Det verkar finnas lite tvetydigheter kring skillnad mellan bygglov och "bygganmälan". Jag vill därför fylla i med min tolkning av lagen.
Vid bygglovsansökan så är det ganska tydligt i lagen att kommunen ska granska ansökan utifrån följande punkter:
En bygganmälan är principiellt ingen ansökan. Kommunen kan alltså inte avslå en bygganmälan. MEN om kommunen ser att åtgärderna i anmälan strider mot nån paragraf i nån lag, föreskrift eller myndighetskrav så kommer de att påtala detta och inte lämna startbesked förrän fastighetsägaren åtgärdat "felet". För att påbörja en åtgärd som är anmälningspliktig så krävs startbesked. Egentligen är det själva startbeskedet som sätter gränsen eftersom kommunen, enligt PBL, inte får utfärda startbesked för åtgärder som strider mot lag eller föreskrifter. Kommunen kan även påtala att åtgärderna i bygganmälan är bygglovspliktiga och då blir det bygglovsansökan som gäller istället. Det kan lätt uppfattas rörigt men en skillnad kan vara att en åtgärd som inte är bygglovspliktig kan strida mot detaljplanen så länge den inte strider mot lag och föreskrifter.. fortfarande rörigt? Exempel: Detaljplanen anger max byggarea 150 kvm. Om en åtgärd inte är bygglovspliktig men anmälningspliktig så kan inte kommunen hindra dig från att bygga trots area-begränsningen.
Den rätta benämningen av bygganmälan är inte "bygganmälan", det är nån form av slang/förkortning. Korrekt benämning är snarare: "Anmälan av icke bygglovspliktig åtgärd". Det handlar alltså om att man anmäler att "Jag ska bygga något som inte är bygglovspliktigt, men det är dock krav på att ni ska få känna till vad jag bygger så därför anmäler jag detta.". Så, om du anmäler något som inte är bygglovspliktigt och samtidigt följer lagar, föreskrifter och myndighetsregler (tex Boverket) så har inte kommunen eller grannar rätt att hindra dig. Vid en bygglovsansökan så har kommunen fler regler att förhålla sig till och därför något större möjligheter att neka dig om de anser att dina byggåtgärder är olämpliga.
Om dessa nya 25+15 reglerna går igenom så ser jag att största skillnaden blir att fastighetsägare som idag har utnyttjat sin tomt till max (enligt detaljplanen) får bygga lite till och särskilt tydligt blir det i de sommarstugeområden som har relativt stora tomter men små byggrätter.
Vid bygglovsansökan så är det ganska tydligt i lagen att kommunen ska granska ansökan utifrån följande punkter:
- Åtgärder går i linje med planbestämmelser (detaljplan).
- Allmänna och enskilda intressen.
- Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, både i byggnad och på tomt.
- Lämplighet för sitt ändamål.
- Stads- och landskapsbild.
- Natur- och kulturvärden.
- Framkomlighet för utryckningsfordon.
- Utrymme för parkering, lastning och lossning.
- Risken för olycksfall.
- Estetik = god form-, färg- och materialverkan.
- Möjligheterna att hantera avfall.
- Strandskydd.
En bygganmälan är principiellt ingen ansökan. Kommunen kan alltså inte avslå en bygganmälan. MEN om kommunen ser att åtgärderna i anmälan strider mot nån paragraf i nån lag, föreskrift eller myndighetskrav så kommer de att påtala detta och inte lämna startbesked förrän fastighetsägaren åtgärdat "felet". För att påbörja en åtgärd som är anmälningspliktig så krävs startbesked. Egentligen är det själva startbeskedet som sätter gränsen eftersom kommunen, enligt PBL, inte får utfärda startbesked för åtgärder som strider mot lag eller föreskrifter. Kommunen kan även påtala att åtgärderna i bygganmälan är bygglovspliktiga och då blir det bygglovsansökan som gäller istället. Det kan lätt uppfattas rörigt men en skillnad kan vara att en åtgärd som inte är bygglovspliktig kan strida mot detaljplanen så länge den inte strider mot lag och föreskrifter.. fortfarande rörigt? Exempel: Detaljplanen anger max byggarea 150 kvm. Om en åtgärd inte är bygglovspliktig men anmälningspliktig så kan inte kommunen hindra dig från att bygga trots area-begränsningen.
Den rätta benämningen av bygganmälan är inte "bygganmälan", det är nån form av slang/förkortning. Korrekt benämning är snarare: "Anmälan av icke bygglovspliktig åtgärd". Det handlar alltså om att man anmäler att "Jag ska bygga något som inte är bygglovspliktigt, men det är dock krav på att ni ska få känna till vad jag bygger så därför anmäler jag detta.". Så, om du anmäler något som inte är bygglovspliktigt och samtidigt följer lagar, föreskrifter och myndighetsregler (tex Boverket) så har inte kommunen eller grannar rätt att hindra dig. Vid en bygglovsansökan så har kommunen fler regler att förhålla sig till och därför något större möjligheter att neka dig om de anser att dina byggåtgärder är olämpliga.
Om dessa nya 25+15 reglerna går igenom så ser jag att största skillnaden blir att fastighetsägare som idag har utnyttjat sin tomt till max (enligt detaljplanen) får bygga lite till och särskilt tydligt blir det i de sommarstugeområden som har relativt stora tomter men små byggrätter.
