Det brukar väl kallas "stämpelskatt" då det är en skatt och inte en timpenning för nedlagt arbete med registreringen (som väl ändå säkert sköts automatiskt av en dator som får in all information från banken/mäklaren via ett web-gränbssnitt så den ansvariga på LM på sin höjd bara behöver klicka på Ok för att godkänna regsitreringen)KnockOnWood skrev:
fordonsskatten är ju olika för olika fordon, dock är det väl en del annat som styr den såsom miljöpåverkan mm,
Man skulle f.ö även kunna tänka sig att alla på samma sätt betalar samma inkomstskatt oavsett vad de tjänar enligt samma logik att det ska vara samma avgifter för alla
Förutom att gå runt med käppar med streck för metrar och decimetrar (och numera en liten GPS-mottagare)haavard skrev:
så hanterar lantmäteriet registrering och underhåll av lagfarter och pantbrev
(= ett mycket enkelt datalagringsjobb).
För lagfarter tas det ut en avgift på 1,5% av köpesumman, för pantbrev är avgiften 2,0% av beloppet, plus en "administrativ avgift".
Citat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Lantmäteriet :
Vad tror du att de 900 pappersvändarna på huvudkontoret gör?
Inte är de ute och mäter upp fastigheter i alla fall.
Det är en riktig kassako!
Omsätter någonstans runt 500 miljoner kr och har en "avkastning" på ca 10% om man får tro regleringsbrevet:
http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15315
Jag håller med i det mesta du skriver!rickardg skrev:...
Man skulle f.ö även kunna tänka sig att alla på samma sätt betalar samma inkomstskatt oavsett vad de tjänar enligt samma logik att det ska vara samma avgifter för alla
Men nu är ju inte Lantmäteriet en myndighet som har till uppgift att pungslå, f'låt beskatta, folket, utan att vara till tjänst och nytta för medborgarna.
Med samma resonemang skulle bygglovet för ett tegelhus vara dubbelt så dyrt som lovet för ett trähus,
vattenräkningen för en tvåvåningsvilla vara dubbelt så stor som för en en planare osv.
Äsch, finns ju hur mycket fåniga analogier som helst
Kort sagt, som sagt, Lantmäteriets, Vattenverkets, P-bolagets och renhållningsverkets uppgift är inte att beskatta, utan att till "självkostnadspris" tillhandahålla en tjänst.
det finns iaf ett sätt att få ner sin stämpelskatt och fastighetsskatt rejält och det är genom att bygga nytt för då är det bara stämpelskatt på själva tomtköpet och inte huset, sen slipper man fastihetsskattavgift i 15år frammåt (hur mycket det nu är värt efter nästa val), men behöver man låna på sitt nybyggda hus hjälper det inte att bygga nytt för de märkliga pantbreven kostar fortfarande
För att avsluta detta mitt utbrott mot Lantmäteriet:
Det lyser väl igenom ganska tydligt att jag har personlig erfarenhet av det klantiga beteendet hos denna självgoda myndighet.
Jag tycker helt enkelt att de gör ett uselt jobb, förutom att de tar ut hutlösa avgifter.
Vid närmare eftertanke sparar jag det till en annan gång.
Men alla här har väl läst om "stölderna" av lagfarter?
http://www.privataaffarer.se/bostad/stopp-for-kapade-lagfarter-1-98524
Det är inte så stort problem, för det drabbar så få.
Och så tror de att problemet är fixat om de skickar ett brev
Det lyser väl igenom ganska tydligt att jag har personlig erfarenhet av det klantiga beteendet hos denna självgoda myndighet.
Jag tycker helt enkelt att de gör ett uselt jobb, förutom att de tar ut hutlösa avgifter.
Vid närmare eftertanke sparar jag det till en annan gång.
Men alla här har väl läst om "stölderna" av lagfarter?
http://www.privataaffarer.se/bostad/stopp-for-kapade-lagfarter-1-98524
Det är inte så stort problem, för det drabbar så få.
