Miss Muffet, jag tycker att du skall svara på min direkta fråga i #154 i stället för att hålla på med dessa ordbajserier. Är det nån som piskar upp ett hat mot någon så är det väl det du gör mot mig. Jag tycker inte du är så behjälplig mot mig som du påstår om du inte ens kan svara på min fråga.
Då detta är juridikforum så tycker jag att det mesta tjaffset varit ointressant och orelevant. Denna kommentar däremot finner jag intressant. Vad är det som är felaktigt angående jordabalken och vilka parametrar tänker du på? Detta hade kunnat hjälpa inte bara TS utan oss andra också exempelvis mig själv. Om det finns parametrar i juridiken som missats så lyft gärna dem så att det går att diskutera runt dem. Jag är nämligen inte så säker på att det är något felaktigt när det gäller huvudpoängen kring fastighetstillbehör kontra hus på ofri grund.MissMuffet skrev:
Det finns ett läge då en värdering av fastigheten med blåklockas hus är intressant. Det är om man överväger att antngen sälja hela eller stycka av halva fastigheten till denne.
I det första fallet tycker jag det är det rimligt att blåklocka betalar halva värdet minus värdet av sitt hus. I det andra fallet är det rimligt att åtminstone låta blåklocka stå för avstyckningskostnaden.
Vill de tvinga fram em försäljning får de väl värdera bäst de vill. En värdering kan ju ändå bara användas för att vägleda dem själva. Vi pratar ju tvångsförsäljning.
I det första fallet tycker jag det är det rimligt att blåklocka betalar halva värdet minus värdet av sitt hus. I det andra fallet är det rimligt att åtminstone låta blåklocka stå för avstyckningskostnaden.
Vill de tvinga fram em försäljning får de väl värdera bäst de vill. En värdering kan ju ändå bara användas för att vägleda dem själva. Vi pratar ju tvångsförsäljning.
Ska dom sälja allt (inklusive blåklockas hus) måste det ju ändå till två värderingar en av fastigheten med hus och en utan sen får dom ju räkna (hela värderingen - blåklockas hus = den summa som ska delas). Blåklocka ska ju då också ha 100% av sitt hus värde.sunqan skrev:
Sen kanske inte försäljningssumman slutar på värderingen och då får man väl fördela summorna relativt värderingen.
Tror dock ingen med stöd av lagen kan tvinga fram någon försäljning av Blåklockas hus, däremot kan ju marken huset står på komma att skifta ägare.
Varför ska Blåklocka i andra fallet stå för hela avstyckningskostnaden? Den måste väl fördelas på två hälfter för alla vinner ju på att det blir två tomter.
Sen är man ju lite nyfiken på hur stor själva fastigheten är?
Redigerat:
De kan aldrig tvinga fram en försäljning av blåklockas hus!
De kan tvinga fram en försäljning av den gemensamma fastigheten.
Så om de, mot blåklockas vilja vill sälja det genansamma blir det tvångsförsäljning och i det läget spelar det ingen roll hur många värderingar de gjort. Dey enda de värderingarna kan användas till är för att göra en bedömning om det är mödan värt att driva det till en tvångsförsäljning.
När jag skriver "de" menar jag alltså enbart syskonbarnen.
Kommer de därrmot överens med blåklocka om att sälja, då är det dom du säger.
Vid en styckning är det förmodligen blåklocka som har mest att vinna. Men det förutsätter att man kommer överens om hur man ska dela...
De kan tvinga fram en försäljning av den gemensamma fastigheten.
Så om de, mot blåklockas vilja vill sälja det genansamma blir det tvångsförsäljning och i det läget spelar det ingen roll hur många värderingar de gjort. Dey enda de värderingarna kan användas till är för att göra en bedömning om det är mödan värt att driva det till en tvångsförsäljning.
När jag skriver "de" menar jag alltså enbart syskonbarnen.
Kommer de därrmot överens med blåklocka om att sälja, då är det dom du säger.
