Mattan är tätskiktet, fick betala 89400 för flytspackling+matta+arbetet för alla rum (Tvättstuga: 3.16 x 2.53 (bara golv), Badrum 1: 1.96 x 2.62, WC/Dusch 1: 2.01 x 2.19, Badrum 2: 1.99 x 2.95), mattorna kostar ca 220/m2 (golv något dyrare än vägg och bården ytterligare lite mer) sen måste det gå jämnt ut med mattans vådbredd på 2m så åtgången är något större än rummens storlek. I vårt hus blev det våtrumsgips bakom då det är standard för sävsjö men för våtrumsmatta kan man egentligen spara in en del pengar och köra med vanlig gips bakom (så som regelverket såg ut när jag kollade senast men det kan ju ändra sig).
Tack för svaret 
. Det blir matta på ovanvåningen där konstruktionen är i trä. Liknande eran, leca i bottenvåning och trä på övervåning. Ni fick fiber tillslut såg jag. Jag sitter och väntar på nästa gång Stadsnätet ska göra ett erbjudande i vårt område. Ser ut att bli sommaren 2016
. Det blir matta på ovanvåningen där konstruktionen är i trä. Liknande eran, leca i bottenvåning och trä på övervåning. Ni fick fiber tillslut såg jag. Jag sitter och väntar på nästa gång Stadsnätet ska göra ett erbjudande i vårt område. Ser ut att bli sommaren 2016 Något som är lätt att missa när man planerar att göra mycket själv är att verktyg/maskiner blir rejät slitna, så det kan vara en god idé att ta med det i budgetplaneringen av husbyggen där man gör mycket själv.
Utöver att det går åt mängder borrar/sågblad/klingor så klart har en hel del av våra maskiner råkat illa ut:
Sen är det maskinerna som gått sönder men som gått att rädda. Man blir verkligen glad när man skruvar isär blå-Boschmaskiner. Bara en skruv för att få boprt kåpan och sen är innehållet uppbyggt med moduler som går att plocka ut och byta, den är byggd för att kunna servas och inte som med en många billighetsmaskiner som inte går att få ihop igen när man skruvat isär dem eftersom de är optimerade på att byggas ihop så billigt som möjligt utan tanke på service. (Sen är det viktigt att komma ihåg att inte skruva isär elmaskiner om man inte vet vad man håller på med!)
Inte alla billiga maskiner faller i småbitar, ibland går det att laga dem med. Häromdan slutade även Meec-betongblandaren att fungera, den har verkat lite trött tidigare men nu gav den upp helt, tänkte att den nog inte gick att laga så jag gav mig på att blanda betong med borrmaskin och visp vilket jag snabbt insåg att det inte var nån bra idé så jag tänkte att jag får väl öppna och kolla i betongblandaren och se vad som är fel. Det visade sig bara vara drivremmen som hoppat av, enkelt fixat så fungerade den igen. (Men visst ser det lite fel ut med en så smal rem till så breda remhjul, kanske egentligen borde varit en bredare rem(?)
Utöver att det går åt mängder borrar/sågblad/klingor så klart har en hel del av våra maskiner råkat illa ut:
- Devalt skruvdragare - 2:ans växel gick iofs sönder under badrumsrenoveringen i förra huset, fungerar men låter lite illa på 1ans växel, men under nuvarande bygge har ena batteriet dött så bara ett är kvar.
- AEG skruvdragare - köptes i början av bygget men börjar kännas rätt sliten, för varje månad blir glappet större och större innan den tar när man ska byta borr/bit och häromdan gick dog även batteriet på den maskinen.
- Tidigt under bygget gick min smidiga AEG borrmaskin sönder. Att borra massor av hål för vp-rör kostar både många borrar och går hårt åt maskinerna.
- En gammal B&D borrmaskin dog när jag borrade plåtar i höstas men den har varit på gång länge men en till maskin till skroten.
- En maskin som gjort ett kanonbra jobb så länge den fungerade var en Röd Meec borrhammare, den första dog inom garantitiden efter att jag borrat en massa 26mm hål i berget men då fick jag en ny på garantin men nu häromdan gick den maskinen sönder med då det började komma svart rök ur den och det är ju den magiska svarta röken som gör att maskinen fungerar så slipper den ut ur maskinen är det bara att slänga den..
Sen är det maskinerna som gått sönder men som gått att rädda. Man blir verkligen glad när man skruvar isär blå-Boschmaskiner. Bara en skruv för att få boprt kåpan och sen är innehållet uppbyggt med moduler som går att plocka ut och byta, den är byggd för att kunna servas och inte som med en många billighetsmaskiner som inte går att få ihop igen när man skruvat isär dem eftersom de är optimerade på att byggas ihop så billigt som möjligt utan tanke på service. (Sen är det viktigt att komma ihåg att inte skruva isär elmaskiner om man inte vet vad man håller på med!)
- Sticksåg som jag haft i 10år, blev så att den bara fungerade i om man lutade den på vissa sätt. Visade sig vara infästningen av stömkabeln där ledarna glappade, bara att klippa av kabeln en dm och sätta dit så fungerade den igen. Bra tillfälle att flåsa rent med tryckluft innuti maskinen före man skruvar ihop den med då det hade samlats rätt mycket damm där med åren
- Vinkelslipen på bilden ovan, hade inte haft den så många år, har bytt stickkontakt efter att den gamla blivit skadad men en dag fungera den inte maskinen alls när jag plockade fram den, visade sig att sladden råkat få ett rejält jack i sig, samma som med sticksågen att bara korta ner kabeln en bit så fungerade den igen.
