Glöm då inte att ta bort alla vitsippor och smörblommor också. Och för allt i världen ha ingen idegransbuske någonstans. Alla stormhattar som är en vanlig rabattväxt får ryka med och som nämnts innan får någon åka land och rike runt för att utrota precis varenda fingerborgsblomma som älskar att växa i dikesrenar och på andra ställen utanför trädgårdar.
Eller så repar man av blommorna när de är överblommade men innan det bildas ärtskidor som barnen tror är vanliga ärtor. Alternativt beskär busken så att de små barnen inte når blommor och frökapslar.thomasx skrev:
Det jag upplever lurigt är när giftiga saker liknar ätbara.thomasx skrev:Lära ungar att inte stoppa saker i munnen?
Vilken planet bor du på?
Visa mig en kommunal lekpark med gullregn så ska jag lugna mig lite.
Lilltjejen och några kompisar till henne åt något giftigt bär som liknade blåbär när dom var i 5 års åldern på förskolan. Så det blev sjukan och medicinskt kol eller vad det heter för hela gänget.
Hon är 8 nu och lite klokare men har en lillebror som är värre än hon någonsin var ha ha
Det går fort och barn är spontana. Leka kök blir äta gullregn
Jo, jag är överbeskyddande ha ha
Får barnen gå ensamma i trappan?
/ Fredrik
/ Fredrik
Fast gullregnets frön liknar inte vanliga ärtor. De är njurformade, svarta, stenhårda och 3mm långa. Visserligen ligger de i baljor på samma vis som andra ärtväxter, men baljorna är mycket mindre än ärtors och dessutom är det inte alla barn som vet hur det ser ut där ärtor växer.D09 skrev:
Det är nog bättre och säkrare om du ser till att dina barn inte leker i dikesrenarna!Dalbotös skrev:Glöm då inte att ta bort alla vitsippor och smörblommor också. Och för allt i världen ha ingen idegransbuske någonstans. Alla stormhattar som är en vanlig rabattväxt får ryka med och som nämnts innan får någon åka land och rike runt för att utrota precis varenda fingerborgsblomma som älskar att växa i dikesrenar och på andra ställen utanför trädgårdar.
Jag tänker dock inte hindra barnen att leka i vår trädgård!
Sen tycker ju inte jag att lite sveda i munnen är att jämställa med de sympton 2-3 frön från ett gullregn kan ge!
Ditt raljerande är bara löjligt och helt befängt, IMO!
Ja, vill man inte utsätta sina barn för onödiga risker så har man inga gifter under diskbänken,
och så unviker man de växter som artikeln nämner.
http://www.viivilla.se/Villa/Barn/Barnsaker-tradgard-42891
Sen kan de som tycker det är löjligt att värna om sina och andras barn säkerhet och/eller har kunskap och ork att hantera det så klart få göra det, vi andra planterar ett plommonträd istället Så får våra barn extra glädje istället
och så unviker man de växter som artikeln nämner.
http://www.viivilla.se/Villa/Barn/Barnsaker-tradgard-42891
Sen kan de som tycker det är löjligt att värna om sina och andras barn säkerhet och/eller har kunskap och ork att hantera det så klart få göra det, vi andra planterar ett plommonträd istället
Så får våra barn extra glädje istället Den där listan var faktiskt löjlig. Olvon, snöbär, druvfläder och brakved? Bären är bara mycket lätt giftiga och kan ge lite diarré om man äter mycket. Men ingen kommer någonsin äta så mycket eftersom de smakar så dåligt. Särskilt olvonet, jag funderade på varför fåglarna inte åt bären och smakade själv, efter det har jag full förståelse. Brakvedens bär tycker jag inte smakar något alls.
thomasx - jag ber om ursäkt, det var inte meningen att raljera men som kontrast. Fingerborgsblomma säljs på varenda plantbutik som har sommarblommor. En vuxen person dör av några få blad då hjärtat går i spinn. (digitalis är ursprunget till våra hjärtmediciner)
Fingerborgsblomma /digitalis är en tvåårig växt som sprider sig väldigt lätt själv. Den smiter ofta iväg till tex dikesrenar och så vidare till nästa trädgård. Själva blomman är väldigt vacker och med en spännande form som många barn säkerligen tycker är intressant att undersöka närmare. Den brukar även finnas med i fröblandningar för att locka humlor och bin tex.
Det här är en växt som är verkligt giftig för både barn och vuxna.
Jag tycker likväl inte att man behöver utrota varenda fingerborgsblomma man ser, bara man lär sig hantera den. På precis samma sätt ser jag inte att det är något problem alls för barn att växa upp i en omgivning med höga träd, annat högt utan räcke, knivar och yxor, bäckar och sjöar, stenar och allt annat man nu kan tänkas skada sig på. När jag var fem år var det bästa jag visste att tälja och hade så klart en egen täljkniv. Inget bekymmer alls för mina föräldrar har inpräntat från första början att alltid gå med den vassa änden bort från kroppen och att aldrig någonsin springa med en kniv i handen. Grannens föräldrar körde en annan taktik, deras barn fick inte peta på något som kunde vara farligt överhuvudtaget. Både jag och mina syskon och grannens barn lever och har hälsan och jag kan givetvis inte säga vilket sätt som var rätt att uppfostra oss på men jag kan säga att jag hade en betydligt mer aktiv barndom med otaliga upptåg utomhus kontra grannbarnen som mest satt inne och lät bli att röra något. De fick inte ens fiska för då kunde de skada sig på kroken.
Så, det kanske är därför jag har lite svårt för när människor vill barnskadesäkra precis varenda vass kant. Givetvis skall TS såga ner trädet om han nu vill det men överdriv inte riskerna utan att se till helheten.
Fingerborgsblomma /digitalis är en tvåårig växt som sprider sig väldigt lätt själv. Den smiter ofta iväg till tex dikesrenar och så vidare till nästa trädgård. Själva blomman är väldigt vacker och med en spännande form som många barn säkerligen tycker är intressant att undersöka närmare. Den brukar även finnas med i fröblandningar för att locka humlor och bin tex.
Det här är en växt som är verkligt giftig för både barn och vuxna.
Jag tycker likväl inte att man behöver utrota varenda fingerborgsblomma man ser, bara man lär sig hantera den. På precis samma sätt ser jag inte att det är något problem alls för barn att växa upp i en omgivning med höga träd, annat högt utan räcke, knivar och yxor, bäckar och sjöar, stenar och allt annat man nu kan tänkas skada sig på. När jag var fem år var det bästa jag visste att tälja och hade så klart en egen täljkniv. Inget bekymmer alls för mina föräldrar har inpräntat från första början att alltid gå med den vassa änden bort från kroppen och att aldrig någonsin springa med en kniv i handen. Grannens föräldrar körde en annan taktik, deras barn fick inte peta på något som kunde vara farligt överhuvudtaget. Både jag och mina syskon och grannens barn lever och har hälsan och jag kan givetvis inte säga vilket sätt som var rätt att uppfostra oss på men jag kan säga att jag hade en betydligt mer aktiv barndom med otaliga upptåg utomhus kontra grannbarnen som mest satt inne och lät bli att röra något. De fick inte ens fiska för då kunde de skada sig på kroken.
Så, det kanske är därför jag har lite svårt för när människor vill barnskadesäkra precis varenda vass kant. Givetvis skall TS såga ner trädet om han nu vill det men överdriv inte riskerna utan att se till helheten.
Det är nog ingen som tycker det är löjligt att värna om barns säkerhet, men jag kan personligen tycka att det stundtals kan likna lite hysteri. Hur sjutton överlevde vi som är födda tidigt 70-tal?
Det finns många barn i vår närhet men jag har inte hört att någon av barnfamiljerna vill gå ihop och köpa ett fat med roundup för att utrota den dödligt giftiga liljekonvaljen som växer i stora mängder i direkt anslutning till våra trädgårdar, och i vissa fall i trädgårdarna. Alla barn har fått lära sig att låta liljekonvaljen vara ifred, precis som vi visste att man inte skulle äta liljekonvalj, gullregn eller flugsvamp när vi var små.
Det finns många barn i vår närhet men jag har inte hört att någon av barnfamiljerna vill gå ihop och köpa ett fat med roundup för att utrota den dödligt giftiga liljekonvaljen som växer i stora mängder i direkt anslutning till våra trädgårdar, och i vissa fall i trädgårdarna. Alla barn har fått lära sig att låta liljekonvaljen vara ifred, precis som vi visste att man inte skulle äta liljekonvalj, gullregn eller flugsvamp när vi var små.
Att ta ner ett gullregn som står där barn leker för att värna dessa barns säkerhet är knappast hysteri.joflopp skrev:
Hysterin uppstod väl ärligt talat snarare när trädkramarna i tråden här började raljera över det hela.
Det är väl bara jag och TS som ens nämnt att ta ner varsit gullregn pga detta. Vari ligger "hysterin" i det? Nej, hysterin kommer från annat håll, tycker jag allt. Som att alla vitsippor helt plötsligt ska utrotas, det är hysteri!
Och nej, återigen, man kan inte lära små barn att inte stoppa saker i munnen, särskilt inte sådana som ser ut som dom kan, borde eller till och med önskas stoppas i munnen. Tyvärr. Precis lika lite som man kan lära dem att inte stoppa fingrarna i vägguttagen eller dricka ur flaskorna under diskbänken. Istället har vi barnsäkra kontakter och låsta skåp på hög höjd.
Redigerat:
Nu tänkte jag mer på den generella hysterin i samhället.
Men som sagt, jag undrar fortfarande hur sjutton vi barn av 70-talet egentligen överlevde med både gullregn, fingerborgsblommor och liljekonvalj i trädgårdarna.
Men som sagt, jag undrar fortfarande hur sjutton vi barn av 70-talet egentligen överlevde med både gullregn, fingerborgsblommor och liljekonvalj i trädgårdarna.
Håller med, enligt en tidigare länk i tråden så har det inte inträffat någon allvarlig "olycka" på 70-80 år pga att barn käkat växter i Sverige.joflopp skrev:Nu tänkte jag mer på den generella hysterin i samhället.
Men som sagt, jag undrar fortfarande hur sjutton vi barn av 70-talet egentligen överlevde med både gullregn, fingerborgsblommor och liljekonvalj i trädgårdarna.
Angående Liljekonvaljens giftighet: För några år sedan åt min äldsta son ett par Liljekonvaljbär. När jag ringde sjukvårdsupplysningen fick jag till svar att de är inte så giftiga som många tror. 8-10 bär klarar en 2-åring utan problem, fick jag höra. Sköterskan i andra änden frågade mig dessutom om jag hade smakat Liljekonvaljbär någon gång. Nej, svarade jag. De är ju giftiga. Gör det, fick jag till svar. "Då förstår du att man äter inte så många. De smakar vedervärdigt."
Nu vill jag inte uppmana någon att äta Liljekonvaljbär, men enligt sjukvårdsupplysningen är dess giftighet överdriven.
Nu vill jag inte uppmana någon att äta Liljekonvaljbär, men enligt sjukvårdsupplysningen är dess giftighet överdriven.