Tror alla parter tjänar på en justering av priserna. Både konsumenten och för ÅF som kanske kan leva på kvantiteter istället för ett fåtal sålda ex. En Fröling S4 40 eller 50 finns att köpa på blocket för 95 000kr. Inte acceptabelt då att lokale VVS-killen då kan ta hem och sälja samma panna till bästa kompisen för 60 000kr. Nåja..
Jag har fått tag på några bilder inifrån en Hargassner som jag tänkte lägga upp. Pannan verkar väldigt lik ETA sh så funktionsmässigt är de nog lika bra båda två. Hargassnern har en större inläggslucka vilket bör vara ett plus om man måste lägga in veden med lördagskostymen på. ETA sh har spjällmotorerna på sidan (inte under tändluckan) och vad jag kan se istället en högre tändlucka som går jäms med botten av vedmagasinet så rengöra ovan rostret går nog bra med endast en skrapa.
Tänker även lägga upp en bild på en "bärplockare" som man kan jämföra med. Den principen finns hos Orlan, Ladan, Vigas mf. En gammal teknik med tryckfläkt och där botten av vedmagasinet är gjutet direkt på plats. Jag har tillbringat många, många timmar med min egen Orlan, svurit, funderat och gett mig tusan på att bevisa att dessa pannor är felkonstruerade. Ni som läst min gamla tråd "moddad Orlan" vet att jag svetsat, grejat en hel del för att försöka få till den. Om ni jämför bilderna på en österrikare med öststatspannan så en jättetavla man gjort är att skicka primärluften i toppen av vedmagasinet samt begrava sekundärluften i tjock gjutmassa. Alla som installerat golvvärme i kåken vet skillnaden på trögheten i systemet om slangen ligger mitt i en tjock betongsula eller om den ligger direkt under parketten, strax under fossingarna..
På samma sätt kommer detta tröghetsmoment påverka uppstarten i en vedpanna. Orlanpannan måste värmas upp länge med ett tjockt glödlager innan sekundärluften blir så varm att effektiv förbränning uppstår. Därför Orlan är svårare att starta upp om du inte manuellt stryper sekundärluften i uppstartsfasen. Österrikarna däremot har ett legerat roster så sekundärluften kommer in strax under glödbädden och förvärms väldigt fort, därför kan man bara kasta in ett papper i tändluckan och fjutta på, stänga luckan och förbränningen uppnår bra verkningsgrad väldigt snabbt. När sedan uppstartsfasen gått över i driftfas har jag märkt att hur lungt och stabilt pannan brinner beror på vart primärluften tillsätts. Blåses den in i toppen genom ett stort hål blir förbränningen nervösare och ojämnare. Vissa stunder brinner det med perfekt blålåga för att sedan övergå till okontrollerad gengasproduktion med puffar, andhämtning och ojämn gång. De pannor som finfördelar primärluften vi flera små hål nära glödbädden brinner däremot mer kontrollerbart och jämnare, även med olika vedkvaliteter.
Så 75 tusen för en ETA eller 45 tusen för en öststatare. Vilken panna är dyrast? Inte konstigt att fruar och barn som levt med idiotiska vedpannor fullkomligt skriker efter en värmepump istället, då endast gubben i huset med nöd och näppe orkar jävlas en brasa. Nä, ska man satsa på ved så satsa på en välkonstruerad panna, annars välj andra alternativ. Både för din skull men framförallt för hela familjens skull.
Hargassner, röd och grann!
En Vigas här ovan.. Snarlik sjuka som hos Orlan..
Sekundärluften via två järnrör mitt i betongsulan på en Orlan.. Tar en evighet att få sekundärluften varm, utan den kyler lågan i uppstartsfasen. Grannarna säger, nu eldar han sopor eller surved igen..
Bilden på ETA-keramiken visar tydligt hur sekundärluften tillsätts strax ender rostret och förvärms fort.