Inte alla billiga maskiner faller i småbitar, ibland går det att laga dem med. Häromdan slutade även Meec-betongblandaren att fungera, den har verkat lite trött tidigare men nu gav den upp helt, tänkte att den nog inte gick att laga så jag gav mig på att blanda betong med borrmaskin och visp vilket jag snabbt insåg att det inte var nån bra idé så jag tänkte att jag får väl öppna och kolla i betongblandaren och se vad som är fel. Det visade sig bara vara drivremmen som hoppat av, enkelt fixat så fungerade den igen. (Men visst ser det lite fel ut med en så smal rem till så breda remhjul, kanske egentligen borde varit en bredare rem(?)
Cykelskjulstaket
Taket är uppbyggt med samverkansplåtar, vilka ser ut som takplåt men har extra veck som tar tag i betongen och armerar den. Innan det var dags för plåtarna började jag med att montera bjälkar på CC 750mm då det är plåtarnas bredd och på dem skruvade jag även fast plåtarna ovanifrån. Egentligen är det tänkt att plåtarna bara skruvas i varandra med plåtskruvar men genom att montera bjälkar vid skarvarna blir det enklare att montera de ganska sladdriga men 35kg tunga plåtarna och dessutom går det att montera ett undertak i bjälkarna enklare. Genom att lägga OSB-skivor på bjälkarna blir det även som en platform man kan stå på och lägga plåtarna på när man monterar plåtarna. För att underlätta monteringen hade jag även sågat ut plåtarnas trapetsform i två bjälkjar jag hade i mitten och ena änden vilket styrde plåtarna rätt under monteringen. För att slippa klättra på stege med tunga saker byggde jag en bred landgång av en OSB-skiva och två bjälkar så det gick att gå från tomtens övre del (som låg i nivå med taket) till taket (landgången syns i övre högra hörnet på bilden ovan), vilket underlättade enormt mycket och dessutom när vi förvarade både plåtar och armeringsnät i poolen blev det kortare väg att gå med
Dorocell som vi köpte plåtarna från gjorde även beräkningar på hur mycket armering som krävdes samt levererade denna (tillsammans med tätband, sidoplåtar, skruvar och skruvband), de säljer inte plåtarna utan beräkning och armering. För de spännvidder vi har behövs ingen armering med avseende på att ta upp betongens vikt men det levererades med ett tunnt 5-6mm nät som jag antar främst är mot sprickbildning. För säkerhets skull lade jag i några extra lösa järn i upplagsriktningen samt över dörr och fönsteröppningar för att få lite extra säkerhetsmarginal, i ena hörnet lade jag även på ett extra 8mm nät som kompensation för att jag var tvungen att skarva plåtar för att få ihop taket då dorocell levererat kortare (men fler) plåtar än jag beställt och det inte skulle hinnas med att reklamera det då jag upptäckte det för sent.
Både för plåtskarvningen och för att snedkapa plåtarna behövde plåtarna sågas, vilket visade sig vara ganska knepigt, både plåtsaxen och den tryckluftsdrivna nibblern var för klena, sticksåg fungerade men gick ganska långsamt och det gick åt sticksågsblad på löpande band då bladen var lite för korta när man skulle följa med längs alla vinklar och vrår. Lösningen blev till sist tigersågen med metallsågblad på, fungerade hur bra som helst och det gick inte av ett enda blad. (Min syn på tigersågar har f.ö verkligen ändrat under bygget, tidigare var min uppfattning att det främst är ett
demoleringsverktyg men den enkla Meec-maskinen från Jula för 199:- som jag till sist köpte för å testa har verkligen varit användbar till mycket)
Det krävdes en hel del borrande av större hål för armeringsjärn och el mm, för det använda jag hålsåg, men det slet rätt mycket på den gamla B&D borrmaskinen som till sist gav upp så det blev till att skaffa en ny lite mer kraftfull blå bosch
Längs med kanten blev det träform av OSB, vilken förankrades i plåtarna med metallband. Mot betongen skruvades osb-skivorna med en snedkapad regel som distans så det blir en droppkant som är tänkt att förhindra vatten att rinna längs med betongväggarna.
Elrör var även tvugna att vara på plats innan gjutningen, jag fick dock dra ner på mängden elrör mot vad jag tänkt mig till minsta möjligt då det inte hanns med allt innan gjutningen
Stämp
Under gjutningen behöver det vara stämp då plåtarna inte klarar av att bära upp vikten av betongen själva utan först när den stelnat och de samverkar med betongen. Bjälkarna jag monterat i längdriktningen var lite ivägen för att kunna sätta dit balkar på stämpen i tvärriktningen för att fånga upp kraften från alla fack i plåten så först fick jag skruva dit kortlingar mellan balklarna där stämpen skulle stå.
