Enligt lagen klassas all mark som inte används till något annat som skog. Eftersom igenvuxen åkermark uppenbarligen inte odlas längre är det skog och har varit det länge oavsett skatteverkets taxeringar. Så ja, du måste hyggesanmäla och återbeskoga om du slutavverkar. Men det är ju inte ett krav på att just plantera, kravet är att det ska finnas en godtagbar föryngring inom rimlig tid från avverkning. Om den kom av sig själv eller från plantering spelar ingen roll. Typ.öringen skrev:
Ja, och det är skog. Enligt lag, faktiskt.Ludwig skrev:Granåker för mig är alla granplanteringar, oavsett markens ursprungliga användning.
Det är dock speciellt ledsamt med igenplanterade åkrar och betesmarker tycker jag.
Självföryngring på åkermark är inte det lättaste. Kan bli björk om man plöjer bra, men man fick ju inte plöja eftersom det var skog. Klurigt!
Är omloppstiden på "skogen" kortare än 20 år, klassas det som jordbruk. Typexempel, energiskog (salix).
Är omloppstiden på "skogen" kortare än 20 år, klassas det som jordbruk. Typexempel, energiskog (salix).
Är inte jordbruksmark betydligt mer mänskligt påverkad/förstörd än kalavverkad skogsmark? Det borde väl vara bra att återföra den uppodlade marken till något mera skogslikt?Ludwig skrev:Granåker för mig är alla granplanteringar, oavsett markens ursprungliga användning.
Det är dock speciellt ledsamt med igenplanterade åkrar och betesmarker tycker jag.
Det kan man absolut, men jag tror att man måste anmäla det som förändrad markanvändning. Och har en anmäld förändring inte skett rimligt fort är marken återigen skog. Men nu helt bar och åter under föryngringsplikt. Helt säker är jag dock inte.öringen skrev:
Jo, på sätt och vis är den ju det även om skillnaden inte är jättelik. För att bryta upp en åker måste man ju börja med att ta bort skogen. Kalhyggen är ju inte något naturligt, naturens kalavverkning sker genom skogsbrand. Skogsbranden för dock med sig en hel del positiva effekter som inte kalavverkningen gör. Men, bara för att man återplanterar efter en avverkning får man inte tillbaka den skog som stod med all markvegetation och djurliv. Monokulturen i skogen är ju väldigt mycket mono så att säga och det känner nog alla till som gått i en 20-30 år gammal granplantering.JPW skrev:
Vad gäller åkrarna så är det ett kulturellt påfund som naturligtvis inte finns naturligt. Tänk på hur de slet när åkern skapades .. utan maskiner! :eek:
Om det blir mer kontinuitetsskogsbruk lär det bli ännu mer granåker. Tall och björk och de andra pionjärträden trivs bättre vid kallhuggning/brand. Gran och bok funkar för blädning, men bok äts av älg och passar bara i södra Sverige.