En bildskiss från en ETA som visar hur man även får kvinnfolk att falla för vedeldning. Här går det fort att uppnå bra verkningsgrad i uppstartsfasen, inga röksignaler till grannarna här inte!
För något år sedan skickade jag den här bilden till polska Orlandski i ett försök att förklara alla reklamationer på Orlanpannorna. Det var lika omöjligt som att förklara för en bärplockare att vi jagar älg här idag, kan du inte plocka blåbär på hygget 5km bort istället!
Jag har fått tag på några bilder inifrån en Hargassner som jag tänkte lägga upp. Pannan verkar väldigt lik ETA sh så funktionsmässigt är de nog lika bra båda två. Hargassnern har en större inläggslucka vilket bör vara ett plus om man måste lägga in veden med lördagskostymen på. ETA sh har spjällmotorerna på sidan (inte under tändluckan) och vad jag kan se istället en högre tändlucka som går jäms med botten av vedmagasinet så rengöra ovan rostret går nog bra med endast en skrapa.
Tänker även lägga upp en bild på en "bärplockare" som man kan jämföra med. Den principen finns hos Orlan, Ladan, Vigas mf. En gammal teknik med tryckfläkt och där botten av vedmagasinet är gjutet direkt på plats. Jag har tillbringat många, många timmar med min egen Orlan, svurit, funderat och gett mig tusan på att bevisa att dessa pannor är felkonstruerade. Ni som läst min gamla tråd "moddad Orlan" vet att jag svetsat, grejat en hel del för att försöka få till den. Om ni jämför bilderna på en österrikare med öststatspannan så en jättetavla man gjort är att skicka primärluften i toppen av vedmagasinet samt begrava sekundärluften i tjock gjutmassa. Alla som installerat golvvärme i kåken vet skillnaden på trögheten i systemet om slangen ligger mitt i en tjock betongsula eller om den ligger direkt under parketten, strax under fossingarna..
På samma sätt kommer detta tröghetsmoment påverka uppstarten i en vedpanna. Orlanpannan måste värmas upp länge med ett tjockt glödlager innan sekundärluften blir så varm att effektiv förbränning uppstår. Därför Orlan är svårare att starta upp om du inte manuellt stryper sekundärluften i uppstartsfasen. Österrikarna däremot har ett legerat roster så sekundärluften kommer in strax under glödbädden och förvärms väldigt fort, därför kan man bara kasta in ett papper i tändluckan och fjutta på, stänga luckan och förbränningen uppnår bra verkningsgrad väldigt snabbt. När sedan uppstartsfasen gått över i driftfas har jag märkt att hur lungt och stabilt pannan brinner beror på vart primärluften tillsätts. Blåses den in i toppen genom ett stort hål blir förbränningen nervösare och ojämnare. Vissa stunder brinner det med perfekt blålåga för att sedan övergå till okontrollerad gengasproduktion med puffar, andhämtning och ojämn gång. De pannor som finfördelar primärluften vi flera små hål nära glödbädden brinner däremot mer kontrollerbart och jämnare, även med olika vedkvaliteter.
Så 75 tusen för en ETA eller 45 tusen för en öststatare. Vilken panna är dyrast? Inte konstigt att fruar och barn som levt med idiotiska vedpannor fullkomligt skriker efter en värmepump istället, då endast gubben i huset med nöd och näppe orkar jävlas en brasa. Nä, ska man satsa på ved så satsa på en välkonstruerad panna, annars välj andra alternativ. Både för din skull men framförallt för hela familjens skull.
Hargassner, röd och grann!
Sekundärluften via två järnrör mitt i betongsulan på en Orlan.. Tar en evighet att få sekundärluften varm, utan den kyler lågan i uppstartsfasen. Grannarna säger, nu eldar han sopor eller surved igen..
Bilden på ETA-keramiken visar tydligt hur sekundärluften tillsätts strax ender rostret och förvärms fort.
