- Status
Hur tänker du där? Om priset styrs av utbud och efterfrågan, är priskonkurrensen god.Jugend skrev:
Om priset styrs av vad någon (myndighet, konsumentorganisation, etc) anser vara motiverad, är priskonkurrensen dålig.
Men du ... SKV-PDFen är ju på 118 sidor ... :x
Om man höjer priset mer än KPI så tyder det på en obalans i konkurrenskraften. Om man höjer priserna så kan det bygga på att insatsvarorna stiger mer i pris än KPI - man måste kompensera sig - exempel på detta är flygbränsletillägg tex när du köper flygbiljetter. Vad har VVS-firman för ursäkt att höja priserna mer än KPI, läs marginalexpansion, ty de har ringa insatsvaror som de inte tar betalt för, ingen förändring i utbildningskrav, inte ökade adminkrav etc. Ett höjt pris högre än KPI indikerar en dysfunktionell marknad. Skulle hela Sveriges näringsliv höja priserna i linje med VVS-firman så skulle tråden på BH: "Vad är din bolåneränta" se lite annorlunda ut tror jag. 
Är det verkligen så dålig konkurrens??? Möjligen innom el/vvs, men i övriga hantverkarsvängen tycker jag att det vimlar av företag, stora som små, svenska och utländska...Jugend skrev:
Ska vi öka konkurrensen så måste fler villja bli hantisar, det är inget som vi etablerade kan göra så mycket åt...
Eller att efterfrågan ökar mer än utbudet.Jugend skrev:
Det där är ju helt fel.Ett höjt pris högre än KPI indikerar en dysfunktionell marknad. Skulle hela Sveriges näringsliv höja priserna i linje med VVS-firman så skulle tråden på BH: "Vad är din bolåneränta" se lite annorlunda ut tror jag.
En del branscher höjer mer, andra mindre. KPI bestäms av ett snitt av vad konsumentkasse kostar, och det innebär att en del varor går upp mer än KPI och en del mindre. Hantverkartjänster ingår inte i KPI, vad jag vet.
Fördelninge:
• Bostad, 32 %
• Livsmedel, 13 %
• Transport, 13 %
• Fritid och Nöjen, 11 %
• Kläder och Skor 6 %
• Inventarier 5 %
• Utemat och Logi, 5 %
• Alkohol och Tobak, 4 %
• Post och Tele, 3 %
• Hälsovård, 3 %
• Övrigt, 5 %
http://www.elforsk.se/Global/Vatten...tnadsindex/VAST-IND_2_2011_diagram_tabell.pdf
Här har du tabeller över anläggningsindex som används av de stora företagen. Som du ser varierar kostnaderna ganska rejält mellan olika branscher.
(Jag har läst i PDF:en, Marlene sa ju att man skulle det och jag gör nästan alltid som jag blir tillsagd)Mikael_L skrev:
En stark kandidat kan vara:
Slutpriset kanske är ungefär detsamma (+inflation) som innan ROT men fördelat på ett annat sätt. De hutlösa överpriserna på material kanske efter påtryckningar från kunderna (pga ROT) har minskat och istället har timpenningen höjts för att kompensera. (Och så lite extrahöjning pga ökad efterfrågan får man väl räkna med också)Mikael_L skrev:
Nästan precis som vi kunder vill ha det i så fall, heja konsumentmakten!
Redigerat av moderator:
Det här är ettans matte.Mikael_L skrev:
Finns det någon som kan nämna en bransch (mot privatkonsumenter) som hade både krisen och den svarta arbetskraften som konkurrenter vid den tidpunkten (-08).
Det finns ingen annan bransch att jämföra med och dessa två faktorer är huvudfigurer i den möjliga prisjusteringen som skedde.
Ja, det kan jag göra, men bara om det är så att du inte förstår. Men det är väl uppenbart att du inte gör det, och du kanske bor på landet. Jag vet inte..Nimajneb skrev:
Men trolla är du duktig på.
Om seriösa leverantörer höjer sina priser när svart konkurrens upphör så betyder det att konkurrensen inte fungerar som den ska i den nya lagliga marknaden.
Om det inte vore så skulle det betyda att de seriösa generellt sålde sig själva till underpris för att konkurrera med svart arbetskraft, och det faller på sin egen orimlighet eftersom det inte går att få det att gå runt. Undantaget är förstås om den svarta arbetskraften ligger på en nivå där även en legal verksamhet kan överleva. Om det skulle vara fallet så är argumentationen för ett behov av att höjda priserna när den svarta arbetskraften försvinner än mer orimligt eftersom nivån redan är acceptabel för de legala hantverkarna. Det är lite som med banksektorn och räntorna när staten såg sig tvingade att starta SBAB. Vi är lite tillbaka där igen med bankerna idag, men nu utnyttjar staten situationen genom SBAB och är lika ruttna som resten av bankerna istället för att utnyttja sitt maktmedel som de startade just för att hantera problemet. Kanske dags för staten att starta hantverkeri
Nåja
Slutsatsen utifrån TL's förstaklassmatte blir alltså att hantverkarna till följd av ROT-avdragen har höjt sina priser till en nivå över vad marknaden borde styra den till, kanske en form av kollektiv outtalad kartellbildning till följd av att det skapats mer marginaler hos kunden.
Om det inte vore så skulle det betyda att de seriösa generellt sålde sig själva till underpris för att konkurrera med svart arbetskraft, och det faller på sin egen orimlighet eftersom det inte går att få det att gå runt. Undantaget är förstås om den svarta arbetskraften ligger på en nivå där även en legal verksamhet kan överleva. Om det skulle vara fallet så är argumentationen för ett behov av att höjda priserna när den svarta arbetskraften försvinner än mer orimligt eftersom nivån redan är acceptabel för de legala hantverkarna. Det är lite som med banksektorn och räntorna när staten såg sig tvingade att starta SBAB. Vi är lite tillbaka där igen med bankerna idag, men nu utnyttjar staten situationen genom SBAB och är lika ruttna som resten av bankerna istället för att utnyttja sitt maktmedel som de startade just för att hantera problemet. Kanske dags för staten att starta hantverkeri
Nåja
Slutsatsen utifrån TL's förstaklassmatte blir alltså att hantverkarna till följd av ROT-avdragen har höjt sina priser till en nivå över vad marknaden borde styra den till, kanske en form av kollektiv outtalad kartellbildning till följd av att det skapats mer marginaler hos kunden.