man hårdrar det så är det så det fungerar. Byggaren köper varor till sin "butik" och säljer det vidare till kunden. Alla som bedriver handel, vill ju tjäna på det. Handla så billigt som möjligt, och sälja så dyrt som möjligt. Det kan låta fräckt en enligt några, men varför klagas det inte Konsum/ICA/Bygghandeln/Bilåterförsäljaren.

Felet i den här "historien", är att byggaren angivit 0%. Jag kan inte för mitt liv förstå varför en hantverkare/byggare skulle skriva ett sådant kontrakt. Det kan som sagt bara bli missförstånd och krångel. "Självkostnadspris"...vems byggarens eller kundens???
 
AG A skrev:
Nej, då kan hantverkaren enbart ge garanti för arbetet. Materialet är ju kundens egna ansvar då. Material kräver ju kunskap. Kunskap och garanti är något som också kostar.

Du menar att du betalar för varje timme för "Bauhaus". Men hur vet du hur lång tid han "tvingats" vara där. Samt hur vet du hur många timmar hantverkaren suttit hemma/på kontoret och planerat? Det är som sagt timmar som inte kunden ser, och därför är svårt att fakturera för.
Vidare fungerar det inte riktigt så, att man som hantverkare försöker få så bra rabatt som möjligt för en viss kund. Man försöker få så bra rabatter som möjligt i alla lägen. Men det finns också tillfällen att komma över större partier som man kan förhandla speciellt för. Det gör att man som hantverkare ibland redan har en del material, inköpt tidigare. Vad är priset på det?

ICA och Konsum sysslar inte med annat än försäljning. Som "byggare", bygger man, det är en sak du betalar för. Materialförsäljning är en annan sak du betalar för.
Jag har avtalat med min entreprenör att all tid faktureras han ägnar sig åt mitt bygge. Givetvis vet jag inte hur många timmar han är på Bauhaus men jag förväntar att det stämmer såklart. Jag vet heller inte hur många timmar han är på plats på bygget, jag är ju själv inte där.

Det är ofog att ta extra betalt för material när alla omkostnader faktureras. Ber jag hantverkaren handla något på tex IKEA förväntar jag mig att priset är exakt vad det kostar utan påslag. Jag betalar hans servicebil, milersättning och tiden det tar att handla plus tiden det tar att fakturera vidare. Vad motiverar ett påslag på X procent?

Ber jag hantverkaren beställa något på nätet för leverans till bygget, vad motiverar ett påslag på X procent? Jag betalar för tiden han sitter framför datorn.

Men självklart är det så, att när han besöker sin favoritbutik så kan han "spara" rabatt i sin totala förhandling. Till kunden X (mig då) så kör vi listpris eller en liten rabatt. Men till kunden Y (som har fastpris) blir det utrymme för mer rabatt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.