Det måste planeras utifrån kundernas behov om det är viktigt för liv och hälsa, t.ex. sjukhus och ålderdomshem.mexitegel skrev:
För något så extremt oviktigt som att få bygga till huset planeras det utifrån de anställdas behov!
Nått man kanske ska tänka på om man ska sätta upp en 25a som bostad är anslutningsavgiften för VA
I min kommun så är den ca 51000:-
Det enda kommunen behöver göra är att skriva ut en faktura och ta hand om avloppsvattnet
I min kommun så är den ca 51000:-
Det enda kommunen behöver göra är att skriva ut en faktura och ta hand om avloppsvattnet
Antingen är du djupt ironisk, eller så är du bygglovshandläggare. Något får mig att tro det senarehaavard skrev:
I så fall bör du nog fundera på för vem tjänstemännen på ett bygglovskontor finns till. Därefter får du gärna förklara varför man inte ska planera sin verksamhet utefter sina kunders behov och vad man skulle vinna på att inte göra det.
En myndighets serviceskyldighet kan den inte smita från, även om det först och främst tar sikte på den allmänna upplysningsplikten och inte direkt handläggning av ärenden. Förvaltningslagen; §4 och §5:
"4 § Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta."
"5 § Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt.En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt är midsommarafton, julafton eller nyårsafton."
Ofta räcker det med små, men många, saker för att få nöjda kommuninvånare. Tänk vilken fantastisk goodwill det skulle skapa om man annonserade med att man har sommaröpppet för att förenkla för sommarprojekten med anledning av de förenklade byggreglerna!
Den inställningen som du torgför här ger den rakt motsatta effekten.
Redigerat:
Ja!? Det måste ju vara när alla handläggare är tillbaka från semestern.mexitegel skrev:
Det beror givetvis på storleken på kommunen, men i min så var det 6st sist jag kollade (med ansvar för olika delområden).
Då skulle det ju kunna funka. Personligen har jag inga problem om dom stänger ner två månader på sommaren, så länge det händer nåt när dom väl jobbar. Är väl snarare där skon klämmer när det gäller kommuner, mycket snack och lite verkstad..
Våran förening hade ett bygglovsärende i min kommun (Kungälv). Det visade sig att det drevs av en pensionär som extraknäckte en dag i veckan. När han sen gick på riktigt fick vi själva ringa och se till att vi fick en ny handläggare..
Våran förening hade ett bygglovsärende i min kommun (Kungälv). Det visade sig att det drevs av en pensionär som extraknäckte en dag i veckan. När han sen gick på riktigt fick vi själva ringa och se till att vi fick en ny handläggare..
Som sagt: Att få bygga till sitt hus den första veckan efter att en ny lag börjar gälla är så totalt oviktigt att det finns inte på kartan att någon skulle prioritera det. Klaga heller på Attefall som slänger in en ny lag på fel tid av året.
Han kommer bara skylla vidare på den som en gång i tiden bestämde när på året vi går till val...haavard skrev:
Jag måste få hjälp att tolka detta. Jag har läst det nya lagförslaget flera ställen, och jag blir bara mer förvirrad.
Jag har idag en oinredd friggebod på ca 12 kvadratmeter som innan sommaren ska bli gäststuga. Inget vatten eller avlopp, endast el.
Sedan ska jag bygga ett växthus på 10 kvadratmeter. I dagsläget behöver jag bygglov för detta växthus, då jag redan har en friggebod på min tomt.
Nu finns dock detta att läsa om den nya lagen:
"Regeringen föreslår en ny bostadsform – komplementhuset. Bruttorean får vara max 25 kvm. Huset kan vara både permanentbostad, fritidshus, garage, förråd eller gäststuga. I normalfallet ska det vara möjligt att bygga komplementhuset även om det strider mot detaljplanen*. Högsta nockhöjd blir 4 meter, en meter högre än friggeboden".
Betyder detta att min befintliga friggebod blir det nya "komplementhuset" och att mitt växthus som ska byggas, byggs som en ny friggebod, under 15 kvadratmeter, alltså utan att det kräver bygglov?
Jag har idag en oinredd friggebod på ca 12 kvadratmeter som innan sommaren ska bli gäststuga. Inget vatten eller avlopp, endast el.
Sedan ska jag bygga ett växthus på 10 kvadratmeter. I dagsläget behöver jag bygglov för detta växthus, då jag redan har en friggebod på min tomt.
Nu finns dock detta att läsa om den nya lagen:
"Regeringen föreslår en ny bostadsform – komplementhuset. Bruttorean får vara max 25 kvm. Huset kan vara både permanentbostad, fritidshus, garage, förråd eller gäststuga. I normalfallet ska det vara möjligt att bygga komplementhuset även om det strider mot detaljplanen*. Högsta nockhöjd blir 4 meter, en meter högre än friggeboden".
Betyder detta att min befintliga friggebod blir det nya "komplementhuset" och att mitt växthus som ska byggas, byggs som en ny friggebod, under 15 kvadratmeter, alltså utan att det kräver bygglov?
Givetvis är det så.
En byggnad på max 25m2 och en vanlig friggebod.
En byggnad på max 25m2 och en vanlig friggebod.