Klipper i länken jag bifogade tidigare och klistrar in.
Du får också utan bygglov anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 m².
De bygglovbefriade åtgärderna får inte byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter om inte de grannar som berörs godkänner det. Godkännandet bör vara skriftligt. Nekar grannarna får byggnadsnämnden avgöra genom att du ansöker om bygglov.
Du får också utan bygglov anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 m².
De bygglovbefriade åtgärderna får inte byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter om inte de grannar som berörs godkänner det. Godkännandet bör vara skriftligt. Nekar grannarna får byggnadsnämnden avgöra genom att du ansöker om bygglov.
Om du bara visste hur mycket som slängs...carlbanan skrev:
Påminner lite om byrådirektör H.K.Bergdahl i Karl Bertil Jonssons julafton: "Det kan ju inte tusan hålla reda på alla dumheter som en massa galningar i släkten skickar hit."
Om den så inte slängs är det åtminstone tjänstefel att låta en sådan handling tillhöra beslutet.
Mycket märkligt. Vilka paragrafer stödjer du detta påstående med?haavard skrev:
I min kommun, som i övrigt har en mycket petigt stadsbyggnadskontor, uppmuntras man av tjänstemännen att just få grannarnas medgivande som sedan skickas in med bygglovsansökan. Just för att snabba upp bygglovsprocessen.
Påstår du att dessa tjänstemän begår tjänstefel !!??
Pbl 9 kap. 25§: Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Det här ändrades när nya lagen kom för 2½ år sen.
Det här ändrades när nya lagen kom för 2½ år sen.
Ja, Byggnadsnämnden skall ge grannar tillfälle att yttra sig. Mycket riktigt, men detta behöver inte ske förrän byggnadslov är beviljat. Byggnadslovet kan sedan överklagas.haavard skrev:
MEN detta utesluter inte att grannarna är vidtalade och har godkänt byggplanerna i förväg för att snabba upp processen fram till bygglovsbeslutet.
OM det är en avvikelse från detaljplanen så skickar byggnadsnämnden ut till grannar även innan bygglovet beslutas (åtminstone i min kommun).
Det framgår inte att TS planer avviker från detaljplanen.
Redigerat:
Vi vet ju faktiskt inte vad detaljplanen säger i aktuellt fall. Det kan vara olika bestämmelser från ett kvarter till ett annat i samma kommun.haavard skrev:
Att bygga i tomtgränsen behöver inte innebära avvikelse från detaljplanen men ligga under andra regler tex brandregler som behöver medgivande från granne.
Har inte läst allt som står i tråden. Men, så här hade jag gjort.
Som underlag för bygglovet används en planritning som fås från stadsbyggnadskontoret. I den ritas enbart in det som söks bygglov för, inga andra ändringar görs i denna bygglovshandling. Normal rutin vid begäran om bygglov vill jag påstå.
Jag hade sedan bett grannen godkänna carporten genom att underteckna ritningen med namnförtydligande, telefonnummer och kommentaren Godkännes.
Din carport är sedan inte ett svartbygge. Det är möjligen din grannes friggebod. Huruvida du accepterat hans bygge av den eller inte tror jag är oväsentligt i frågan om kommunen upptäcker den och anser att det råder ett problem kring närheten. Ty, det finns en byggnad som har bygglov och en som inte har det, byggnaden utan bygglov lär bli den som måste rivas. Du som granne till "friggeboden" har inga som helst skyldigheter att se till att din granne begär bygglov och att du accepterat bygget när han frågat kan inte läggas dig till last ur den aspekten.
OM din granne hade begärt och fått bygglov, då kanske det hade resulterat i speciella krav på din cartport eller att du inte fått bygga den, vilket jag iofs inte tror. Men så är hur som helst inte fallet.
Jag noterade vid ett fall en "stadsarkitekt" som såg ett par "svartbyggen" när denne var ute för att inspektera en fastighet för ett begärt bygglov. Arkitekten insåg två saker, att "byggnaderan" var bygglovspliktiga och att de var, i någon mening, tillfälliga. Han tittade bort. Jag noterade dock att byggnaderna fanns med på planritningen och undrade lite över det. Det visade sig då att de tar flygfoton med jämna mellanrum och för in alla byggnader i planritningarna. De kollar inte upp vad det är och vad som har bygglov och inte. Det är ju lite intressant kan tyckas. Men, summa summarum. Det skulle kunna visa sig att din grannes friggebod finns med på planritningen trots att det inte sökts bygglov för den. Ett svartbygge är fortfarande ett svartbygge vare sig det finns med på planritningen eller inte, fick jag också veta. Man är alltså inte "home free" bara för att kommunen flygfotat och ritat in ett svartbygge i planritningen.
