I
mycke_nu. Jag ser fram emot fakta som visar att jag har fel.
Vänligen lägg INTE ord i min mun. du skriver:" Helt bortsett från att det är föga medmänskligt att vägra Svenska Jobb till utlänningar", det har jag aldrig ens antytt, de får gärna komma hit och jobba, men det ska vara avtalsenliga löner, de ska ha samma rättigheter som andra arbetare. Går det inte för att de inte har medborgarskap så får väl arbetsgivaren lösa det på privat basis. Jag känner en från Bulgarien som måste betala sin operation av en handskada själv. Det är inte rätt!
Det kan inte heller komma som en överraskning om man tittar på undersökande jurnalistikprogram eller åtminstone nyheterna.
Jag har förstått hur marknadsekonomi fungerar, det borde du förstått om du läst mina inlägg i tidigare trådar. Men jag kan upprepa. 1983 när jag köpte husbyggsatsen räknade säljaren ut 1: hur mycket får jag låna 2: hur mycket blir reavinsten på huset jag skulle sälja 3: hur mycket kan jag få som topplån 4: vad kan svärföräldrar, föräldrar och ev släktingar förväntas stötta med. Sen adderade han det och fick priset. Det var inte ens vad köparen förväntades vilja betala.
Det är ju också en vedertagen sanning att för att kunna dumpa priserna måste man sänka produktionskostnaden, lönesänkning är dock inget jag föreslagit, det skulle bara försämra köpkraften.
Istället bör man fråga sig var den sanslösa produkten av husens värdeökning tagit vägen.
Ska bli intressant att läsa fakta till dina påståenden.
 
Läs en gång till är du snäll. Både dina egna och mina inlägg.
 
I
mycke_nu skrev:
Läs en gång till är du snäll. Både dina egna och mina inlägg.
Har läst, ser inget konstigt. Du blir tvungen att tipsa mig.
Jag kan erkänna att jag gick igång lite mycket när ämnet började sväva runt arbetsmiljö även att det kanske var jag själv ledde det dit. Det har i så fall sin förklaring i att med de två omkomna byggarbetarna i minnet samt att jag själv lider av psykiska problem efter något som kunde kostat mig livet för 8 år sedan. Så fort man associerar till arbetsolyckor ser jag hela skådespelet igen och får nån typ av ångest.
Hade en fjärrkontroll legat 1m närmare eller en kollega varit i närheten hade jag blivit av med huvudet. Detta hände på ett av sveriges största företag som snålade för att det skulle bli effektivt. De andra krämporna jag fick av samma företag synes plötsligt ringa.
Men det hela är OT, säger det bara så ni förstår mig lite bättre.
 
Vi lämnar det. Jag bjuder hellre på en seger i diskussionen än river i dina emotionella sår.

Tur att du klarade dej helskinnad.
 
I
mycke_nu skrev:
Vi lämnar det. Jag bjuder hellre på en seger i diskussionen än river i dina emotionella sår.

Tur att du klarade dej helskinnad.
Att det finns olika åsikter är ju bara bra, jag ser inte en diskussion som ett spel.
Jo ingen är gladare än jag att jag slapp bli giljotinerad. Med det som alternativ går det att leva med de psykiska problem det medförde.
Tycker också vi återgår ämnet.(y)
 
I
( men det där med mjölken hade varit intressant då vi nyligen fått en f.d mjölkbonde i släkten ):surprised:
 
ion skrev:
( men det där med mjölken hade varit intressant då vi nyligen fått en f.d mjölkbonde i släkten ):surprised:
Inget jag vill prata om, har själv gårdsstöd.. :surprised:
 
Nej, tolka inte mitt inlägg som att JAG anser att det bör följa inflationen. Jag gjorde en frågeställning till om man med åtgärderna med amorteringskrav vill få huspriserna att bromsa upp till att följa normal prisutveckling, eller om man vill få dem att backa till lägre priser än tidigare.
 
