Nej det är inte viktigt vad huset var byggt av från början. Det finns inget inbyggt minne i huset som kommer ihåg hur det var för 100 år sedan och sedan blir surt om man ändrar...Henrietta70 skrev:
Hur mitt hus är/var byggt hör väl inte riktigt hit, det varken möglar eller faller i småbitar som ditt gör. Men, grundprincipen var ungefär densamma som ditt hus fast mitt hus är byggt i trä. Den gemensamma principen är att båda husen är byggda med diffusionsöppna väggar och tak. Detta har jag helt ändrat på och bygger enligt så moderna rön som möjligt trots att huset är pre 50-tal. Du har ju valt ett annat spår vilket säkert fungerar det också, om man tänker sig för.
I övrigt gillar jag inte din attityd här i tråden så detta var sista orden från mig här.
Redigerat:
Jag tror som andra att lösningen om du vill hålla dig till gamla byggtekniker är att slänga ut allt vad modern uppvärmning heter och börja elda med ved. Eventuell isolering i golven måste också bort, man behöver rätt bra drag för att få ut fukten ur grunden. Det blir kallt om fötterna, men så var det för 100 år sedan.
Jag förstår din desperation! Inte kul att upptäcka denna slags problem med nyinköpta huset! Som amatör men ägare till ett likande hus så tror jag vi har flera olika problem här:
Möglet i köksskåpen tror jag inte har med cellplasten att göra utan att fuktig varm inomhusluft stängs in i skåpet och sedan eventuellt kondenserar mot den svalare ytterväggen och golvet. (garderob mot yttervägg brukar kunna ge samma effekt) . En luftspalt bakom och under köksinredningen hade behövts för att undvika problemet. Jag förstår att nu har förbättrat ventilationen, men det skånska klimatet kan ni inte göra något åt. Denna sommar har det under långa perioder varit luftfuktigheter över 90 % och då kvittar det hur mycket man vädrar, fukten finns överallt ändå. Man får då tänka på att inte stänga in fukt någonstans, exempelvis hålla skåpluckor gläntade, se till att inte stora möbler står dikt intill väggen, etc. Jag har också en avfuktare som jag har kört större delen av sommaren. Att elda i kamin är en riktigt bra sak för att torka ut huset. Då torkar man också ut grunden.
Grunden du har är en stängd grund, även kallad "skånegrund". Till skillnad från torpargrund så är hela utrymmet upp till bräderna fyllt med sand eller liknande. Jag håller själv på att söka information hur man på bästa sätt förbättrar en sådan grund. Vissa gjuter betong i alla rummen, men då riskerar man att markfukten går upp i väggarna i stället. Andra gräver ut och gör en ventilerad torpargrund i stället, men har man dålig bärighet i marken så riskerar man sättningar om man gräver nedanför grundstenarna.( Min tanke när jag gör om golven är att jag behåller Skånegrundens princip men fyller med något annat. Längre än så har jag inte kommit ännu...) Hur som helst så funkar inte en sådan grund tillsammans med täta golvbeklädnader, varför bräderna ruttnar under flera lager av linoleum och plastmattor.
Vad gäller cellplasten på ytterväggen överlåter jag åt någon annan att tänka kring det. Rent spontant så tycker jag det verkar bättre för tegelväggen att ha isolering utvändigt än invändigt som många har, vilket leder till att väggen blir för kall och fryser sönder.....
Möglet i köksskåpen tror jag inte har med cellplasten att göra utan att fuktig varm inomhusluft stängs in i skåpet och sedan eventuellt kondenserar mot den svalare ytterväggen och golvet. (garderob mot yttervägg brukar kunna ge samma effekt) . En luftspalt bakom och under köksinredningen hade behövts för att undvika problemet. Jag förstår att nu har förbättrat ventilationen, men det skånska klimatet kan ni inte göra något åt. Denna sommar har det under långa perioder varit luftfuktigheter över 90 % och då kvittar det hur mycket man vädrar, fukten finns överallt ändå. Man får då tänka på att inte stänga in fukt någonstans, exempelvis hålla skåpluckor gläntade, se till att inte stora möbler står dikt intill väggen, etc. Jag har också en avfuktare som jag har kört större delen av sommaren. Att elda i kamin är en riktigt bra sak för att torka ut huset. Då torkar man också ut grunden.
Grunden du har är en stängd grund, även kallad "skånegrund". Till skillnad från torpargrund så är hela utrymmet upp till bräderna fyllt med sand eller liknande. Jag håller själv på att söka information hur man på bästa sätt förbättrar en sådan grund. Vissa gjuter betong i alla rummen, men då riskerar man att markfukten går upp i väggarna i stället. Andra gräver ut och gör en ventilerad torpargrund i stället, men har man dålig bärighet i marken så riskerar man sättningar om man gräver nedanför grundstenarna.( Min tanke när jag gör om golven är att jag behåller Skånegrundens princip men fyller med något annat. Längre än så har jag inte kommit ännu...) Hur som helst så funkar inte en sådan grund tillsammans med täta golvbeklädnader, varför bräderna ruttnar under flera lager av linoleum och plastmattor.
Vad gäller cellplasten på ytterväggen överlåter jag åt någon annan att tänka kring det. Rent spontant så tycker jag det verkar bättre för tegelväggen att ha isolering utvändigt än invändigt som många har, vilket leder till att väggen blir för kall och fryser sönder.....
Redigerat:
Förstår inte riktigt vad Mathias S och en del andra gör här när de inte är intresserade av ämnet "Byggnadsvård", om man med begreppet menar vårda äldre byggnader med traditionella metoder.
Den överlägsna attityden i denna tråd sänker stämningen. Det finns gott om andra forum för att rekommendera icke-traditionella metoder och material.
Håller annars med Sommartorparn. Vi har just genomlidit den fuktigaste sommarn sedan 2000, då allting möglade.
En avfuktare som temporär lösning medan du funderar på ventilationen.
Den överlägsna attityden i denna tråd sänker stämningen. Det finns gott om andra forum för att rekommendera icke-traditionella metoder och material.
Håller annars med Sommartorparn. Vi har just genomlidit den fuktigaste sommarn sedan 2000, då allting möglade.
En avfuktare som temporär lösning medan du funderar på ventilationen.
Tanken med att skriva på Byggnadsvård var just att jag inte tror på KC och lacknaftabaserade färger på kalkväggar. Dit hör i min bok även cellplast.
mexitegel - Vi har tagit bort blomjorden under köksfönstret - som knappast kan ha hållit huset på plats innan.
Som du kan se på följande bild finns sprickorna där redan innan jorden togs bort:'
Efter allt jag har läst om puts så tror jag att det inte hade spruckit om man använt sig av kalkputs istället för en stel KC. Kalk är elastiskt. Tom så att man inte behöver rörelsefogar i vart fall om man använder hydraliskt kalkbruk.
För jag tvivlar inte en sekund på att husets gamla delar (båda ändorna) rör sig ständigt - iom att grunden ÄR så grund så fungerar den ju mer som en så kallad flytande grundkonstruktion. Frigoliten rör sig på sitt sätt och putsen inte alls.
Angående uppvärmning. 10 år sedan togs skorstenen ner i köket - den läckte vid takskarven. Vet inte när man eldade i den sist.
Det har varit oljeeldat vattenburet tom -80 då systemet byttes ut mot en elpanna istället.
Skorsten ska upp igen snart. Kökspisen står i garaget redan.
De nedre kökskåpen ska vi byta ut i vinter - utesluta bakstycket och lämna ventilationshål inne i skåpen möjligen bårra hål genomgående i mellanväggarna inuti skåpen. Funderingarna är itne slutgiltiga ännu.
Dessa skåp har suttit på plats sedan senast -83.
Det besta golvmaterialet som vi tycker är plank eller annat trä på dessa hus - bort med plastgolven i vart fall - så som någon skrev.
Sommartorparn - ja - det där med torpargrunden är ett gissel. Vi har många funderingar runt där vi med.
Jag får dessutom be om ursäkta till MattiasS för att jag blev luttrad.
Frågan kvarstår - OM jag nu vill byta ut cellplastskivorna - vilket är bästa material - ni som vet. Är det Träullit? Vilket ju finns på resten av huset sedan -83.
Att varje år putsa om skarvarna på den väggen är inte hållbart.
Finns inte bra allternativ till cellplast kommer jag iaf putsa om med hydralisk kalkputs. Då förhoppningsvis får jag upp rörligheten på putsytan så att sprickor inte uppkommer.
Hälsningar
En aningen lugnare Henrietta
mexitegel - Vi har tagit bort blomjorden under köksfönstret - som knappast kan ha hållit huset på plats innan.
Som du kan se på följande bild finns sprickorna där redan innan jorden togs bort:'
Efter allt jag har läst om puts så tror jag att det inte hade spruckit om man använt sig av kalkputs istället för en stel KC. Kalk är elastiskt. Tom så att man inte behöver rörelsefogar i vart fall om man använder hydraliskt kalkbruk.
För jag tvivlar inte en sekund på att husets gamla delar (båda ändorna) rör sig ständigt - iom att grunden ÄR så grund så fungerar den ju mer som en så kallad flytande grundkonstruktion. Frigoliten rör sig på sitt sätt och putsen inte alls.
Angående uppvärmning. 10 år sedan togs skorstenen ner i köket - den läckte vid takskarven. Vet inte när man eldade i den sist.
Det har varit oljeeldat vattenburet tom -80 då systemet byttes ut mot en elpanna istället.
Skorsten ska upp igen snart. Kökspisen står i garaget redan.
De nedre kökskåpen ska vi byta ut i vinter - utesluta bakstycket och lämna ventilationshål inne i skåpen möjligen bårra hål genomgående i mellanväggarna inuti skåpen. Funderingarna är itne slutgiltiga ännu.
Dessa skåp har suttit på plats sedan senast -83.
Det besta golvmaterialet som vi tycker är plank eller annat trä på dessa hus - bort med plastgolven i vart fall - så som någon skrev.
Sommartorparn - ja - det där med torpargrunden är ett gissel. Vi har många funderingar runt där vi med.
Jag får dessutom be om ursäkta till MattiasS för att jag blev luttrad.
Frågan kvarstår - OM jag nu vill byta ut cellplastskivorna - vilket är bästa material - ni som vet. Är det Träullit? Vilket ju finns på resten av huset sedan -83.
Att varje år putsa om skarvarna på den väggen är inte hållbart.
Finns inte bra allternativ till cellplast kommer jag iaf putsa om med hydralisk kalkputs. Då förhoppningsvis får jag upp rörligheten på putsytan så att sprickor inte uppkommer.
Hälsningar
En aningen lugnare Henrietta
Det gjorde vi i vintras. Det ska fyllas med bättre material - bara vi hinner.
Grundvattnet ligger ett par meter under markytan. Jorden är grus med jord som är ditforslat som utfyllnadsmaterial. Dagvattensystem finns.
Dränering har varit på tapeten sen länge - men jag är inte helt säker på att det gör så stor skillnad. En dränerande grusbädd istället och sen ska jag använda alla de cementplattor vi har till att lägga dem närmast huset ovanpå det stampade gruset med en rejäl lutning från huset. Snyggt? Nej - men effektivt tror jag.
Så småningom strax intill kan vi dra dräneringrör senare när vi har tid att gräva för hand eller har hittat någon vi kan utbyta tjänster med som kan gräva med maskin.
Ska även säga att det som ser ut som att vi har grävt in under grunden - det är ett av alla putslagren som är ca 3-4 cm tjockt och avslutat ut på ett jordlager, slutande ut från huset - under den finns en kant som alla smådjur tagit sig in i och flyttat upp jorden bakom putsen. Hela stallbygganden ser ut på det sättet fast ännu värre. Där har man dragit ut putsen ovanpå natursten som legat intill huset. Med resultatet av stora djurparker udner putsen och jord upp till 10 cm upp udner översta putslagret.
Grundvattnet ligger ett par meter under markytan. Jorden är grus med jord som är ditforslat som utfyllnadsmaterial. Dagvattensystem finns.
Dränering har varit på tapeten sen länge - men jag är inte helt säker på att det gör så stor skillnad. En dränerande grusbädd istället och sen ska jag använda alla de cementplattor vi har till att lägga dem närmast huset ovanpå det stampade gruset med en rejäl lutning från huset. Snyggt? Nej - men effektivt tror jag.
Så småningom strax intill kan vi dra dräneringrör senare när vi har tid att gräva för hand eller har hittat någon vi kan utbyta tjänster med som kan gräva med maskin.
Ska även säga att det som ser ut som att vi har grävt in under grunden - det är ett av alla putslagren som är ca 3-4 cm tjockt och avslutat ut på ett jordlager, slutande ut från huset - under den finns en kant som alla smådjur tagit sig in i och flyttat upp jorden bakom putsen. Hela stallbygganden ser ut på det sättet fast ännu värre. Där har man dragit ut putsen ovanpå natursten som legat intill huset. Med resultatet av stora djurparker udner putsen och jord upp till 10 cm upp udner översta putslagret.
Redigerat:
Ska väl tillägga angående Sommartorparns inägg - att det stämmer att fukten och kylan går upp in i väggen när man har en gjuten grund inuti en torpargrund. Har faktiskt skrivit om det i vintras - fast kom inte på nån annan råd än vi tänkt själva - tilläggsisolera golvet ovanpå betongplattan. Det svåra är att få det tätt mellan skarvarna - plattan mot toraprgrunden osv.
Vi har en iskall yttervägg i det rummet som har gjuten platta inne i torpargrunden. Och det säger sig självt - hur kan man få det tätt mellan en ojämn stengrund - gjutet med kalk - och en "modern" cementplatta innaför detta?
I teorin låter mycket bra men i verkligheten blir det sällan så bra. Det kanske funkar i några år - fem år - men sen?
Det jag har lärt mig under det här året är att man inte ska blanda hejvillt. Modernt och gammalt alltså.
Och framförallt - vet jag idag vilka frågor jag borde ha ställt till säljaren!
Vi har en iskall yttervägg i det rummet som har gjuten platta inne i torpargrunden. Och det säger sig självt - hur kan man få det tätt mellan en ojämn stengrund - gjutet med kalk - och en "modern" cementplatta innaför detta?
I teorin låter mycket bra men i verkligheten blir det sällan så bra. Det kanske funkar i några år - fem år - men sen?
Det jag har lärt mig under det här året är att man inte ska blanda hejvillt. Modernt och gammalt alltså.
Och framförallt - vet jag idag vilka frågor jag borde ha ställt till säljaren!
Personliga och lokala? Finns det någon del av Sverige som inte haft en extremt blöt sommar?Nimajneb skrev:
Tex södra Sverige där bl.a. TS verkar bo. Själva hade vi i storleksordningen halva nederbördsmängden jämfört med en snittsommar även om det regnade ofta så var det väldigt lite.Sommartorparn skrev:
Det var väl framförallt Stockholmstrakten och delar av Småland/Dalarna/Värmland som hade det lite blött.
Men det är klart att ska man tro stockholmstidningarna och stockholmarna så gäller det hela Sverige bara för att det var ett stockholmsfenomen.
Jag bor i Sjöbo Skåne om nån har lust att kolla vädreförhållanderna hos mig under sommaren. Slutet av sommaren har jag upplevt regnig - fuktigt hela sommaren som alltid.
Hur som helst är det fuktigare om somrarna än för tio år sen - kankse - så man får nog räkna med det i framtiden.
Grundvattnet har legat högt i vart fall - men jag har inget att jämföra med då vi flyttade in november 2011.
På tal om vädret =O)
Hur som helst är det fuktigare om somrarna än för tio år sen - kankse - så man får nog räkna med det i framtiden.
Grundvattnet har legat högt i vart fall - men jag har inget att jämföra med då vi flyttade in november 2011.
På tal om vädret =O)
Själv tillbringar jag somrarna i samma Södra Sverige som TS och kunde detta år konstatera att det var en extremt regnig sommar. Inte ett dugg förvånande att det möglar i skåpen! Men jag tror inte det problemet beror på cellplasten.Nimajneb skrev:Tex södra Sverige där bl.a. TS verkar bo. Själva hade vi i storleksordningen halva nederbördsmängden jämfört med en snittsommar även om det regnade ofta så var det väldigt lite.
Det var väl framförallt Stockholmstrakten och delar av Småland/Dalarna/Värmland som hade det lite blött.
Men det är klart att ska man tro stockholmstidningarna och stockholmarna så gäller det hela Sverige bara för att det var ett stockholmsfenomen.
Men det vore ju intressant om någon intresserade sig för TS fasadproblem i stället för att tävla i spydigheter.
Redigerat:
Jag baserar mina påståenden enbart på fakta från SMHI så att felsöka pga personligt tyckande kanske inte är det smartaste.Sommartorparn skrev:
Avvikelser juli
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.23...ives/fullSizeImage/1207nederbordavvikelse.png
Avvikelser augusti
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24...ives/fullSizeImage/1208nederbordavvikelse.png
Så fuktproblemen ska nog sökas någon annanstans än att skylla på vädret.
Håller däremot med om att cellplasten inte är problemet.
Jag vet inte vad siffrorna står för, men vi talar här om den det av sydöstra Skåne som var grönmarkerat i juli. Siffran 100 betyder säkert någonting ....Augusti var inte så regnigt. Däremot regnade det en hel del i juni. Det är sällan gräsmattan är vattensjuk mitt i sommaren så det kippar och blir gropar när man går. Det var den i somras. Luftfuktigheten låg vissa dagar kring 95 %. Under sådana förhållanden går det inte att ventilera ut fukt ur huset utan att ny fukt kommer in.
Redigerat: