Hade just det här dilemmat i somras när jag byggde om taket. Slutade att jag gjorde enligt AMA med plåt under takpappen och satte sedan en extra takfotsplåt på bärläkten. Satte extraplåten med korta sidan ner mot rännan så det innebär alltså att jag fortfarande kan se lite av ströläkten men jag ansåg det ändå vara värt det för att få en bättre ventilation. Just ventilationen är det som är riskkonstruktionen med dubbla plåtar. Lyckas man strypa ventilationen helt mellan strö- och bärläkten finns bara mellanrummet där fågellisten sitter kvar för ventilationen och frågan om det är tillräckligt?
Rådfrågade en erfaren fuktsakkunnig innan och han sa att det kunde gå hur bra som helst men att det även kunde bli problem med rutten läkt som följd om man minskade ventialtionen mellan strö- och bärläkt. Han lyfte fram att det var viktigt att se till att ingen smal spalt bildas där kapillär fukttransport upp till råsponten kan ske. Rådfrågade även en erfaren byggnadsingenjör och han trodde dock inte att det skulle vara några problem att minska ventilationen mellan strö- och bärläkt.
Rådfrågade en erfaren fuktsakkunnig innan och han sa att det kunde gå hur bra som helst men att det även kunde bli problem med rutten läkt som följd om man minskade ventialtionen mellan strö- och bärläkt. Han lyfte fram att det var viktigt att se till att ingen smal spalt bildas där kapillär fukttransport upp till råsponten kan ske. Rådfrågade även en erfaren byggnadsingenjör och han trodde dock inte att det skulle vara några problem att minska ventilationen mellan strö- och bärläkt.
Redigerat:
Vid en ev. tvisst där saken går till domstol, så kommer domstolen alltid att stödja sig på vad AMA texten säger.
inte för att detta hade så mycket med själva lösningen att göra, men tyckte bara att många tog AMA lite lättvindigt här..
Själv föredrar jag kilen..
Då den på ett väldigt kostnadseffektivt sätt och estetiskt som funktionellt sätt funkar väldigt bra..
min åsikt om taklutningen är den att man inte vill få ett lut som understiget 15grader, vilket många underlagspapp rekommenderar att man inte ska ha. Då AMA säger inte under 22gradet taklutning är just på grund av att kilen bygger bort ca 5-7grader..
Smaken är som baken.....
inte för att detta hade så mycket med själva lösningen att göra, men tyckte bara att många tog AMA lite lättvindigt här..
Själv föredrar jag kilen..
Då den på ett väldigt kostnadseffektivt sätt och estetiskt som funktionellt sätt funkar väldigt bra..
min åsikt om taklutningen är den att man inte vill få ett lut som understiget 15grader, vilket många underlagspapp rekommenderar att man inte ska ha. Då AMA säger inte under 22gradet taklutning är just på grund av att kilen bygger bort ca 5-7grader..
Smaken är som baken.....
Ja det där var väldigt klart besked.Tjompo skrev:
Men lite undrar jag varför du är så 100% säker på det?
Är du jurist, eller råkat ut för det eller kollat in prejudikat eller vad ...?
Inte för att jag i sak inte håller med dig, men jag är bara nyfiken på varför rättens bedömning är 100% säker i förhand?
Mikael_L skrev:
Anledningen till att jag är säker på det är att med all säkerhet är inte en domare sakkunnig i just ämnet och kommer då att ta fram AMA texten och tolka den, som med vilken lagbok som hellst..
Men visst, jag kan vara felinformerad av den utbildning jag gick just ang. Tak och vad AMA säger om ämnet.
visserligen var det på Hus AMA 08, nya Hus AMA 11 är jag inte uppdaterad på, men ser ingen anledning till att en domare skulle rata 11:an om 08 funkade..
Ja jag tänkte ungefär samma sak, att domaren och jurymännen knappast är sakkunniga, och troligen inte ens vet vad AMA är.
Så om motparten t.ex. kommer med en besiktningsman eller en professor i byggteknik eller något sådant som expertvittne så kanske det inte är så mycket värt att snacka om AMA ...
Men alltså jag vet ju inte. Kanske just AMA tas upp bland landets juridikutbildningar, som något som ska ses som lagtext vid domstolsutövning ....
Så om motparten t.ex. kommer med en besiktningsman eller en professor i byggteknik eller något sådant som expertvittne så kanske det inte är så mycket värt att snacka om AMA ...
Men alltså jag vet ju inte. Kanske just AMA tas upp bland landets juridikutbildningar, som något som ska ses som lagtext vid domstolsutövning ....
AMA-böckerna är inte alls "lag". Det är en serie böcker som är utgivna av Svensk Byggtjänst AB.
Det enda som är juridiskt bindande är det man kommer överens om i kontraktet. Däremot är det vanligt att man vid utförandeentreprenader hänvisar till just AMA-koder eftersom man som beställare har ansvar för lösningen.
