Grundläggning med element
När krypgrunderna brottas med problem som fukt och mögel är platta på mark ett säkrare system. Med någon form av kantelement på slät makadambotten blir det dessutom enkelt och mycket av grundläggningen kan du fixa själv.
Du kan läsa artikeln här: Grundläggning med element
Du kan läsa artikeln här: Grundläggning med element
Skrivet av: Gäst
Då blir man fundersam när man fattar att vi fått vårt hus placerat på en s.k krypgrund med full ståhöjd o hål i bärande konstruktion ? Oj... Mvh Nina
Då blir man fundersam när man fattar att vi fått vårt hus placerat på en s.k krypgrund med full ståhöjd o hål i bärande konstruktion ? Oj... Mvh Nina
Skrivet av: Gäst
Ja ska man bygga ska man bygga rätt från början. En grund byter man inte.Därför ska man bygga med en koljern grund. Då är man säker! Koljern.se
Ja ska man bygga ska man bygga rätt från början. En grund byter man inte.Därför ska man bygga med en koljern grund. Då är man säker! Koljern.se
Skrivet av: Gäst
Krypgrunder medför alltid risker med mögel och diverse saker. Jag som betongarbetare förstår inte varför folk snålar in på betongen som då skulle vara i en betongplatta ( platta på mark ) med rätt tjocklek med cellplast ( 30-40cm ) med värmeslingor när du får ett grymt mkt mer energisnålare hus. // Daniel
Krypgrunder medför alltid risker med mögel och diverse saker. Jag som betongarbetare förstår inte varför folk snålar in på betongen som då skulle vara i en betongplatta ( platta på mark ) med rätt tjocklek med cellplast ( 30-40cm ) med värmeslingor när du får ett grymt mkt mer energisnålare hus. // Daniel
Skrivet av: Gäst
Vad gäller isolerade kantelement är det viktigt att kantbalk och golvplatta samverkar för att undvika
sättningsskillnader - speciellt vid något sämre undergrund. Sättningskillnaderna märks bl a vid anslutningar mellan ytter- och innerväggar. Så sett kan U-mingrunden ifrågasättas eftersom den endast eleminerar köldbryggan.
Vad gäller isolerade kantelement är det viktigt att kantbalk och golvplatta samverkar för att undvika
sättningsskillnader - speciellt vid något sämre undergrund. Sättningskillnaderna märks bl a vid anslutningar mellan ytter- och innerväggar. Så sett kan U-mingrunden ifrågasättas eftersom den endast eleminerar köldbryggan.
Skrivet av: johan
Jag är lite emot för mycket isolering, vare sig i platta vägg eller tak.
Det finns ingen anledning att isolera i sjuka mängder på vissa ställen när man har stora partier såsom fönster där man släpper ut all värme. Förr i tiden byggde man hus med kunskap, nu bygger man enligt teorier. Vilka hus står kvar i hundratals år, jo inte är det våra mögelskade nybyggda hus iaf.
Jag är lite emot för mycket isolering, vare sig i platta vägg eller tak.
Det finns ingen anledning att isolera i sjuka mängder på vissa ställen när man har stora partier såsom fönster där man släpper ut all värme. Förr i tiden byggde man hus med kunskap, nu bygger man enligt teorier. Vilka hus står kvar i hundratals år, jo inte är det våra mögelskade nybyggda hus iaf.
Skrivet av: Byggare
Vill komplettera Anonyms kommentar. U-mingrunden har ytterligare begränsningar. Att sära upplaget för väggen innebär att inget mothåll finns för lyftkrafter. Vidare klarar man inte punktlaster i ytterväggarna. Enligt U-mingrundens projekteringsanvisningar krävs en extra gjutning av btgplattor
under den egentliga U-mingrunden. Allt detta tyder på att konceptet inte är
färdigutvecklaT.
Vill komplettera Anonyms kommentar. U-mingrunden har ytterligare begränsningar. Att sära upplaget för väggen innebär att inget mothåll finns för lyftkrafter. Vidare klarar man inte punktlaster i ytterväggarna. Enligt U-mingrundens projekteringsanvisningar krävs en extra gjutning av btgplattor
under den egentliga U-mingrunden. Allt detta tyder på att konceptet inte är
färdigutvecklaT.
Är det ingen som funderar på cellplastens hållbarhet med tiden?