En bildskiss från en ETA som visar hur man även får kvinnfolk att falla för vedeldning. Här går det fort att uppnå bra verkningsgrad i uppstartsfasen, inga röksignaler till grannarna här inte!
För något år sedan skickade jag den här bilden till polska Orlandski i ett försök att förklara alla reklamationer på Orlanpannorna. Det var lika omöjligt som att förklara för en bärplockare att vi jagar älg här idag, kan du inte plocka blåbär på hygget 5km bort istället!
Redigerat:
Har grunnat på detta och ser inte hur det ska kunna fungera.Åskar skrev:
I en laddomat så finns det ju en backventil som ska öppna och kunna ge självcirkulation. Dvs kunna släppa in kallvatten i botte på pannan så att man får ur det sista varma vattnet ur pannan.
Men med termisk ventil så stänger ju termostatventilen så fort det kallnat av lite, då kan man ju inte få ur nå varmvatten ur pannan. Kallvatteninloppet från botten av tanken stängs ju.
I mitt laddkoppel sitter det även en backventil på kallvattensidan efter cirkpumpen, pumpen behöver alltså trycka en aning för att öppna ventilen.
Den ventilen kommer ju inte heller att öppna av "naturlagarna"
Det tunga svala returvattnet från bla radiatorerna vill helst lägga sig på lägsta punkten, därför jag skrev att pannan måste vara lägsta punken. Åker svalt vatten in i pannbotten, åker restvärme från panntoppen ut.. Uttaget som tar värmen ut till radiatorerna måste man dock också ta hänsyn till, så det inte blir en "strid" med värmen från acktoppen... Men byter du till shuntkoppel så kan du bortse från rördragningen, då kommer shunten och pumpen fixa det.A.Holm skrev:
Jo, jag anar hur det är tänkt att fungera...pr95 skrev:"Laddomat" mellan tankbotten och pannans botten sköter det per automatik
billigt enkelt utan el
Men om pannan står bredvid tanken, på samma golv, alltså samma höjd...
Då ser jag inte hur det skulle funka.
Som Åskar beskrivit så fungerar det om panntoppen är lägre än botten av tanken, då kommer returvattnet hamna i botten av pannan och den värme som finns i pannan töms innan det börjar ta värme från tanken.
Skiktningsgränsen börjar ju längst ner i pannan, går upp i toppen av pannan innan den går upp i tanken.
Har man tanken bredvid pannan så kommer ju gränsen gå parallelt i både tank och panna,
Pannan kommer att kallna av utan att spec. mycket varmt vatten går över till tanken...
Har jag rätt, eller är jag ute och cyklar...?
Offtopic:
Började koppla lite el på Frölingen idag mot det stora styrkortet ovanpå pannan...
Påståendet att man kan elda ett vedträ på tusen olika vis stämmer nog rätt bra...
Man kan lägga veden i en hög och bara tutta på, eller så stoppar man vedpinnarna i en plåtlåda med en massa kretsar, mätsonder och prylar...
Huvudsaken returen in till pannan är lägre än returen in till ackbotten. Oftas står ju acktankar på en cirkelram eller dyligt. Då kommer det svalaste vattnet alltid försöka lägga sig på lägsta punkten, dvs botten av pannan.A.Holm skrev:
Att ha panntoppen lägre än ackbotten är få förunnat! och det behövs inte heller. Jag har ju själv en laddomat 21 med backventil för självcirk så det fungerar. Är inget jag sitter här och hittar på.
Så är det hos mig med!Jugend skrev:Det är väl på vintern man kan vara inne och greja.
Övrig tid skall det dikas, målas, resas staket, grillas, bygga sandslott, klippa gräset ja du vet.
Har nyligen avslutat ett badrumsprojekt som tagit mycket tid. Sedan faller ju liksom pannan i glömska när man under sommaren knappt behöver någon värme.. Får hem min ETA under andra halvan januari, om det går enligt planerna. Man får se när man har tid att koppla in den. Som tur får jag en ganska enkel installation.