Vid en styckning är det förmodligen blåklocka som har mest att vinna. Men det förutsätter att man kommer överens om hur man ska dela...
Skulle man sammanfatta kärnfrågan så har Blåklocka och dennes bror fått en fastighet i gåva av sina föräldrar.
På fastigheten har sedan Blåklocka byggt ett hus för egna pengar för att nyttja som sitt eget, brodern har inte haft något emot detta.
Arvingarna till brodern anser sedan att samtliga hus på fastigheten skall ingå i dödsboet, även Blåklockas.
Detta med att ge bort fastigheten som gåva till sina barn var väldigt vanligt innan arvsskatten avskaffades.
Hemmavid är det många fastigheter som liknar Blåklockas situation barnen fått fastigheten i gåva och några har byggt egna hus på fasigheten för att ha som sina egna.
Det borde finnas en hel del tydliga fall liknande Blåklockas, eller skall det vara så snårigt att man skall processa om det hela tiden.
Vad kan man göra för att undvika att hamna i liknande situation, skriva arrende medans alla är i livet, eller räcker det att man kan visa att huset är byggt efter gåvotillfället för egna pengar?
Om nu Blåklockas hus anses vara på ofri grund (vilket det låter som), kan arvingarna till brodern kräva att detta regleras, ex genom ett arrendeavtal, kan de driva igenom en arrendeavgift som anses oskälig.
På fastigheten har sedan Blåklocka byggt ett hus för egna pengar för att nyttja som sitt eget, brodern har inte haft något emot detta.
Arvingarna till brodern anser sedan att samtliga hus på fastigheten skall ingå i dödsboet, även Blåklockas.
Detta med att ge bort fastigheten som gåva till sina barn var väldigt vanligt innan arvsskatten avskaffades.
Hemmavid är det många fastigheter som liknar Blåklockas situation barnen fått fastigheten i gåva och några har byggt egna hus på fasigheten för att ha som sina egna.
Det borde finnas en hel del tydliga fall liknande Blåklockas, eller skall det vara så snårigt att man skall processa om det hela tiden.
Vad kan man göra för att undvika att hamna i liknande situation, skriva arrende medans alla är i livet, eller räcker det att man kan visa att huset är byggt efter gåvotillfället för egna pengar?
Om nu Blåklockas hus anses vara på ofri grund (vilket det låter som), kan arvingarna till brodern kräva att detta regleras, ex genom ett arrendeavtal, kan de driva igenom en arrendeavgift som anses oskälig.
Stod i inlägg #1, ber om ursäkt.xdigger skrev:
Jag har yttrat mig tidigare i detta och inte ens nu så har jag haft tid att fånga upp trådägarens första problemställning. Jag ser bara hur begreppsförvirringen breder ut sig.
Ett hus som står på fri grund är tillbehör till den jord där det står. Det innebär att begreppet fri grund kräver att husägaren är jordägaren och därmed är "fri" att fritt förfoga över denna egendom i ett och samma paket.
Ett hus på ofri grund innebär att huset är en lös egendom på annans mark ungefär som ett parti virke på annans mark. Därigenom saknas all rätt för husägaren att hävda besittningsskydd för sitt hus.
Dock kan markägaren inte riva huset rakt av. För att skydda innehavaren till ett hus på ofri grund upprättas näst intill alltid ett arrendeavtal. I äldre tid fanns de inte vanligen på dessa objekt och för att skydda en mindre bemedlad som fått uppföra och bebo ett hus på annans mark fanns den sk ensittarlagen. som innebar ett automatiskt arrende efter 21 år. Och vi fick 99 års arrenden för att skydda bla jordbrukare från skogspratroner.
Idag finns inte ensittarlagen kvar tyvärr. Det tog Palmes gossar bort så att kommuerna lättare kunde beslagta annans mark gm expropriationer för att av exploateringsmonopolet (”det kommunala markvillkoret”
dra in storkovan till kommunerna på enskildas bekostnad. Arredeavtal är näst intill helt avgörande idag. Det finns dock undantag. Om den som har hus på ofri grund har haft detta länge utan arrendeavtal etc och dessutom förbättrat jordeplätten på ett sätt som väsentligen skiljer sig från det ursprungliga dvs höjt markvärdet (det kan gälla utfyllnadsmassor och kajer till båthamnar ex), då blir det med ens svårare för jordägaren att bli av med husägaren. Det finns vägledande domar i detta.
Jordägaren kan inte sälja sin mark och tillgodoräkna sig värdet av annans hus. Han kan sälja sin mark men ska upplysa nye ägaren om den ofria grunden och det blir prispåverkande. Det kommer sig av om husägaren har haft nytjanderrätten till sin plätt länge. För att rätten ska förverkas så ska jordägaren ha synnerliga skäl.
Detta är helt analogt med att du får rätt att parkera din Rolls Roycel på grannens tomt. Han är inte tillåten att sälja sin tomt och låta bilen följa med i köpet för att få ett högre pris. Detta oavsett värderingsmannens utlåtande.
En jordägare som har en annans hus på sin mark - ofri grund - måste stämma husägaren så att det blir ett utlsag på husflytt, kompensation, avstyckning eller kvarboende. Det räcker inte med en sedvanlig lantmäteriförrättning för att lösa en så pass svår tvist. Här har husägaren möjlighet att kunna styrka vad som från början var avsikten med detta förfarande.
Detta är inte alls ovanligt. På många platser i landet där det finns jordbruksmark och avstyckning är komplicerad så blir villor till barnen ofta uppförda på ofri grund. Rätten tar hänsyn till dels varför huset uppfördes där och den dåvarande markägarens vilja och dels hur betýdelsefullt det är för nuvarande markägare att få bort huset. Detta är en sak för en domstolsprövning.
]Om tvisten är kompakt så finns det andra sätt att balansera makten. Om arrendeavtal saknas så föreligger heller inget dokument som utvisar hur stor plätt husägaren har runt sitt hus. Det blirpord mot ord och bevisbördan ligger på käranden (barnbarnen). Husägaren kan påstå att han disponerar en regelmässig villatomtstorlek och att det alltid har varit så. En villatomt i glesbygd är oftast 2-3000 kvm runt huset på fri grund.
Där kan han börja odla potatis och placera rammel av brädor, Rockwool, plåt och annat byggmaterial som kan vara ”bra att ha” inför en potentiell renovering av huset. För det är så att ett hus på ofri grund omfattar inte bara husgrunden utan även ”en rimlig yta därutöver”. På samma sätt så är tillfartsvägen till huset en gråzon. Inget säger att husägaren ska använda stigen fram till huset då han hyr in en större gräskopa i 30 tons klassen för att göra grundarbeten och maskinen kan ju ha larvfötter och snurra runt lite som det behövs. Och han kan ju parkera sina gamla rostiga Peugeot utanför huset medan han mekar med dem sommartid.Inte kommersiellt således utan bara för eget behov. Han kan påstå att denna möjlighet har stått tillbuds länge men inte har haft behov av att diskontera denna rätt förrän nu.
Det här sänker väsentligt värdet på marken och det kan tvinga barnbarnen till förhandlingsbordet för det enda som de facto har makt i denna värld är pengar.
Ett hus som står på fri grund är tillbehör till den jord där det står. Det innebär att begreppet fri grund kräver att husägaren är jordägaren och därmed är "fri" att fritt förfoga över denna egendom i ett och samma paket.
Ett hus på ofri grund innebär att huset är en lös egendom på annans mark ungefär som ett parti virke på annans mark. Därigenom saknas all rätt för husägaren att hävda besittningsskydd för sitt hus.
Dock kan markägaren inte riva huset rakt av. För att skydda innehavaren till ett hus på ofri grund upprättas näst intill alltid ett arrendeavtal. I äldre tid fanns de inte vanligen på dessa objekt och för att skydda en mindre bemedlad som fått uppföra och bebo ett hus på annans mark fanns den sk ensittarlagen. som innebar ett automatiskt arrende efter 21 år. Och vi fick 99 års arrenden för att skydda bla jordbrukare från skogspratroner.
Idag finns inte ensittarlagen kvar tyvärr. Det tog Palmes gossar bort så att kommuerna lättare kunde beslagta annans mark gm expropriationer för att av exploateringsmonopolet (”det kommunala markvillkoret”
dra in storkovan till kommunerna på enskildas bekostnad. Arredeavtal är näst intill helt avgörande idag. Det finns dock undantag. Om den som har hus på ofri grund har haft detta länge utan arrendeavtal etc och dessutom förbättrat jordeplätten på ett sätt som väsentligen skiljer sig från det ursprungliga dvs höjt markvärdet (det kan gälla utfyllnadsmassor och kajer till båthamnar ex), då blir det med ens svårare för jordägaren att bli av med husägaren. Det finns vägledande domar i detta.Jordägaren kan inte sälja sin mark och tillgodoräkna sig värdet av annans hus. Han kan sälja sin mark men ska upplysa nye ägaren om den ofria grunden och det blir prispåverkande. Det kommer sig av om husägaren har haft nytjanderrätten till sin plätt länge. För att rätten ska förverkas så ska jordägaren ha synnerliga skäl.
Detta är helt analogt med att du får rätt att parkera din Rolls Roycel på grannens tomt. Han är inte tillåten att sälja sin tomt och låta bilen följa med i köpet för att få ett högre pris. Detta oavsett värderingsmannens utlåtande.
En jordägare som har en annans hus på sin mark - ofri grund - måste stämma husägaren så att det blir ett utlsag på husflytt, kompensation, avstyckning eller kvarboende. Det räcker inte med en sedvanlig lantmäteriförrättning för att lösa en så pass svår tvist. Här har husägaren möjlighet att kunna styrka vad som från början var avsikten med detta förfarande.
Detta är inte alls ovanligt. På många platser i landet där det finns jordbruksmark och avstyckning är komplicerad så blir villor till barnen ofta uppförda på ofri grund. Rätten tar hänsyn till dels varför huset uppfördes där och den dåvarande markägarens vilja och dels hur betýdelsefullt det är för nuvarande markägare att få bort huset. Detta är en sak för en domstolsprövning.
]Om tvisten är kompakt så finns det andra sätt att balansera makten. Om arrendeavtal saknas så föreligger heller inget dokument som utvisar hur stor plätt husägaren har runt sitt hus. Det blirpord mot ord och bevisbördan ligger på käranden (barnbarnen). Husägaren kan påstå att han disponerar en regelmässig villatomtstorlek och att det alltid har varit så. En villatomt i glesbygd är oftast 2-3000 kvm runt huset på fri grund.
Där kan han börja odla potatis och placera rammel av brädor, Rockwool, plåt och annat byggmaterial som kan vara ”bra att ha” inför en potentiell renovering av huset. För det är så att ett hus på ofri grund omfattar inte bara husgrunden utan även ”en rimlig yta därutöver”. På samma sätt så är tillfartsvägen till huset en gråzon. Inget säger att husägaren ska använda stigen fram till huset då han hyr in en större gräskopa i 30 tons klassen för att göra grundarbeten och maskinen kan ju ha larvfötter och snurra runt lite som det behövs. Och han kan ju parkera sina gamla rostiga Peugeot utanför huset medan han mekar med dem sommartid.Inte kommersiellt således utan bara för eget behov. Han kan påstå att denna möjlighet har stått tillbuds länge men inte har haft behov av att diskontera denna rätt förrän nu.
Det här sänker väsentligt värdet på marken och det kan tvinga barnbarnen till förhandlingsbordet för det enda som de facto har makt i denna värld är pengar.
Redigerat:
Sorry såg inte den uppmaningen. Kanske är det tilllämligt kanske inte. Det jag varnar för att det är inte helt självklart.Blåklocka skrev:
För det 1:a så handlar den domen om ett hus som, när tvisten kom till rätten, står på mark som till 100% ägs av någon annan än husägaren.
För det 2:a så är situationen speciell eftersom den oundvikligen berör ägandeförhållanden mellan äkta makar. Så är det inte i ditt fall
För det 3:a så var tveksamheterna så stora att tvisten var tvungen att drivas ända till HD. Det blir ingen enkel tvist om du väljer att tvista alltså.
För det 4:a så är domen från 1982 dvs över 30 år gammal. Mycket har hänt och det kan finnas anledning för HD att ta upp ett sånt fall igen speciellt när vi numera är medlemmar av EU.
Kort sagt: Du kanske har helt rätt men ditt fall är inte glasklart och ingenting som bör bagatelliseras.
Äntligen ett seriöst inlägg. Några kommentarer.JohnPersson skrev:
1 Det jag hävdat hela tiden är att..
oavsett om Blåklocka får rätt eller ej är situationen för allvarlig för att han bara ska rycka på axlarna åt allt, tycka brorsbarnen är löjliga och tro att han sitter säkert. Något av brorsbarnen är jurist om jag minns rätt. Det ska inte underskattas. Jag har ingen åsikt om huset står på ofri grund eller inte. Jag hävdar bara att situationen inte är glasklar.
2 Brorsbarnen verkar ifrågasätt själva bouppteckningen och hur arven har gått till. Blåklocka och hans bror fick fastigheten av sina föräldrar vilket kan tolkas som det är ett förskott på arv. Sen ifrågasätter brorsbarnen tydligen turerna kring arvet efter sin pappa som dog 2003. Har den ena brodern förfördelats vid förskott på arv kan det finnas utrymme för att kräva kompensation. (men det beror på så många detaljer så det är svårt att avgöra). Det här är alltså inte frågan om att ”skydda en mindre bemedlad som fått uppföra och bebo ett hus på annans mark” Det här är fråga om ett arv/gåva som borde delats lika.
3 Nej, nej, nej, nej Självklart kan inte jordägaren sälja sin mark och tillgodoräkna sig värdet av annans hus. Det har jag aldrig påstått heller. Men när två äger en fastighet tillsammans 50/50 så får inte den ena fastighetsägaren bara köra över den andre. När det gäller ditt exempel med en parkerad Rolls Royce så måste man komma ihåg att markägaren när som helt kan kräva att bilen flyttas!
4 I det här fallet så kräver även husägaren ensamrätt på en lada som tillhör fastigheten.
5 Oavsett allt så är det så att äger man en fastighet tillsamman så kan inte den ene förhindra den andre från att sälja. Kanske har inte brorsbarnen uttryckt att de vill sälja just nu men… var och en måste i de här situationerna uppsatta sannolikheten för att alla tre(?) brorsbarnen ska vilja ha kvar en fastighet tillsammans med en farbror som de inte drar jämt med.
6 Det här blir helt ointressant i det här fallet eftersom husägaren också är markägaren. Ditt exempel är bra relevant om en husägare har sitt hus på en mark som ägs till 100% av någon annan. Avsikten är att skydda husägare då husägaren står i stort underläge gentemot markägaren tex privatperson mot stort skogsföretag. Det här med satt husägaren har rätt till en villatomts storlek håller inte riktigt heller i det här fallet tycker jag och eller det härmed att ta sig till och från stugan. Det brukar/ska finnas servitut på vägar som husägare måste använda för att ta sig till sin stuga.
7 Japp och jag varnar för att ingen kan vara helt säker på hur en sån förhandling går. Inget att rycka på axlarna åt. Alla lagar du nämnt är till för att skydda en uppenbart svagare person mot en stor stark och mäktig markägare. Så är ju nu inte fallet här när husägaren även markägaren (till 50%) så syftet med lagskyddet blir helt fel.
Domstolen tar precis som du nämner hänsyn till dåvarande markägarens vilja etc. Troligen kommer inte rätten fram till att det var gåvogivarens mening att ena brodern skulle favoriseras. Troligen kan också rätten komma fram till att det är troligt att den döde brodern skulle ställa upp för sina egna barn.
Redigerat av moderator:
Moderator
· Stockholm
· 52 018 inlägg
2: jag har inte sett någonstans i tråden att någon boupteckning eller arv ifrågasätts.MissMuffet skrev:
3: I inlägg 71 så påstår ju du (Miss Muffet) att huset är ett fastighetstllbehör.
Däremot så kan jag hålla med om att en tänkbar risk för Blåklocka är att brosbarnen kan få för sig att tvinga fram en försäljning av fastigheten, sedan kan man spekulera över vilka möjligheter en köpare kan ha att avhysa huset från fastigheten. Men det ligger inte inom frågeställningen i tråden.
Frågan var bara om huset under de givna förutsättningarna kunde anses vara ett fastighetstillbehör, något som tydligen brorsbarnen ansåg sig ha grund för att påstå.
Miss Muffet, du lägger till och drar ifrån så jag känner inte igen min egen frågeställning.
1 Beträffande prejudikatet NJA -1982 s 773, så stod det huset också på en fastighet med gemensam lagfart.
2 Jag rycker varken på axlarna eller bagatelliserar problemet. Jag underskattar inte mina brorsbarn, men ingen av dem är jurist som du skrev.
3 Mina brorsbarn har aldrig ifrågasatt varken bouppteckning eller gåvan från min mor vad jag vet. Varför tror du att mina brorsbarn ifrågasätter turerna kring arvet efter sin pappa? Det har jag aldrig hört nåt om. F ö så dog han 2009 och inte 2003, som du skrev.
4 Beträffande den gemensamma ladan som du har sånt bekymmer över, skrev jag redan i #28 att mina brorsbarn lagt beslag på de båda gemensamma stugorna. Är det då för mycket begärt att jag får ensam nyttjanderätt till en lada? Gåvan var en fastighet som skulle delas lika (med undantag av min stuga på ofri grund). Beträffande kompensation och favorisering av någon av barnen, så har mina föräldrar erbjudit min bror att också bygga en egen stuga på fastigheten, vilket han avböjde. Min brorson fick senare löfte av mig (och sin far) att bygga en egen stuga på fastigheten, men det blev aldrig av och bygglovet gick ut. Se #164
Du måste hålla dig till fakta och inte tro och gissa så mycket om du skall tillföra något seriöst i den har tråden. Dina varningar till mig har gått hem för länge sen.
1 Beträffande prejudikatet NJA -1982 s 773, så stod det huset också på en fastighet med gemensam lagfart.
2 Jag rycker varken på axlarna eller bagatelliserar problemet. Jag underskattar inte mina brorsbarn, men ingen av dem är jurist som du skrev.
3 Mina brorsbarn har aldrig ifrågasatt varken bouppteckning eller gåvan från min mor vad jag vet. Varför tror du att mina brorsbarn ifrågasätter turerna kring arvet efter sin pappa? Det har jag aldrig hört nåt om. F ö så dog han 2009 och inte 2003, som du skrev.
4 Beträffande den gemensamma ladan som du har sånt bekymmer över, skrev jag redan i #28 att mina brorsbarn lagt beslag på de båda gemensamma stugorna. Är det då för mycket begärt att jag får ensam nyttjanderätt till en lada? Gåvan var en fastighet som skulle delas lika (med undantag av min stuga på ofri grund). Beträffande kompensation och favorisering av någon av barnen, så har mina föräldrar erbjudit min bror att också bygga en egen stuga på fastigheten, vilket han avböjde. Min brorson fick senare löfte av mig (och sin far) att bygga en egen stuga på fastigheten, men det blev aldrig av och bygglovet gick ut. Se #164
Du måste hålla dig till fakta och inte tro och gissa så mycket om du skall tillföra något seriöst i den har tråden. Dina varningar till mig har gått hem för länge sen.