Stämpen hyrde jag från ramirent och hämtade dagen före gjutningen, de hade inte hemma tillräckligt men lyckades beställa hem så jag hann få dem precis i tid. Att hyra stämt är relativt blilligt, kostade ca 5kr/st/dygn och jag behövde 9st i en vecka men beställde 10st för säkerhets skull vilket var bra då en av dem krånglade lite (sen blev det 10 dygn i praktiken då jag inte hade möjlighet att lämna tillbaks dem direkt). Jag hade aldrig använt stämp förr och hade fått uppfattningen att de var ganska tunna och inte så tunga så när jag skulle hämta dem tänkte jag att det bara är att sänga in i bilen, men det blev mer än jag tänkt storleksmässigt då dels rören var tjockare och dels är de lite större upptill (balkhållare) och nertill (fot) och även på gränsen till för tungt med 10 stämp i bilen så när jag lämnade tillbaks dem såg jag till att ta släpet. Stämpen var enkla att hantera, groviställning med en print och sen snurrade man en stor mutter med handtag för att justera det sista, på en av dem hade dock muttern fastnat men brydde mig inte om att försöka få loss den då jag hade en i reserv, senare testade jag att banka loss den med en gummiklubba och det var inga problem egentligen.
Trappan
Väggen runt pumprumstrappan murade jag upp med LECA-block. På grund av trappan stack muren ut längre från plattan uppe än nere och det gjorde även att det var svårt att mura mer än två skift åt gången. Armeringen mellan lecastenarna fick sticka in i gjutformen för att koppla samman betongtrappan med LECA-väggen.
Till själva trappan blev det en ganska enkel gjutform av OSB som spikades mot LECA-stenarna på ena sidan och som blev instucken i EPS:en på andra sidan, Armeringsjärn som var inmurade i LECA-väggen gick genom gjutformen vidare in i betongen i thermomurens betong där de fixerades med kem-ankare. Överst på själva LECA-muren blev det en toppgjutning på 5-7cm för att få rätt höjd på muren och som förstärkning.
Stödmuren
En tanke jag hade var att kunna återanvända delar gjutformen till stödmuren då den gjuts i två omgångar. Baksidan byggdes då i sektioner om 1.5m mellan vilka det skulle gjutas trekantiga stödben. Sektionerna byggdes extra hållbara för att de skulle kunna överleva att de lossades (vilket skulle visa sig vara en extremt dålig idé) Framsidan byggdes på plats bräda för bräda samtidgt som det fylldes på ytstenar mot brädorna. Mellan armeringen och ytstenarna blev det hönsnät som skulle hålla stenarna på plats, vilket fungerade ok. Överst går gjutformen ut lite så det blir som en fläns
som avslut. De två formsidorna fixerades i varandra dels med reglar överst, dels i botten i form av att formen skruvades fast i sulan, sen även i mitten med gängstänger. Lite samma princip som bakre väggen i cykelskjulet men klenare dimensionerad form då fyllnadshöjden var betyligt lägre här.
Taket är uppbyggt med samverkansplåtar, vilka ser ut som takplåt men har extra veck som tar tag i betongen och armerar den. Innan det var dags för plåtarna började jag med att montera bjälkar på CC 750mm då det är plåtarnas bredd och på dem skruvade jag även fast plåtarna ovanifrån. Egentligen är det tänkt att plåtarna bara skruvas i varandra med plåtskruvar men genom att montera bjälkar vid skarvarna blir det enklare att montera de ganska sladdriga men 35kg tunga plåtarna och dessutom går det att montera ett undertak i bjälkarna enklare. Genom att lägga OSB-skivor på bjälkarna blir det även som en platform man kan stå på och lägga plåtarna på när man monterar plåtarna. För att underlätta monteringen hade jag även sågat ut plåtarnas trapetsform i två bjälkjar jag hade i mitten och ena änden vilket styrde plåtarna rätt under monteringen. För att slippa klättra på stege med tunga saker byggde jag en bred landgång av en OSB-skiva och två bjälkar så det gick att gå från tomtens övre del (som låg i nivå med taket) till taket (landgången syns i övre högra hörnet på bilden ovan), vilket underlättade enormt mycket och dessutom när vi förvarade både plåtar och armeringsnät i poolen blev det kortare väg att gå med
Dorocell som vi köpte plåtarna från gjorde även beräkningar på hur mycket armering som krävdes samt levererade denna (tillsammans med tätband, sidoplåtar, skruvar och skruvband), de säljer inte plåtarna utan beräkning och armering. För de spännvidder vi har behövs ingen armering med avseende på att ta upp betongens vikt men det levererades med ett tunnt 5-6mm nät som jag antar främst är mot sprickbildning. För säkerhets skull lade jag i några extra lösa järn i upplagsriktningen samt över dörr och fönsteröppningar för att få lite extra säkerhetsmarginal, i ena hörnet lade jag även på ett extra 8mm nät som kompensation för att jag var tvungen att skarva plåtar för att få ihop taket då dorocell levererat kortare (men fler) plåtar än jag beställt och det inte skulle hinnas med att reklamera det då jag upptäckte det för sent.
