Så det är med andra ord helt okej att bara jämna av med en singelbädd på 15cm och lägga frigoliten på den utan att komprimera med en markvibrator om man inte har tunga laster på plattan?
Då betong har en densitet på ca 2700 kg/kubikmeter får du ett marktryck per kvadratmeter på 270kg. En person som väger 100 kg har ett betydligt högre marktryck under sina fötter då de ju är mindre än en kvadratmeter.
En anledning till att man gör sig noga med markarbetet vid nybyggnation är främst för att plattan är stor och sprickkänslig i de fall marken/gruset sätter sig ojämnt.
Då du ändå kommer lägga byggplast kan du lika gärna lägga vanligt dräneringsgrus kornstorlek 0.8-1,6 som är lättare att få jämnt, det sätter sig inte med tiden, det är lätt att skyffla vilket är att uppskatta när man får kärra in det med skottkärra. Frigoliten ligger också "jämnare" på sånt grus i stället för singel som är hopplöst att få plant.
Så ett kort svar är Ja.
En anledning till att man gör sig noga med markarbetet vid nybyggnation är främst för att plattan är stor och sprickkänslig i de fall marken/gruset sätter sig ojämnt.
Då du ändå kommer lägga byggplast kan du lika gärna lägga vanligt dräneringsgrus kornstorlek 0.8-1,6 som är lättare att få jämnt, det sätter sig inte med tiden, det är lätt att skyffla vilket är att uppskatta när man får kärra in det med skottkärra. Frigoliten ligger också "jämnare" på sånt grus i stället för singel som är hopplöst att få plant.
Så ett kort svar är Ja.
Tack för tipsen hackatall och alla andra som bidragit med info!
Känner att jag har en färdig plan nu som jag kan slutföra utan större problem
Känner att jag har en färdig plan nu som jag kan slutföra utan större problem
Exakt, ligger den direkt mot sten så lär den gå sönder om man ska gå runt och lägga frigolit på den.orparn skrev:
Vi har precis, i förrgår, ersatt vår torpargrund med gjuten platta. Gjorde som i dina skisser, men 150mm tvättad makadam och 200mm cellplast S200. Några tips:
1. Vid utgrävningen noterade vi stora hålrum under de nedre grundstenarna, dvs perfekt dränering. Om du har samma, akta så inte dessa fylls med grus, lera etc. Fyll upp med makadam så långt möjligt. Stabiliserar och dränerar.
2. Vi passade på att sänka golvet lite, ca. 5 cm. Blir höga trösklar, men ok.
3. En hel del meck runt grundstenarna. 7 st som stack in långt och högt sprängde vi bort delar av med snigeldynamit. Mkt smidigt och enkelt. Tänk bara på att inte bråka med viktiga stenar.
4. Ersatte en del av leran mellan grundstenarna med betong.
5. EPS-betong är inte kapillärbrytande. Så långt möjligt skar vi ur cellplasten och passade in denna runt grundstenarna. Mkt jobb, där det var extra mkt meck använde vi istället S80. Använd t.ex. grensåg + gipsrasp, ganska smidigt. Sista cm eller två la vi plast runt grundstenarna och fyllde med EPS-betong mot cellplasten, innanför byggplasten.
6. För att minska köldbryggan betongplatta-yttervägg satte vi plast + EPS-betong + snedskuren S200 så att det blev 10 cm cellplast vid betongens botten och 2-3 cm vid överkant. Över några grundstenar som var ytliga (dvs. ingen plats för cellplast) improviserade vi med några cm EPS-betong och tunnare betongplatta.
7. Innan gjutning plastade vi allt och tätade genomföringar med betongklickar. Fogskum skall man tydligen akta sig för vid ytterväggar, "drar fukt" enl. en byggare jag känner. Om du plastar kan du använda fullflyt, självkompakterande betong.
När plattan har bränt kommer vi skära bort plast + cellplast längs betongen, kommande ytskikt och lister täcker cellplasten. Belastning på plattan sprids åtminstone ett par decimeter så vår S200 får ta vikten.
1. Vid utgrävningen noterade vi stora hålrum under de nedre grundstenarna, dvs perfekt dränering. Om du har samma, akta så inte dessa fylls med grus, lera etc. Fyll upp med makadam så långt möjligt. Stabiliserar och dränerar.
2. Vi passade på att sänka golvet lite, ca. 5 cm. Blir höga trösklar, men ok.
3. En hel del meck runt grundstenarna. 7 st som stack in långt och högt sprängde vi bort delar av med snigeldynamit. Mkt smidigt och enkelt. Tänk bara på att inte bråka med viktiga stenar.
4. Ersatte en del av leran mellan grundstenarna med betong.
5. EPS-betong är inte kapillärbrytande. Så långt möjligt skar vi ur cellplasten och passade in denna runt grundstenarna. Mkt jobb, där det var extra mkt meck använde vi istället S80. Använd t.ex. grensåg + gipsrasp, ganska smidigt. Sista cm eller två la vi plast runt grundstenarna och fyllde med EPS-betong mot cellplasten, innanför byggplasten.
6. För att minska köldbryggan betongplatta-yttervägg satte vi plast + EPS-betong + snedskuren S200 så att det blev 10 cm cellplast vid betongens botten och 2-3 cm vid överkant. Över några grundstenar som var ytliga (dvs. ingen plats för cellplast) improviserade vi med några cm EPS-betong och tunnare betongplatta.