I
Hubbe2 skrev:
Nej, tolka inte mitt inlägg som att JAG anser att det bör följa inflationen. Jag gjorde en frågeställning till om man med åtgärderna med amorteringskrav vill få huspriserna att bromsa upp till att följa normal prisutveckling, eller om man vill få dem att backa till lägre priser än tidigare.
Det är väl det som är akilleshälen, att man inte kan belåna huset fullt ut beror väl på att bankerna vill ha en marginal , så att säga säkrat sitt kapital om priserna temporärt skulle sjunka lite. Skulle ju på gammelsvenska innebära att många plötsligt har lån över skorstenen. Så det tror jag inte kommer att hända. Men möjligen att prisökningarna bromsas lite.
Så tror jag.
 
G
Det stora problemet är egentligen bostadskostnaden (dvs inköpspriset)
det i förhållande till inkomsterna (löner et.c.) hade priserna följt kpi hade vi fortfarande haft en amorteringskultur, varför - för då hade folk råd att lägga ut mer för att amortera.. nu är priserna så höga så det känns meningslöst att amortera och att man endå kommer tjäna på det eftersom det alltid finns någon idiot som är villig att betala de högre kostnaden för bostaden.
priserna måste ner helt enkelt och det går inte att göra på något annat sätt än att man låter bubblan spicka. (vilken amorteringskravet kan medverka till) (eg vill jag hellre tala om "gupp" istället för prisbubbla eftersom priserna kommer att stiga senare).

Det kommer bli väldigt synd för de som köpte dyrt givetvis, men varför skall det vara en sanning att bostaden skall stiga i värde? (jmfr med bilköp) det är en väldig svår nöt att knäcka.(hur man än gör är det någon grupp som kommer drabbas) priserna måste dock NER tills lönerna hamnat i kapp.
 
I
gäst skrev:
Det stora problemet är egentligen bostadskostnaden (dvs inköpspriset)
det i förhållande till inkomsterna (löner et.c.) hade priserna följt kpi hade vi fortfarande haft en amorteringskultur, varför - för då hade folk råd att lägga ut mer för att amortera.. nu är priserna så höga så det känns meningslöst att amortera och att man endå kommer tjäna på det eftersom det alltid finns någon idiot som är villig att betala de högre kostnaden för bostaden.
priserna måste ner helt enkelt och det går inte att göra på något annat sätt än att man låter bubblan spicka. (vilken amorteringskravet kan medverka till) (eg vill jag hellre tala om "gupp" istället för prisbubbla eftersom priserna kommer att stiga senare).

Det kommer bli väldigt synd för de som köpte dyrt givetvis, men varför skall det vara en sanning att bostaden skall stiga i värde? (jmfr med bilköp) det är en väldig svår nöt att knäcka.(hur man än gör är det någon grupp som kommer drabbas) priserna måste dock NER tills lönerna hamnat i kapp.
Javisst, så är det så klart, men det går ju inte.
Alternativet är att bostadspriserna fryses så att lönerna kommer ikapp, men det skulle ta lång tid.
Det skulle kunna göras genom att man satte ett tak på hur mycket man kunde låna. Låt oss anta att taket var 1,5 miljoner, allt därutöver skulle man själv stå för. Då låses inte marknaden utan de som gör en reavinst på sitt hus kan köpa ett dyrare om de vill. Och förstagångsköparna får sitt lån till ett medelmåttigt hus, dock utan att kunna göra reavinster i samma utsträckning som var möjligt tidigare, men det är väl inte primärmålet för de flesta med ett husköp.
 
mycke_nu skrev:
Visa mej ETT ENDA statligt bolag som är mer effektivt än motsvarande privata.

Problemet med höga priser beror på att folk betalar för mycket, inte att produktionskostnaden är för hög.
Apoteksbolaget... (Eftersom jag är storkund där så retar den avregleringen mig något alldeles oerhört. Servicen har blivit *mycket* sämre, och det i en storstad. Jag kan inte föreställa mig hur det blivit på "landet".) Samma skulle kunna sägas om besktningsmonopolet. (Jag hör också från min professor som är munskänk att vill man bli impopulär på deras möten, så skall man förorda en nedläggning av Systembolaget :) Och då är detta ju ingen vänsteransluten sammanslutning direkt). Avregleringen av våra järnvägar har ju också den gått alldeles utmärkt åt skogen (vilket ju stöds av Ulf Adelsohn, knappast någon inbiten vänsteranhängare...)

Men i allmänhet så finns det resultat inom nationalekonomin som pekar på att det inte är effektiviteten (alltså räknat som effekt/produkt per krona) som är problemet med statliga monopol, utan att de lägger sig på en leveransnivå som folk inte egentligen ville betala för. Dvs de överlevererar alltså. Om man frågar folk vad de vill ha, så säger de alltid mer än vad de faktiskt är villiga att betala för.

Det här blir extra tydligt när vi har med naturliga monopol att göra, där det av olika skäl (inperfekt information, informationsimbalans, höga naturliga trösklar för andra aktörer osv.) närmast är ett axiom att

Det här är ju också tydligt för alla som arbetat inom sektorer där vi har samma exv. höga trösklar, exv. telekombranschen. Där har vi ett ytterligt exempel på att man bygger ett system som möter de krav man vill ställa (framför allt vad gäller funktionssannolikhet/tillgänglighet "fem nior") som det visar sig att om folk måste betala själva så nöjer de sig med *betydligt* lägre standard bara det blir billigare. Det är också ett alldles utmärkt exempel på att det privata näringslivet kan vara precis lika trögt, konservativt, dyrt, underpresterande och inneffektivt som vilken mardrömsbild av statlig verksamhet som helst. Vilket inte är konstigt eftersom det är precis samma krafter som är i spel. Vi var många på Ericsson som drog på munnen när Lars Ramqvist gjorde sina utspel på högerkanten om hur effektiv och bra allt skulle bli bara staten lade sig mindre i hur han skötte sitt företag (detta när Sverige i stort sett legat i topp på att inte lägga sig i under flera decennier), samtidigt som han skötte ett företag på ett sätt som skulle gjort Stalin stolt. Komplett med femårsplaner.

Så summa summarum. På marknader där konkurrens kan fungera pga att man har låga trösklar, "perfekt" information, ingen informationsimbalans, osv. och dessutom en effektiv övergripande styrning som ser till att det här tillståndet behålls (marknaden lämnad åt sig själv vill alltid ändra dessa förhållanden så att den största spelaren kan bli monopol), så fungerar det med privata företag. Men om man *inte* har dessa förhållanden, t ex när man har med ett naturligt monopol att göra (järnvägar, fiberkablar, eller liknande) så är det mest effektiva att ha en aktör, och då visar det sig att det fungerar bäst om denna har tummen i ögat, t ex genom att ägarna verkligen kan representera kunderna. Då fungerar den typen av så kallade välvilliga statliga monopol som vi har en tradition av i Europa väldigt bra.
 
lars_stefan_axelsson skrev:
Apoteksbolaget... (Eftersom jag är storkund där så retar den avregleringen mig något alldeles oerhört. Servicen har blivit *mycket* sämre, och det i en storstad. Jag kan inte föreställa mig hur det blivit på "landet".) Samma skulle kunna sägas om besktningsmonopolet. (Jag hör också från min professor som är munskänk att vill man bli impopulär på deras möten, så skall man förorda en nedläggning av Systembolaget :) Och då är detta ju ingen vänsteransluten sammanslutning direkt). Avregleringen av våra järnvägar har ju också den gått alldeles utmärkt åt skogen (vilket ju stöds av Ulf Adelsohn, knappast någon inbiten vänsteranhängare...)

Men i allmänhet så finns det resultat inom nationalekonomin som pekar på att det inte är effektiviteten (alltså räknat som effekt/produkt per krona) som är problemet med statliga monopol, utan att de lägger sig på en leveransnivå som folk inte egentligen ville betala för. Dvs de överlevererar alltså. Om man frågar folk vad de vill ha, så säger de alltid mer än vad de faktiskt är villiga att betala för.