Både för plåtskarvningen och för att snedkapa plåtarna behövde plåtarna sågas, vilket visade sig vara ganska knepigt, både plåtsaxen och den tryckluftsdrivna nibblern var för klena, sticksåg fungerade men gick ganska långsamt och det gick åt sticksågsblad på löpande band då bladen var lite för korta när man skulle följa med längs alla vinklar och vrår. Lösningen blev till sist tigersågen med metallsågblad på, fungerade hur bra som helst och det gick inte av ett enda blad. (Min syn på tigersågar har f.ö verkligen ändrat under bygget, tidigare var min uppfattning att det främst är ett
demoleringsverktyg men den enkla Meec-maskinen från Jula för 199:- som jag till sist köpte för å testa har verkligen varit användbar till mycket
)Det krävdes en hel del borrande av större hål för armeringsjärn och el mm, för det använda jag hålsåg, men det slet rätt mycket på den gamla B&D borrmaskinen som till sist gav upp så det blev till att skaffa en ny lite mer kraftfull blå bosch
Längs med kanten blev det träform av OSB, vilken förankrades i plåtarna med metallband. Mot betongen skruvades osb-skivorna med en snedkapad regel som distans så det blir en droppkant som är tänkt att förhindra vatten att rinna längs med betongväggarna.
Elrör var även tvugna att vara på plats innan gjutningen, jag fick dock dra ner på mängden elrör mot vad jag tänkt mig till minsta möjligt då det inte hanns med allt innan gjutningen
Stämp
Under gjutningen behöver det vara stämp då plåtarna inte klarar av att bära upp vikten av betongen själva utan först när den stelnat och de samverkar med betongen. Bjälkarna jag monterat i längdriktningen var lite ivägen för att kunna sätta dit balkar på stämpen i tvärriktningen för att fånga upp kraften från alla fack i plåten så först fick jag skruva dit kortlingar mellan balklarna där stämpen skulle stå.
Stämpen hyrde jag från ramirent och hämtade dagen före gjutningen, de hade inte hemma tillräckligt men lyckades beställa hem så jag hann få dem precis i tid. Att hyra stämt är relativt blilligt, kostade ca 5kr/st/dygn och jag behövde 9st i en vecka men beställde 10st för säkerhets skull vilket var bra då en av dem krånglade lite (sen blev det 10 dygn i praktiken då jag inte hade möjlighet att lämna tillbaks dem direkt). Jag hade aldrig använt stämp förr och hade fått uppfattningen att de var ganska tunna och inte så tunga så när jag skulle hämta dem tänkte jag att det bara är att sänga in i bilen, men det blev mer än jag tänkt storleksmässigt då dels rören var tjockare och dels är de lite större upptill (balkhållare) och nertill (fot) och även på gränsen till för tungt med 10 stämp i bilen så när jag lämnade tillbaks dem såg jag till att ta släpet. Stämpen var enkla att hantera, groviställning med en print och sen snurrade man en stor mutter med handtag för att justera det sista, på en av dem hade dock muttern fastnat men brydde mig inte om att försöka få loss den då jag hade en i reserv, senare testade jag att banka loss den med en gummiklubba och det var inga problem egentligen.
Trappan
Väggen runt pumprumstrappan murade jag upp med LECA-block. På grund av trappan stack muren ut längre från plattan uppe än nere och det gjorde även att det var svårt att mura mer än två skift åt gången. Armeringen mellan lecastenarna fick sticka in i gjutformen för att koppla samman betongtrappan med LECA-väggen.
Till själva trappan blev det en ganska enkel gjutform av OSB som spikades mot LECA-stenarna på ena sidan och som blev instucken i EPS:en på andra sidan, Armeringsjärn som var inmurade i LECA-väggen gick genom gjutformen vidare in i betongen i thermomurens betong där de fixerades med kem-ankare. Överst på själva LECA-muren blev det en toppgjutning på 5-7cm för att få rätt höjd på muren och som förstärkning.
Stödmuren
En tanke jag hade var att kunna återanvända delar gjutformen till stödmuren då den gjuts i två omgångar. Baksidan byggdes då i sektioner om 1.5m mellan vilka det skulle gjutas trekantiga stödben. Sektionerna byggdes extra hållbara för att de skulle kunna överleva att de lossades (vilket skulle visa sig vara en extremt dålig idé) Framsidan byggdes på plats bräda för bräda samtidgt som det fylldes på ytstenar mot brädorna. Mellan armeringen och ytstenarna blev det hönsnät som skulle hålla stenarna på plats, vilket fungerade ok. Överst går gjutformen ut lite så det blir som en fläns
som avslut. De två formsidorna fixerades i varandra dels med reglar överst, dels i botten i form av att formen skruvades fast i sulan, sen även i mitten med gängstänger. Lite samma princip som bakre väggen i cykelskjulet men klenare dimensionerad form då fyllnadshöjden var betyligt lägre här.
Eftersom alla gjutningar hittills blivit stressiga och formen aldrig blivit klar i tid tänkte jag denna gång att jag skulle vänta med gjutningen till allt var helt färdigt innan jag beställde betong. Det som hände istället då var att formarna aldrig blev färdiga så när sommaren närmade sig slutet och det snart var dags att börja jobba igen fick jag se till att beställa betong ändå och jobba på så det blev färdigt, fick en hel del hjälp av svärföräldrarna för att hinna, vilket var bra för annars hade det inte hunnits med i tid och för att kunna hantera armeringsmattor och plåtarna behöver man vara minst två personer. I vanlig ordning hann jag inte med allt som jag tänkt, man skulle haft en dag till men hade jag beställt betongen till dan efter hade jag nog fått lika stressigt ändå men en dag senare då jag jobbade på i ett dygn i sträck innan betongen kom. Pumprumstrappans gjutform blev inte helt färdig och alla gjutformarna kunde behövt lite mer pyssel innan gjutningen. Mot slutet var det framförallt fokus på cykelskjulstaket då det skulle vara lite extra jobbigt om den formen skulle gå sönder och det skulle hamna 10 ton betong i cykelskjulet.