7. Innan gjutning plastade vi allt och tätade genomföringar med betongklickar. Fogskum skall man tydligen akta sig för vid ytterväggar, "drar fukt" enl. en byggare jag känner. Om du plastar kan du använda fullflyt, självkompakterande betong.
När plattan har bränt kommer vi skära bort plast + cellplast längs betongen, kommande ytskikt och lister täcker cellplasten. Belastning på plattan sprids åtminstone ett par decimeter så vår S200 får ta vikten.
Varför s200, hur mycket dyrare per kvm är det?
Vad menar du med "Belastning på plattan sprids åtminstone ett par decimeter", you lost me...
Vad menar du med "Belastning på plattan sprids åtminstone ett par decimeter", you lost me...
S200 för att den har högre tryckhållfasthet, just med tanke på att vi måste mickla så mycket vid väggarna. S200 kostade 69:-/kvm, S100 59:-/kvm, S80 54:-/kvm så prisskillnaden var begränsad.
Plattan har en styvhet som ger tryckfördelning. Är inte byggare så lita inte på detta, men jag har läst ngnstans att man kan lägga till ungefär plattans tjocklek i sidled. Dvs. punktbelastning på en 10cm platta på en yta av 100x100cm fördelas på 120x120cm. Plattan måste alltså inte ha fullgott stöd överallt.
Någon som vet kanske kan kommentera detta...?
Här foto på ett typiskt problemställe med ytlig men viktig bautasten. Bredvid snedskuren cellplast moterad direkt i EPS-betong innanför byggplast.
Plattan har en styvhet som ger tryckfördelning. Är inte byggare så lita inte på detta, men jag har läst ngnstans att man kan lägga till ungefär plattans tjocklek i sidled. Dvs. punktbelastning på en 10cm platta på en yta av 100x100cm fördelas på 120x120cm. Plattan måste alltså inte ha fullgott stöd överallt.
Någon som vet kanske kan kommentera detta...?
Redigerat:
Verkar mest vara till avjämning av befintlig platta och inte som något som klarar av belastning.nino skrev:
nejdå, man kan ju ställa densiteten så man kan pumpa in betong med bra isolering i botten och sen minska luften så betongen blir starkare
http://fadershus.se/
http://fadershus.se/
Har planer på att göra exakt samma projekt som er schwede och DanielF. Det jag funderar på är kantelementens vara eller icke vara. Känns omöjligt att komma till med dom när där förmodligen är en massa grundstenar som sticker in i grunden. (har inte rivit upp golvet än). Hur mycket värme försvinner ut tro och är man en idiot om man inte har en "cellplastdel" som gränsar mot yttermuren?
Kantelementen i sig var inget problem, längst upp vid själva plattan fanns det inte många stenar hos oss. Hade vi inte bestämt oss för att sänka golvet hade plattan nästan gått fri, och det är enkelt att spräcka ev. stenar med snigeldynamit. Finns f.ö. färdiga kantelement s150, men lika enkelt att skära till s200 med cirkelsåg.
En byggare jag pratade med avrådde från kantelement, han tyckte att värmen från plattan skulle motverka fuktvandring i väggarna och kanske även kallras. Han ville förankra hela plattan i väggen/grunden genom att borra in armeringsjärn c/c 500mm och tyckte det räckte med s80 cell. Värmeförlusten fick man ta. Och han hade ingenting emot fogskum i ytterväggar.
Vi valde svärfars princip med kanter, han har gjort detta på många hus i mellanskåne. Vi låter alltså så långt möjligt plattan "flyta" i resp. rum, därav fastare isolering. Sjunker plattan några mm är det bara att putsa till eps-kanten med kniv.
En byggare jag pratade med avrådde från kantelement, han tyckte att värmen från plattan skulle motverka fuktvandring i väggarna och kanske även kallras. Han ville förankra hela plattan i väggen/grunden genom att borra in armeringsjärn c/c 500mm och tyckte det räckte med s80 cell. Värmeförlusten fick man ta. Och han hade ingenting emot fogskum i ytterväggar.
Vi valde svärfars princip med kanter, han har gjort detta på många hus i mellanskåne. Vi låter alltså så långt möjligt plattan "flyta" i resp. rum, därav fastare isolering. Sjunker plattan några mm är det bara att putsa till eps-kanten med kniv.
Tack för tipsen!
Var lite inne på att använda mig av EPS-betongen som isolering mot yttermuren.
Någon kommenterade här att den har dålig bärighet!? Kan det ligga något i det?
Var lite inne på att använda mig av EPS-betongen som isolering mot yttermuren.
Någon kommenterade här att den har dålig bärighet!? Kan det ligga något i det?
Har nu lagt 8-11 makadam, lagt 30cm cellplast i tre lager men med plast mellan de två övre lagren för att minska knöla med grundstenarna för mycket.
Har skurit hyfsat noggrant i cellplasten men fyllt det värsta krånglet med lecakulor. Vissa ytliga problemområden fylldes med leca och betong över för att inte det ska flyta upp vid gjutningen.
Jag använde Byggmax sylisolering runt om på väggarna innanför plasten som isolering och buffert till betongen.
Det är fan inte lätt med intilliggande källare och ojämna bautastenar.
Återkommer när det är klart.
Har skurit hyfsat noggrant i cellplasten men fyllt det värsta krånglet med lecakulor. Vissa ytliga problemområden fylldes med leca och betong över för att inte det ska flyta upp vid gjutningen.
Jag använde Byggmax sylisolering runt om på väggarna innanför plasten som isolering och buffert till betongen.
Det är fan inte lätt med intilliggande källare och ojämna bautastenar.
Återkommer när det är klart.