Det här blir extra tydligt när vi har med naturliga monopol att göra, där det av olika skäl (inperfekt information, informationsimbalans, höga naturliga trösklar för andra aktörer osv.) närmast är ett axiom att

Det här är ju också tydligt för alla som arbetat inom sektorer där vi har samma exv. höga trösklar, exv. telekombranschen. Där har vi ett ytterligt exempel på att man bygger ett system som möter de krav man vill ställa (framför allt vad gäller funktionssannolikhet/tillgänglighet "fem nior") som det visar sig att om folk måste betala själva så nöjer de sig med *betydligt* lägre standard bara det blir billigare. Det är också ett alldles utmärkt exempel på att det privata näringslivet kan vara precis lika trögt, konservativt, dyrt, underpresterande och inneffektivt som vilken mardrömsbild av statlig verksamhet som helst. Vilket inte är konstigt eftersom det är precis samma krafter som är i spel. Vi var många på Ericsson som drog på munnen när Lars Ramqvist gjorde sina utspel på högerkanten om hur effektiv och bra allt skulle bli bara staten lade sig mindre i hur han skötte sitt företag (detta när Sverige i stort sett legat i topp på att inte lägga sig i under flera decennier), samtidigt som han skötte ett företag på ett sätt som skulle gjort Stalin stolt. Komplett med femårsplaner.

Så summa summarum. På marknader där konkurrens kan fungera pga att man har låga trösklar, "perfekt" information, ingen informationsimbalans, osv. och dessutom en effektiv övergripande styrning som ser till att det här tillståndet behålls (marknaden lämnad åt sig själv vill alltid ändra dessa förhållanden så att den största spelaren kan bli monopol), så fungerar det med privata företag. Men om man *inte* har dessa förhållanden, t ex när man har med ett naturligt monopol att göra (järnvägar, fiberkablar, eller liknande) så är det mest effektiva att ha en aktör, och då visar det sig att det fungerar bäst om denna har tummen i ögat, t ex genom att ägarna verkligen kan representera kunderna. Då fungerar den typen av så kallade välvilliga statliga monopol som vi har en tradition av i Europa väldigt bra.
För mig, som bara köper Alvedon och hostmedicin, har servicen för apoteksvaror blivit otroligt mycket bättre sedan avregleringen.

Jag minns även en tid för inte alls länge sedan då man var tvungen att boka en tid (som oftast passade ganska dåligt om man hade dålig framförhållning) för att sedan få åka till den näst närmaste stationen och köa en halvtimme extra för att få besikta bilen.
Det ska dock tilläggas att detta blev bättre strax innan avregleringen.
Idag svänger jag in efter jobbet och kollar om det är någon kö, orkar jag inte vänta så kan jag åka till nästa station eller ta det imorrn.
För 5 år sedan fanns det 2 eller 3 stationer i stan, nu tror jag det är fler än 5.
 
Jag håller med Lostmoose. Apoteken, besiktningen, Posten, "Televerket" har alla blivit bra mycket bättre sedan avregleringen.

Att Systembolaget håller en hög standard, beror knappast på det statliga ägandet utan att man är världens största köpare av vin/sprit/öl kopplat med extremt höga vinstmarginaler.

Vill man sedan ha ett exempel på konkurrensutsatta företag med höga trösklar kan man ju bara titta på SAS för att få ett prima bevis på hur exempellöst dåligt statliga företag sköts.

Vad gäller Ericsson så har visserligen smittats ganska svårt av den gamla Televerkskulturen, men dom har faktiskt riktiga kunder som är fria att handla av andra företag. Jag har svårt att tro att man kan konkurrera på världsmarknaden med fem nior om inte kunderna uppfattar detta som vettigt och prisvärt. Ett statligt Ericsson skulle dock med all säkerhet inte ha nått några lysande framgångar på världsmarknaden.

Sedan är det ju givetvis så att storlek inte gör företag bättre utan vanligen trögare och sämre. I annat fall skulle det bara finnas IBM på datormarknaden och Nokia hade inte behövt gå tillbaka till att tillverka stövlar.
 
Lostmoose skrev:
För mig, som bara köper Alvedon och hostmedicin, har servicen för apoteksvaror blivit otroligt mycket bättre sedan avregleringen.
Det finns mycket inom ekonomisk teori att säga om det, men för att sammanfatta så har vi alltså inte ens en Pareto-optimal marknad nu. Eftersom servicen blivit sämre för dem som behöver den bäst. (Mest vinst finns det i att sälja huvudvärkstabletter, men det är knappast Apotekets huvuduppgift).

Man hade t ex kunnat avreglera vissa läkemedel, om det var just tillgången till Alvedon på bensinmacken som var problemet. Vi andra har fått just det system som du klagar på på den gamla besiktningen. Fast vi måste först gå dit för att sedan gå dit en extra gång för att hämta våra varor.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.