Då det var smidigt och billigt med slangpump från pålplintar tänkte jag köra det den här gången med så jag hade inte orkat ta in flera offerter och när jag väl fick priset ganska nära inpå gjutningen visade det sig att de höjt priset 20% så de var inte billigast längre, vad jag förstod på säljaren hade de tidigare baserat sitt pris på inköpspriset plus en rimlig vinst men nu hade de kollat vad konkurenterna tog och anpassat sig till det
, verkar finnas en hel del marginal för dem alltså, konstaterade att jag nog borde beställt från Luja istället (om inte de nu åxå höjt priserna?).Den här gången hade jag inte angett att jag ville ha den tunnaste slangen så det blev standardslangen, en lite grövre, som var mycket tyngre att släpa omkring på men som hade fördelen att det inte blev stopp i den. Eftersom det är lättare att släpa omkring slangen innan den är fylld med betong tyckte pumpföraren att vi skulle börja med pumprumstrappan som var längst bort. Formen var inte helt färdig men jag tänkte att vi gjuter de nedersta stegen iaf.
Gjutningen av pumprumstrappan visade sig lite vara bökig, utöver att formen för de översta stegen inte var klart så var betongen på tok för lös så när jag fyllde ett trappsteg upp rann det över på stegen nedanför, senare har jag lärt mig att man bör beställa trögaste konsistensen på betongen som går under smeknamnet "björnlort" när man ska gjuta trappor, men eftersom cykelskjulstaket var den hållfasthetsmässigt mest kritiska gjutningen så fick den styra konsistensen på betongen. Sen är det iofs kanske tveksamt om det går att pumpa så trögflytande betong med slangpump, speciellt i den
tunnare slangen som jag egentligen ville ha. Vi valde att avvakta lite med resten av pumprumstrappan tills betongen inte var så färsk.
Nästa del att gjuta var cykelskjulstaket. Det var väldigt okomplicerat, bara att hälla ut och vibrera. För att få ordninge på höjden använde jag en lång bräda som referens för att få till tjocklek och lutning. Sen blev det inte så jämnt ändå och betongen var väldigt lättflytande och kom stötvis så det skvätte ner fasaden på huset lite och även lite inne i hallen då ytterdörren råkade stå öppen
Formen höll iaf vilket var väldigt bra
. Som vanligt under gjutningen är stressnivån extremt hög så det blev inte så mycket bilder men svärfar lyckades ta en en bild när jag går omkring på det halvfärdiga taket.Gjutningen av stödmuren fyllde vi på lite försiktigt först längs med hela formens längd, först gick det bra men sen började det läcka lite på några ställen, svärfar hade som vanligt jobet att laga läckor och fick en del att lappa och laga, vi fick även pausa pumpandet ett tag för att skyffla fram grus och stenar för att förstärka lite på några ställen så vi fick kontroll på läckorna. Sen hände det som inte får hända, i ena änden där muren svänger av in mot berget där det inte gick att sätta gängstänger på ett enkelt sätt sprack formen pga trycket från betongen. Pumpföraren tyckte vi skulle fylla upp så högt som möjligt före läckan och fylla andra änden så länge. Resten av stödmuren göt vi väldigt försiktigt och det gick bra. I efterhand inser man många lösningar som skulle förhindrat att gjutformen skulle gått sönder men när det var steressigt inför gjutningen valde jag att fokusera på att få cykelskjustaket att håll då den formen var värre om den skulle gå sönder och det var nog ändå rätt prioriterat, det var även ra att försöka få dit de sista gängstängerna på den delen av muren där gjutformen höll då de verkade behövas. Tyvärr så rann det in en hel del betong framför ytstenarna, det skulle varit "björnlort" här med. Betong har lite märkliga egenskaper, när den ligger still är även lös betong ganska trögflytande men om den kommer i rörelse (genom pumpning eller vibrering) verkar viskositeten ändras så den blir mer lättflytande, så just när man häller ner betongen med slangen flyter den lätt ut mellan stenarna men om man skulle lagt den på plats med en spade skulle den inte gjort det. En annan märklig egenskap är att man kan täta en gjutform med en bit av en plastpåse som klarar av att stå emot en hel del kraft men samtigt kan krafterna på ett annat ställe få kraftiga gjutformar att gå sönder.
Det blev en del betong över då inte allt som var tänkt att gjutas gick att gjuta, vi dumpade det mesta av den bakom stödmuren så stödmurens platta blev tjockare men den sista skvätten fick betongbilen ta med hem igen.
Efter gjutningen var färdig blev det till att skyffla betong och stenar där muren gått sönder. Då betonen hunnit bli mer trögflytande passade jag på att återanvända en del av den utläckta betongen till pumprumstrappan, byggde lite snabbt färdigt formen för att kunna gjuta de översta stegen med på trappan och nu hade betongen börjat bli mer "björnlort" så det gick bättre att gjuta nu
Trappan och stödmurens ytor efterarbetades med bräda och murslev så de blev någotsånär släta. Ytan på cykelskjulets tak gjorde jag inte så mycket mer åt än att sloda med en bräda vilet senare skulle visa sig påverka åtgången av kallasfalt, borde gjort mer åt ytan men som vanligt gäller det att prioritera mellan olika jobb och skyfflandet vid stödmuren och fixandet med trappan blev mer prioriterat.
