Här länk till min sida där killen redovisar:
http://www.dataphone.se/~ncteknik/Verkliga/Verkliga-kakelugnar.html
Objekt nr 105
http://www.dataphone.se/~ncteknik/Verkliga/Verkliga-kakelugnar.html
Objekt nr 105
Har nu gjutit ny botten till min albin arctic , köpte bruk på elda-butiken , scheidel nånting skulle det vara men på säcken står det calderys . Sök på det namnet , finns på flera platser i sverige .
Tror att calderys är spanskt men däremot ligger väl höganäs under dem också.
Tror ni det skulle hålla att gjuta egen insats i en stokerbrännare?
När jag köpte huset -10 så var själva brännugnen sönderbränd i stokern och jag kontaktade tillverkaren och fick köpa en ny för 3000 nånting + frakt. Nu 3 år senare är den helt sönderbränd igen. Känns överdrivet att behöva lägga ut 3500-4000kr var tredje år. Idag är insatsen gjord av gjutjärn, fyrkantig med ett runt genomgående hål.
När jag köpte huset -10 så var själva brännugnen sönderbränd i stokern och jag kontaktade tillverkaren och fick köpa en ny för 3000 nånting + frakt. Nu 3 år senare är den helt sönderbränd igen. Känns överdrivet att behöva lägga ut 3500-4000kr var tredje år. Idag är insatsen gjord av gjutjärn, fyrkantig med ett runt genomgående hål.
1) Aluminatcement används till eldfast betong.
2) Flytspackel innehåller till övervägande del aluminatcement.
Alltså borde man kunna gjuta pannkeramik av flytspackel. Kolla exvis denna, finns länk till säkerhetsdatablad också, där ingredienserna redovisas:
http://www.byggmax.com/se-sv/byggva...e&utm_campaign=Adtraction#Product_information
Nån som provat?
2) Flytspackel innehåller till övervägande del aluminatcement.
Alltså borde man kunna gjuta pannkeramik av flytspackel. Kolla exvis denna, finns länk till säkerhetsdatablad också, där ingredienserna redovisas:
http://www.byggmax.com/se-sv/byggva...e&utm_campaign=Adtraction#Product_information
Nån som provat?
Jag bytte ut de trasiga eldfasta tegelplattorna som varit inmurade i min kamin genom att helt enkelt använda stengodslera och gjuta denna över alla väggar och överdelen i kaminen. Stengodsleran som används inom keramiken klarar 1300 C grader.
Jag gjorde så att jag lade ner kaminen på golvet och bakade in leran horisontellt ca 3 cm och sedan fick den torka. Därefter fortsatte jag med de andra ytorna. De olika sidorna måste gjutas så att de stödjer varandra. Börja alltså med kaminens toppyta.
När allt torkat så ställde jag upp kaminen försiktigt igen och monterade den. Sedan eldade jag försiktigt under 2 .- 3 dagar och därefter full fyr efter behov av värme. Då har keramiken brännts och håller bra.
Stengodsleran kan gärna innehålla ganska grov chamotte (Krossad tidigare bränd keramik).
Jag gjorde så att jag lade ner kaminen på golvet och bakade in leran horisontellt ca 3 cm och sedan fick den torka. Därefter fortsatte jag med de andra ytorna. De olika sidorna måste gjutas så att de stödjer varandra. Börja alltså med kaminens toppyta.
När allt torkat så ställde jag upp kaminen försiktigt igen och monterade den. Sedan eldade jag försiktigt under 2 .- 3 dagar och därefter full fyr efter behov av värme. Då har keramiken brännts och håller bra.
Stengodsleran kan gärna innehålla ganska grov chamotte (Krossad tidigare bränd keramik).
Jag har precis provat gjuta min första säck med eldfast gjutmassa.
Lite tips:
För att blanda en hel säck så behövs en balja. En murarhink räcker inte. Som tur var så hittade jag en med bra mått hemma.
En rejäl borrmaskin med tvåpetad växellåda behövs, gärna stegbar hastighet med.
Jag använde en vanlig vispblandare för att blanda materialet innan tillförsel av vatten.
När man blandar i vatten så funkar inte en sådan visp längre. Som tur väl hade jag gjort en egen visp av 10mm rundjärn, med ett 3mm plattjärn i botten vridet likt en propeller. Då funkade det.
Lite tips:
För att blanda en hel säck så behövs en balja. En murarhink räcker inte. Som tur var så hittade jag en med bra mått hemma.
En rejäl borrmaskin med tvåpetad växellåda behövs, gärna stegbar hastighet med.
Jag använde en vanlig vispblandare för att blanda materialet innan tillförsel av vatten.
När man blandar i vatten så funkar inte en sådan visp längre. Som tur väl hade jag gjort en egen visp av 10mm rundjärn, med ett 3mm plattjärn i botten vridet likt en propeller. Då funkade det.
Jo nu är det som så att keramiken i baxi pannan jag installerade i juli förra året har pajat. Och då är det den delen som sekundär luften strömmar igenom. Jag fick nytt direkt från baxi så det va jätte bra!!
Det jag funderar på är om man kan gjuta själv? Jag jobbar i ett stålverk och kan få tag på nåt som heter caldecast från calderys i höganäs. Det är den massan vi har i smält ugnen den tål 1900 grader har jag för mig.
Jag har även sett annonser på blocket där de säljer keramiken till bl.a baxi. Vad tror folket skulle man kunna gjuta med sådan massa? Blir det bättre eller sämre än standard?
Det jag funderar på är om man kan gjuta själv? Jag jobbar i ett stålverk och kan få tag på nåt som heter caldecast från calderys i höganäs. Det är den massan vi har i smält ugnen den tål 1900 grader har jag för mig.
Jag har även sett annonser på blocket där de säljer keramiken till bl.a baxi. Vad tror folket skulle man kunna gjuta med sådan massa? Blir det bättre eller sämre än standard?
Det bör vara en lämplig gjutmassa. Det kan.dock behövas armeras med nålar för att det inte ska spricka. Den typen gjutmassa jag använde krävde att man använde lite vatten och att man behövde vibrera den mycket. Det fnns också massor som inte behöver vibreras.
Troligen är den lika bra eller bättre.
Troligen är den lika bra eller bättre.