Vid totalentreprenad har entreprenören funktionsansvar och väljer därför själv lämplig teknisk lösning.
Sen är det som jag tidigare skrivit väldigt vanligt att man som byggentreprenör följer AMA Hus. Det är troligtvis därför det hos många finns en tro att AMA på något sätt är lag.
Det enda som är juridiskt bindande är det man kommer överens om i kontraktet. Däremot är det vanligt att man vid utförandeentreprenader hänvisar till just AMA-koder eftersom man som beställare har ansvar för lösningen.
Vid totalentreprenad har entreprenören funktionsansvar och väljer därför själv lämplig teknisk lösning.
Sen är det som jag tidigare skrivit väldigt vanligt att man som byggentreprenör följer AMA Hus. Det är troligtvis därför det hos många finns en tro att AMA på något sätt är lag.
Kan tilläga lite om avtal.
De standardavtal som används inom byggsektorn har tagits fram av BKR (Byggandets Kontraktskommitté).
För entreprenader som utförs mot privatperson är det ABS 09 (Allmänna Bestämmelser Småhus 09) som används.
Denna används eftersom man som privatperson är skyddad av konsumenttjänstlagen.
http://www.bkr.se/fileArchive/pdf/LaddaNer/Allmanna_20bestammelser_20ABS_2009.pdf
För juridiska personer finns AB 04 (Allmänna Bestämmelser 04) och ABT 06 (Allmänna Bestämmelser Totalentreprenad 06)
Det finns även ett antal andra avtal så som ABK 06 (konsult), ABM 09 (material) och avtal för underentreprenörer (ABT-U 07 & AB-U 07)
De standardavtal som används inom byggsektorn har tagits fram av BKR (Byggandets Kontraktskommitté).
För entreprenader som utförs mot privatperson är det ABS 09 (Allmänna Bestämmelser Småhus 09) som används.
Denna används eftersom man som privatperson är skyddad av konsumenttjänstlagen.
http://www.bkr.se/fileArchive/pdf/LaddaNer/Allmanna_20bestammelser_20ABS_2009.pdf
För juridiska personer finns AB 04 (Allmänna Bestämmelser 04) och ABT 06 (Allmänna Bestämmelser Totalentreprenad 06)
Det finns även ett antal andra avtal så som ABK 06 (konsult), ABM 09 (material) och avtal för underentreprenörer (ABT-U 07 & AB-U 07)
Hej
har inte läst alla inlägg så någon kanske redan har sagt detta.
jobbar som plåtslagare och vid montage av fotplåt som dom gjort är det korrekt MEN fult.
jag försöker alltid få kunden att ta dubbla fotplåtar så man slipper stirra in i läkten. några m extra plåt är inte direkt dyrt och montaget av det tar inte heller lång tid.
har inte läst alla inlägg så någon kanske redan har sagt detta.
jobbar som plåtslagare och vid montage av fotplåt som dom gjort är det korrekt MEN fult.
jag försöker alltid få kunden att ta dubbla fotplåtar så man slipper stirra in i läkten. några m extra plåt är inte direkt dyrt och montaget av det tar inte heller lång tid.
Jag satte den under pappen som ni nämnt tidigare. I efterhand har jag tänkt på att en fördel med att ha det på läkten borde vara att om det mot förmodan är en läcka genom pannorna någonstans så skulle man direkt upptäcka det genom att vatten droppar ner från pappen innanför rännan. Sitter plåten under pappen så kan man ju ha en läcka som inte upptäcks förrän det är försent p.g.a. att det alltid ändå rinner ner i rännan. Eller tänker jag fel?
Medlem
· västragötaland
· 1 547 inlägg
Kommer jämnt in snö och vatten under pannorna.
Det är väl bara att kolla att det är torrt på pappen när det regnat (du ser den ju under läkten)..jostsweden skrev:
Gällande att det jämt kommer in vatten under pannorna:
Tegeltak/pannor skall vara tätt under normala förhållanden, men vid extrema fall finns underlagspappen som räddning ( eller vid en sprucken panna)
Medlem
· västragötaland
· 1 547 inlägg
Taken är täta mot vanligt regn men vid mycket regn kan det komma in. Sen på vintern kommer yr snö nästan jämt in men tak lutning spelar väldigt stor roll på hur mycket som kommer in.
Jag undrar hur ni som inte vill att fotplåten går ner i rännan ser om yttertaket läcker? Står ni ute i regnet och försöker avgöra varifrån dropparna kommer? Eller hur gör ni?
Själv föredrar jag att få ner allt i rännan och att istället kolla lite då och då under pannorna om det runnit på pappen. Det brukar synas rätt så tydligt i allt damm och gammalt pollen som blåst in.
Själv föredrar jag att få ner allt i rännan och att istället kolla lite då och då under pannorna om det runnit på pappen. Det brukar synas rätt så tydligt i allt damm och gammalt pollen som blåst in.