Pumpkillen hade lagt ut plast precis där pumpen fylls på från betongilen för att skydda gatan lite men det blir alltid en massa betongspill på gatan ändå som är bra att försöka spola bort det värsta och iaf se till att cementen blir separerad från gruset så det går att bara borsta bort det sen.
Det gjutna vattnades och jag fick gnugga en del på lite krympsprickor som uppstod när betongen härdade.
För att inte gräset och jorden på cykelskjulstaket ska rinna ner behövdes det en sarj, egentligen hade jag tänkt gjuta den samtidigt som allt annat men enligt samma princip som trappan skulle det visat sig inte gått då betonmgen var för lösflytande sen hade jag ändå inte hunnit få ordning på den formen så det blev till att blanda i betongblandare i efterhand istället.
Ta bort stämp.
Efter en dryg vecka var det dags att plocka bort stämpen. Var lite nevvös över momentet, skulle bjälklaget hålla utan stämp? När man tar bort dem står man ju rakt flera ton betong... Muttrarna som reglerar längden satt hårt då det tillkommit 10ton betong ovanpå plåtarna, så det lev till att banka på dem med en gummiklubba, fick ta i rätt hårt. började med all lossa alla lite utan att ta bort några stämp. Det gick bra, inte ens ett litet knak om bjälklaget. Sen var det bara att plocka bort den en efter en, verkar hur stabilt som helst.
Det färdiga resultatet blev ganska bra ändå, är kul när det är klart men väldigt jobbigt inför och under varje gjutning. Efteråt såg jag att ett av facken hade fått en oroväckande stor nedböjning, hade inte tillräckligt långa balkar och tänkte att balken inte behövde gå hela vägen då det facket hade stöd på varje sida i längdriktningen av innerväggen resp en bjälke (till vänster på första bilden ovan) men det var inte tillräckligt men som tur var höll skarven mellan plåtarna som troligen var det som skulle gått sönder först så det gick bra även om det var onödigt nära att det inte gick. Kan konstatera att det var ett lite onödigt spännande projekt att göra en så riskabel gjutning själv :eek:
Då det ska vara jord och gräsmatta ovanpå cykelskjulet behövs fuktspärr ovanpå taket. Jag hade funderingar på att ta in en firma som kunde lägga svetsad plastmatta på taket men det började blir ont om tid och då det är ett så litet jobb riskerar att bli dyrt. Det fick bli en klassisk jordkällar-lösning med kallasfalt och takpapp som var den ursprungliga planen.
Först målade jag taket med kallasfalt, det var bland det kletigaste jag gjort under hela bygget, inget jobb man blir på bra humör av direkt
Jag hade regnkläder och skor som jag ändå tänkt slänga på mig för kallasfalt är rejält jobbigt att få bort, hade även ett par enkla gummibeklädda tyghandskar från biltema som jag kunde slänga efteråt. Trots skyddskläder blev jag kletig ändå och det gick åt stora mängder lacknafta för att göra rent sig efter varje kallasfaltpass. Eftersom jag inte jobbat så mycket med grundarbetet med betongens yta fick jag äta upp det nu i form av att det gick åt mycket mer kallasfalt för att lyckas täcka den lite skrovliga ytan. Ovanpå kallasfalten blev det takpapp gjord för låg taklutning, mot sarjen och kanterna blev det även kallastfaltslkister för att få fast pappen. Det blev även lite kallasfalt på väggens nedre del och sidan på plattan.Egentligen ska man ha på dränerande material ovanpå taket innan jorden och gräset men det var redan tajt som det var med totalhöjden så det fick bli platonmatta istället ovanpå, platonmattan hindrar mycket av fukten att komma ner på pappen och det vattnet som letar sig ner kan rinna fritt mellan plupparna på mattan och skapar motsvarande funktion som det dränerande materialet skulle gjort, som bonus skyddar även platonmattan takpappen mekanskt. Då platonmattan är en viktigt del i fuktskyddslösningen valde jag en lite bättre kvalité just här och tejpade även skarvarna med en för ändåmålet avsedd tejp. Nu hade det börjat bli höst och blåsa ute så det krävdes några rejäla stenar för att hålla platonmattan på plats. Blev dock ingen bild på det före motfyllningen.
Nu var granntomten nästan såld, de hade skrivit kontrakt men det var inte helt färdigt, så det började bli lite bråttom med att få bort vår gigantiska jordhög från granntomten om de var på gång med byggande. (Vi hade ett muntligt avtal med de förra ägarna att vi tillfälligt fick ha jordhögar där)
Ove, vår grävare, skulle komma en måndag, men han dök inte upp. När jag ringde honom berättade att han stod och vid grävmaskinen men att den inte var klar med förra jobbet. Vad jag förstod det som skulle han låna spräng-killens grävmaskin då han behövde en lite mindre på bara 8 ton (hans egen är på 24 ton) och nu var inte sprängkillen färdig. Han skulle komma på onsdag istället, jag frågade honom om han skulle hinna till på fredan då jag höll på att beställa gräs till helgen och det skulle inte vara några problem. Det kändes bra då grävmaksinen kom redan tisdag kväll så jag kunde sova lugnt. Under onddagen började motfyllningen, det var Oves son Patrik som körde maskinen. Jag trodde det mesta motfyllande skulle hinnas med under onsdagen men det var en del kvar att göra när jag kom hem på onsdagen. Rullgräsfirman hörde även av sig och berättade att de inte kunde leverera rullgräset på fredan som det var sagt för han som skulle köra lastbilen ville inte köra genom Stockholm under fredagsrusningstrafiken så de skulle leverera en dag tidigare men att de sa att det inte var några problem om jag skulle rulla ut det under helgen.
Under torsdagen skulle det komma sand och matjord, när jag kom hem från jobbet möttes jag av ett enormt berg sand och jord på garageuppfarten. Lastbilen tippar materialet på garageuppfarten och sen får grävmaskinen ta det i skopan och köra iväg det til där det ska vara, blir många vändor med den "lilla" 8-tons maskinen, så det återstod väldigt mycket att göra, inte heller nu var motfyllningen färdig. Under torsdagkvällen kom även rullgräset som fick ställas längs vägen istället för på garageuppfaten.
Markarbetet fortsatte under fredagen och inte heller då blev det klart visade det sig när jag kom hem från jobbet. Var ingen kvar så jag ringde Ove och fick reda på att de skulle komma å gräva under lördagen och tänkte bli färdiga då. Ett problem med rullgräset är att det börja förmultna och under den processen blir det varmt och då förmultnar det ännu snabbare, så jag började bli orolig för rullgräset. Ove tyckte jag skulle lyfta bort de översta lagren från rullgräspallarna för att förhindra varmgång i gräset så det blev bärande av gräsrullar hela fredagkvällen från pallarna till den obebygda granntomten där de iaf var färdiga med att få bort jordhögen så det gick att lägga rullarna gnaksa utspritt där.
På lördagen var det Ove själv som körde grävmaskinen och jag hjälpte även till en del vid sidan om så han kunde fokusera på att köra grävmaskinen. När jag inte hjälpte Ove hade jag även fullt upp med att jämna till ytan på matjorden genom att dra omkring en hemmasnickrad skrapningssläde (eller vad man ska kalla det, mer om den i nästa inlägg), vilket var rejält slititsamt. För att vi skulle slippa bära rullgräset så långt lyfte Ove upp pallarna dels på vår tomt och dels på granntomten. Ove körde på i väldigt högt tempo hela dan, normalt kör Ove snabbt men nu var tempot extremt högt och han lyckades få till allt så det skulle gå att rulla ut gräset. Egentligen jag jag funderingar på att låta
honom gräva en del hål för plintar mm men det var inte riktigt tid för det, grävmaskinen behövde egentligen sprängkillen ha tillbaks på lördagmorgonen, därav Oves extremt höga tempo under lördagen. På söndagmorgonen kom sprängaren och hämtage grävmaskinen.
All motfyllning blev inte riktigt klar, runt fönsterna skulle det vara murade ljusgårdar då fönsterna delvis hamna under mark och motfyllningen mot de murarna kunde inte göras innan murarna fanns och de murarna kunde vi inte göra förrns det fanns motfyllnaden mot huset att ställa dem på, så det gick bara att ordna den första delen av motfyllningen där. Marken ska luta boprt från huset, marken närmast huset ska luta ner mot den blivande trappan och taket på cykelskjulet ska luta åt motsatt håll, så för att få ihop höjderna och lutningarna blir det en låg mur parallellt med huset i
cykelskjulets fortsättning, och muren har motsvarande problem som ljusgårnarna. Marken vid altanen ska fyllas ut lite och det ska bli grus där. Grävmaskinen kom inte åt där men de lade högar med grus och jord där som blir till att skyffla ut med handkraft så småningom själva. Marken ner mot vägen blev inte klar den heller det ska luta ner mot stödmuren men nu ligger där en hög stenar. Ett tag såg det ut att gå plusminus noll på fyllnadsmassor men det blev i slutändan en del stora stenar som måste köras bort så småningom (men ändå inte så mycket med tanke på att vi sprängt över 400 enheter och ännu inte kört bort nånting). Ove ville ha en annan grävmaskin till den nedre delen för att inte förstöra vägen med stållarvfötterna som han hade på nuvarande maskinen och han skulle komma tillbaks före jul med en sådan grävmaskin men så blev det inte, blir till våren istället, det mesta jobbet är gjort så det går att få till en bit gräsmatta för barnen att leka på.
En ganska stor del av markarbetena på övre delen av tomten blev klara och utrullningen av gräset kom igång bara nån dag senare än tänkt.
350m2 rullgräs köptes från stallarholmens gräs (för 11kSEK inkl transport), hade först svårt att få tag i dem men blev uppringd och det visade sig att han som har firman även kör taxi(!) och därför varit svårnådd. Leveransen blev en dag tidigare än vad det först var sagt och senare kontaktade han mig och undrade vilket pris vi sagt, ingen faktura fick jag först heller men senare kom det en påminnelse så han trodde nog att han skickat en faktura men jag hade iaf inte fått någon och med tanke på hur förvirrat allt annat var ligger det nära tillhands att misstänka avsändaren snarare än att posten skulle slarvat men man vet ju aldrig. Lite ostrukturerad firma men de var en dryg tusenlapp billigare än mälarturf som jag även frågade och snål som man är blev det den billigaste. Hade vi beställt från mälarturf hade gräset nog kunnat komma en dag senare så som vi egentligen ville då de ligger bättre till geofrafiskt för oss, men det verkar ha gått ok ändå. Lite märkligt är det med rullgräs att det inte finns några kvalitétsmått som de skriver om på vad man köper så man får hoppas på att det är bra gräsmatta som leverereras men det var det iaf i vårt fall.