Och så tror de att problemet är fixat om de skickar ett brev
Du läser konstigt tycker jag.KnockOnWood skrev:
Det står att de FÅR 500 miljoner från staten. (496 444 000).
Läser man årsredovisningen hittar man att utgifterna för 2013 var 1,816 miljarder och intäkter av avgifter och andra ersättningar var 1,212 miljarder.
Ja, jag kanske läser dessa redovisningar som en kratta. Är ju inget finanslejon direkthaavard skrev:
Var hittade du de 1,816 miljarderna?
Men jag tror ändå att pantbrevs- och lagfartsprånglandet är en vinstmaskin.
Tänk om de privatiserade det
En av anledningarna till att man tog bort fastighetsskatten var väl att man ville inte tvinga pensionärer med låg inkomst att överge sina hus? Det borde inte vara ett problem att man kan bo kvar i sitt hus? Problemen ligger väl snarare i varför det är så dyrt att bygga nytt? Klinker och golvvärme kostar mer än plastmatta, det finns badkarskranar för 1000:- o.s.v.
Billigare att bygga kan det bli om man som hustillverkare kunde få ett nationellt godkännande utan att behöva 'slåss' med varje kommun. Tas det fram tex ett 'billigt' hyreshus så ska det ändå anpassas för varje kommun. Det kan vara saker som olika krav på bullerskydd eller tillgänglighet tex.
Jag skulle också gärna se lite nytänkande omkring boyta/byggyta. Många kommuner erbjuder relativt små tomter med begränsad byggyta. Det står i direkt konflikt med önskan om bättre isolering / lägre energianvändning. Redan idag är vi uppe på väggar runt 50 cm. Varje extra decimeter 'kostar' värdefull boyta.
Kanske kunde man tänka sig utökad byggyta för välisolerade hus i ett par nivåer? Tex 10% extra för passivhus, 5% extra för lågenergihus.
Kanske kunde man tänka sig utökad byggyta för välisolerade hus i ett par nivåer? Tex 10% extra för passivhus, 5% extra för lågenergihus.
Bra tanke!Mainstream skrev:
Men det borde väl räcka då med att ange max boyta i stället för byggyta.
Simsalabim
Är det inte byggnads avd som ska privatiseras?
Administrator
· Skåne
· 7 740 inlägg
En del i att det byggs för lite tror jag är att det är så dyrt. En av anledningarna till att det är så dyrt är att vi hela tiden höjer energikraven. Vi ska isolera mer och mer, köpa dyrare fönster, bygga noggrannare. Vi ska närma oss passivhusstandard på alla nybyggda hus. Men passivhustekniken är inte beprövad någon längre tid, vilket gör att privatpersoner får lägga sina surt förvärvade slantar på ett experiment, vare sig man tycker att det är en bra idé eller inte. Vi såg i fallet med putsfasaderna att det inte är självklart att företagen tar smällen när det går fel, utan det var konsumenterna som fick betala.
Det här tycker jag att vi ska fundera över. Är det rimligt att alla ska tvingas bygga med denna enormt höga energistandard även om man inte vill eller har råd? När är det nog? Har vi kanske redan passerat den gränsen?
Det här tycker jag att vi ska fundera över. Är det rimligt att alla ska tvingas bygga med denna enormt höga energistandard även om man inte vill eller har råd? När är det nog? Har vi kanske redan passerat den gränsen?
Denar påpekade att skatteutjämningssystemet ska kompensera för olikheter så att det inte ska spela någon roll om kommunerna har höga eller låga medelinkomster, men jag inte är övertygad om att det räcker. Jag tog en snabb titt på kommunalskattetabeller och medelinkomsttabeller och det verkar finnas en tydlig korrelation mellan hög medelinkomst och låg kommunalskatt. Jag har dock inte orkat göra någon ordentlig korrelationsanalys.