Som underlag för bygglovet används en planritning som fås från stadsbyggnadskontoret. I den ritas enbart in det som söks bygglov för, inga andra ändringar görs i denna bygglovshandling. Normal rutin vid begäran om bygglov vill jag påstå.
Jag hade sedan bett grannen godkänna carporten genom att underteckna ritningen med namnförtydligande, telefonnummer och kommentaren Godkännes.
Din carport är sedan inte ett svartbygge. Det är möjligen din grannes friggebod. Huruvida du accepterat hans bygge av den eller inte tror jag är oväsentligt i frågan om kommunen upptäcker den och anser att det råder ett problem kring närheten. Ty, det finns en byggnad som har bygglov och en som inte har det, byggnaden utan bygglov lär bli den som måste rivas. Du som granne till "friggeboden" har inga som helst skyldigheter att se till att din granne begär bygglov och att du accepterat bygget när han frågat kan inte läggas dig till last ur den aspekten.
OM din granne hade begärt och fått bygglov, då kanske det hade resulterat i speciella krav på din cartport eller att du inte fått bygga den, vilket jag iofs inte tror. Men så är hur som helst inte fallet.
Jag noterade vid ett fall en "stadsarkitekt" som såg ett par "svartbyggen" när denne var ute för att inspektera en fastighet för ett begärt bygglov. Arkitekten insåg två saker, att "byggnaderan" var bygglovspliktiga och att de var, i någon mening, tillfälliga. Han tittade bort. Jag noterade dock att byggnaderna fanns med på planritningen och undrade lite över det. Det visade sig då att de tar flygfoton med jämna mellanrum och för in alla byggnader i planritningarna. De kollar inte upp vad det är och vad som har bygglov och inte. Det är ju lite intressant kan tyckas. Men, summa summarum. Det skulle kunna visa sig att din grannes friggebod finns med på planritningen trots att det inte sökts bygglov för den. Ett svartbygge är fortfarande ett svartbygge vare sig det finns med på planritningen eller inte, fick jag också veta. Man är alltså inte "home free" bara för att kommunen flygfotat och ritat in ett svartbygge i planritningen.
Har läst lite trådar gällande Bygglovsnämnder, Svartbyggen, Attefall et.c och måste tillstå att det är otroligt mycket krånglig byråkrati för så ringa byggnation. Inte konstigt att man (som i min kommun) struntar i att söka/anmäla utan bara bygger på.
Enligt detaljplanerat område där "inget får byggas" byggs det här både till och ut.
Carport måste väl annars räknas som Attefall (15m2) men då inte i detaljplanerat område?
Enligt detaljplanerat område där "inget får byggas" byggs det här både till och ut.
Carport måste väl annars räknas som Attefall (15m2) men då inte i detaljplanerat område?
Husägare
· Stockholms län
· 52 inlägg
När man söker bygglov för en ny byggnad ska man använda nybyggnadskarta (NBK). I detta fall räcker en förenklad NBK eller kanske bara en uppdaterad primärverkskarta (= den grundkarta som kommunen ständigt ajourför). Huvudsaken är att kartan är rättvisande och skalriktig.
Det räcker inte med att visa bara egna byggnader. Även byggnader som står på granntomter inom brandskyddsavståndet ska redovisas. Den redovisningen är till för att i lovhanteringen kolla att brandskyddet kan upprätthållas.
Det räcker inte med att visa bara egna byggnader. Även byggnader som står på granntomter inom brandskyddsavståndet ska redovisas. Den redovisningen är till för att i lovhanteringen kolla att brandskyddet kan upprätthållas.
Om det är ett byggförslag som inte avviker från detaljplanen så finns det ingen formell anledning att fråga grannar överhuvudtaget. Grannar är då inte inblandade alls före beslutet. beslutet har de sedan möjlighet att överklaga, när det är fattat. Av ren artighet bör man givetvis prata med berörda grannar ändå.roland53 skrev:
OM det är en åtgärd som avviker från detaljplanen så måste bygglovsmyndigheten gå ut med grannehörande INNAN de fattar beslut. Om myndigheten accepterar att den sökande har utfört ett eget grannehörande och nöjer sig med det, så kan en granne överklaga beslutet och få rätt, enbart på grundval att ett regelrätt grannehörande inte skett. Beslutet är per definition ogiltigt.
I det läget måste processen göras om, ett korrekt grannehörande utföras, nytt beslut fattas, som grannen sedan kan överklaga, men nu med sakliga invändningar om innehållet i bygglovet. Några sådana finns ingen anledning att komma med om grannehörandet inte gått korrekt till.