Allt eftersom Ove blev klar med att lägga på matjord kunde jag jobba med att få till en plan yta med en skrapa gjord (efter tips från Ove) av tre korta och två långa brädor. Skrapan drog jag med en bogserlina runt magen och kände mig lite som en häst (eller snarare Åsna då jag är mer envis än stark) som drar en plog på en åker då det var rejält tungt att dra skarapan.
Utrullningen av gräset var rätt enkelt men det tar tid. Gräset hade hunnit bli lite småvarmt men de flesta rullarna hade klarat sig rätt bra. På söndageftermiddagen kom även Svärmor och hjälpte til så det mesta blev utlagt. Resten av gräset rullade vi ut på granntomten för att det inte skulle dö och vi skulle kunna rulla ut resten senare.
Gräset var beställt utgående från att markarbetena var klara (dels runt fönster och dels backen mot vägen) men det blev de inte så det blev ganska mycket gräs över att rulla ut på granntomten. Jag hann inte riktigt med det under helgen och på måndagen skulle jag jobba igen så då kom svärföräldrarna förbi och rullade rullade ut de sista rullarna.
I veckan efter blev det flera sena kvällar och även jobb helgen efter för att få till ljusgårdar och den lilla muren så jag skulle kunna få gräsmattan fram till huset färdig. (Blev murning med LECA-block, dels den metod som är enklast och sen hade det blivit över en del från murningen av cykelskjulet) Resultatet blev iaf rätt ok. Putsningav ljusgårdarna och muren blir frammåt våren.
Lite senare flyttade vi det sista gräset från granntomten till diverse lediga ytor på vår egen tomt då de nya grannarna var på gång att söka bygglov (totalentreprenad med Trivselhus verkar det som) så då ville vi få bort allt från deras tomt i god tid.
Innan vi drog igång motfyllningen och gräset hade vi konstaterat att vädret såg milt ut ett tag frammåt så vi jobbade hårt på att få till motfyllning och gräsmatta under hösten för på våren dröjer det (ibland ända in i Maj) innan det går att köpa gräsmatta och då skulle det dröja en bit in på sommaren innan man ens får gå på gräsmattan. Nu blev gräsmattan klar i oktober och det hann gå 3-4veckor innan det blev minusgrader så gräsmattan hann rota sig under hösten vilket var väldigt bra
Detta var det sista utomhusjobbet innan vintern.
Vad är det för hemska "skatbogjutningar" som du har gjort på stödmuren? Har det slarvats med vibreringen när ni gjöt? Eller blev det så för att du fyllde formarna senare i gjutningen??rickardg skrev:
Gäller att du får detta tätt så att det inte kommer in vatten till armeringen så att den börjar rosta. Hur askall du "ytbehandla" muren när formen är riven? Putsa, stenbekläda eller något annat?
Japp, gjutningen sket sig rejält, jag själv som gjorde den men hålen är där det blivit "rätt", betongen var för lättflytande för stödmuren och rann framför ytstenarna återstår att se vad jag ska göra åt det...
återstår att se vad jag ska göra åt det...rickardg skrev:
Aha, du hade "ytskiktet med redan i formen.... brukar bli svårt att få bra om dessa har ojämn form vilket verkar vara fallet hos dig.
Som det ser ut nu när betongen har härdat, så blir det nog svårt att göra något åt detta. Kan kanske gå att "knacka" fram stenarna men det lär nog ta tid och frågan är om det ens är möjligt...
Om det inte fungerar återstår nog endast ett puts alternativ eller att förse betongmuren efter ilagning med ett nytt ytskikt av något stenmaterial.
Som det ser ut nu när betongen har härdat, så blir det nog svårt att göra något åt detta. Kan kanske gå att "knacka" fram stenarna men det lär nog ta tid och frågan är om det ens är möjligt...
Om det inte fungerar återstår nog endast ett puts alternativ eller att förse betongmuren efter ilagning med ett nytt ytskikt av något stenmaterial.
Det var beklädnadstenar i form av sprängsten med i formen ja. Tanken var att få ett lite gammaldags utseende och dessutom kunna återanvända en del av sprängstenarna men resultet blev rätt bedrövligt när betongen rann in framför. Delen av muren där formen gick sönder lagade jag med handblandad betong som jag då såg till att göra mer trögflytande men när man vibrerar den blir den ändå för lättflytande så det blir lika illa så att ha mer trögflytande betong hade nog inte hjälpt det heller
Jag försökte hacka bort betongenframför stenarna med en borrhammare (bilden ovanför visar resultatet av 10min hackande med borrhammare) men det hände inte så mycket. När vi motfyllde sa vår Ove från markfirman att det skulle ta väldigt lång tid att få bort det så han rekomenderade att vi skulle putsa muren och sen köpa beklädnadsstenar avsedda att klä in murar med och sätta på utsidan. Det lutar åt att försöka klä in med typ tunna skifferstenar eller liknande så blir det ändå lite av det utseendet som jag var ute efter.
För resterande murar blir det inga beklädnadsstenar med i formen, det är bättre att gjuta en tunnare mur som man klär med ytstenar i efterhand istället.
Redigerat: