Det stämmer som du skriver att det är mera fråga om en livsstil, vissa värderar sitt boende i form av läge, utformning och storlek, där man gör avkall på "andra" fritidssysselsättning och amorterar för att kunna bo kvar även om det skulle bli drastiska förändringar. Ett bra läge vid vatten med brygga, rekreation runt hörnet, egen relax, etc.
Eller så har man fritidshus där man kanske vill amortera så att man i en framtid har låg fast kostnad.
Vissa har ett boende som passar det "dagliga" livet men nyttjar sedan pengar till andra fritidsaktiviteter som resor, etc, och skulle man behöva flytta pga ekonomin så är det inte hela världen och sänka sina boendekostnader bara man kan fortsätta med fritidsaktiviterna.

Så det finns många olika sätt att leva och även leva upp sina pengar.
 
A
femitolv skrev:
@bra-byggare, håller principiellt med på alla punkter. Punkterna visar ju på möjliga avsteg från en "slavisk" amorteringsplan för att skapa möjligt utrymme för tidigarelagd konsumtion.

Jag är kanske relativt ensam om åsikten, men i slutänden är det oftast konsumtionen av kapital som ger positiva kickar ( i jämförelse med pengar på kontot). Pengar på banken är kanske en typ av säkerhet som vi alla i viss mån behöver, men en kul gemensam resa, en ny pryl, kanske en lyxig weekend eller något liknande är det jag ser som högre livsnjutning och livskvalitet. Om pengarna för detta finns inom livscykeln kommer jag att nyttja dessa, och jag vill inte gärna låta pengarna "förfaras" genom att jag inte har ork eller tid att nyttja dem i slutändan i ett sent livsskede. En begränsning av amortering på ett bolån är ett sätt att påverka när livsinkomsten kan nyttjas. En livsfilosofifråga.....

Däremot har inte jag heller avsikt att gå så långt så att risken att vara tvungen att lämna ett boende överstiger den nytta och glädje som finns med att konsumera en del av det frigjorda kapitalet.

I Sverige och kanske övriga Europa är ju uttrycket "han dog utfattig" förknippat (uttrycket återfinns ofta i skvallerpressen) med något negativt. Personligen ser jag som att denna person har (så länge inga kvarstående lån finns) utnyttjat sin livsinkomst till 100 %. Många ser detta emellertid som halvt kriminellt och oansvarigt. "naturligtvis skall man lämna efter sig en ansenlig sparad förmögenhet, annars har man inte levt ettt anständigt liv...." . Som sagt, en filosofifråga.......
Den som bränner sina pengar i slutet av livet dör också utfattig.

Jag kan tycka att vissa är lite för otåliga och vill ha allt, på en gång, genast, och kan inte vänta. Denna otålighet gör att det konsumeras direkt för lånade pengar som man sedan får betala ränta på i efterhand. Visst, en del inköp "måste" man låna till då en del av själva syftet med t.ex. villan kan vara överspelat om man först ska sparar ihop till köpesumman och därmed inte kunna köpa den förrän barnen flyttat hemifrån. Men man _måste_ kanske inte nödvändigtvis renovera köket och båda badrummen, köpa ny bil, möblera upp hela huset med nya möbler, bygga garage och friggebod och åka på Thailandssemester allt på en gång, för lånade pengar.

Har man tålamod att vänta kan man spara ihop till exempelvis den första renoveringen eller Thailandsresan och få ränta på ränta på pengarna under tiden vilket gör att renoveringen/resan blir billigare än om man hade lånat. Man kan då lägga undan _ännu_ mera pengar varje månad jämfört med om man lånar till konsumtionen och har då startat en positiv spiral.

Det brukar också pratas mycket om att ha en buffert för oförutsedda utgifter som kan nyttjas i närtid om så behövs. Det som det brukar pratas mindre om är att många troligen kommer få ganska mycket lägre inkomst när de går i pension. Har man stora lån som man måste betala räntor på och inte tillräckligt med eget sparkapital när det är dags har man begränsat sitt handlingsutrymme för hur man vill leva sitt liv när man blir äldre. Jag tycker därför det kan finnas en poäng i att inte konsumera upp allt på en gång utan även fundera lite grann på framtiden och ålderdomen/pensionen. Om denna trygghetsnarkomani leder till att mina arvingar råkar få ärva en hyfsad summa pengar från mig för att jag inte ville eller hann konsumera upp dem innan jag dör är inte något jag ligger sömnlös över direkt.
 
Redigerat av moderator:
  • Gilla
Stefan Bengtsson
  • Laddar…
Nu händer det. 11 november så blir det bestämt vilken grad av amortering som blir förslag til att bli lagfästad. Äntligen! Inte en dag för sent!
 
Du hade rätt då och du har rätt nu, jag förstår inte vad som ska vara så jäkla svårt, det är väl bara att man inför en modest amorteringstakt till att börja med och sedan höja den lite lätt varje år om man är rädd för att folk inte ska ha råd att amortera.
 
Tack Manberg! Har i många år undrat hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. Det absolut märkligaste är den svenska bostadsrättsföreningen som inte innebär ett ägande. Det enda man betalar för är en rätt att bo. Man äger ingenting. Man har inget av värde att låna på eller sälja vidare. Utöver den vanliga bostadsbubblan så tror jag att bostadsrätten kommer att få en extrem knäck. Hur många är det inte som har "köpt" sin lägenhet som får en chock när dom inser at föreningens lån måste betalas ner på? Att dom faktiskt inte äger någonting.
 
Jonpalm, det stämmer inte. Man äger en del av en fastigheten.
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
Det lutar väl åt 50% amortering på 25-50 år.

Jag har ju alltid sett amortering som ett sparande, men dessa amorteringskrav gör ju att amorteringen inte blir som ett sparande på samma sätt som tidigare. Sparande tänket funkar ifall du ligger under 50% av belåningsgraden. Jag är för amortering och har alltid amorterat. Antagligen kommer jag inte vilja amortera mer än detta lagkrav i framtiden. Jag kommer nog minska min amortering för att lägga på riktigt sparande som jag kan disponera hur jag vill. Nån mer som känner som mig?
 
Det blev 2%/år ner till 70% och därefter 1%/år ner till 50%.

Amortera har alltid varit sista utvägen när jag inte vetat vad jag skulle gör av pengarna. Om man skall spara, kan man väl spara i något som är mer lättillgängligt och kanske även högre avkastning än sin egen bostad,
 
Börsen ger idag mer avkastning. så på så vis är det trist med amortering i dessa tider. för den som väljer så att säga.

32 år blir amorteringstakten för att komma ner till 50%. tufft i storstadsregioner där villor kostar 4-5 mkr. Skulle tro att priserna kan gå upp i billigare grannkommuner om det nu inte byggs fler bostäder.
 
En sak till, om man nu måste så tycker jag gott man kan koppla det till taxeringsvärdet, tex 2% tills huset hamnar under taxeringsvärdet. Då är risken rätt liten att man inte får igen lånet om man måste sälja, tex.
 
MH: om du menar att en bostadsrättsägare faktiskt äger en del av bostadsrättsföreningen så äger han/hon också en del av bostadsrättsföreningens skulder. Det syns inte i annonserna på hemnet och det är svårt att få tag i uppgifter om hur mycket man faktiskt som bostadsrättsägare har i lån. Totalt låneansvar är eget lån + (andel av bostadsrättsföreningens lån). Och, man äger väl egentligen inte en bostadsrätt. Man har borätt. Man har inte lov att göra vad man vill. Man får t ex inte hyra ut sin ägda lägenhet som man själv skulle önska.
 
Pongu skrev:
Med att räntan är ett ineffektivt läkemedel med många biverkningar menade jag inte att 4% reporänta skulle få förödande konsekvenser framför allt för bostadsägare och fastighetspriser, utan för nationalekonomin i stort. Dock skulle den få klart ökade konsekvenser nu pga ökad utlåning och större andel rörliga lån, vilket gör att riksbanken sannolikt inte behöver ta till lika stora höjningar för att hålla inflationen inom målet.

Visst hade vi under en kort period med den höga räntan precis innan finanskrisen, men det var en annan situation med hög inflation och höga inflationsförväntningar på toppen av en högkonjunktur (man fortsatte också höja ända tills finanskrisen var ett faktum, delvis pga att de egna räntehöjningarna fick KPI att stiga, dvs en självunderhållande spiral). Idag är situationen en annan med hög arbetslöshet och fortsatt ganska lågt resursutnyttjande. Kanske Ingves och resten av hökarna vet något som resten av världens ekonomer inte vet? Men med den information som vi nu har gör marknaden en helt annan bedömning och alltför raska räntehöjningar skulle kunna hota den snabba återhämtning vi fått efter finanskrisen. En stark krona vore t ex inte bra för exportindustrin när övriga länder tävlar om att sänka sina valutor. Hög ränta gör att företagen inte kan expandera och anställa fler osv. Fler argument finns i protokollet, orkar inte rada upp dem!

Bättre i mitt tycke med en lägre räntebana för att underlätta återhämtningen i svensk ekonomi och om man tror på en bostadsbubbla vidta andra mer träffsäkra åtgärder. Absolut skadar det riksbanken när alla insatta i princip ignorerar deras räntebana. Det kan säkert ha effekt på en och annan konsument, vilken jag misstänker är tanken, men det kan knappast vara bra inför framtiden att ropa vargen kommer för länge.
Roligt att läsa en gammal tråd igen fyra år senare! Vad mycket bättre allt hade blivit om jag varit riksbankschef 2010!! :D :D :D ;)
 
jonpalm skrev:
MH: om du menar att en bostadsrättsägare faktiskt äger en del av bostadsrättsföreningen så äger han/hon också en del av bostadsrättsföreningens skulder. Det syns inte i annonserna på hemnet och det är svårt att få tag i uppgifter om hur mycket man faktiskt som bostadsrättsägare har i lån. Totalt låneansvar är eget lån + (andel av bostadsrättsföreningens lån). Och, man äger väl egentligen inte en bostadsrätt. Man har borätt. Man har inte lov att göra vad man vill. Man får t ex inte hyra ut sin ägda lägenhet som man själv skulle önska.
Formen "Bostadsrätt" är rätt gammal i Sverige och tydligt reglerad.
Numer finns det större rättigheter att hyra ut:
http://www.fastighetsagarna.se/aktu...2014/lattare-hyra-ut-bostadsratt-i-andra-hand

Om man sedan köper en BR utan att läsa på eller kolla föreningens ekonomi, well - man kan köpa en genomrutten villa som snart kommer ligga brevid den nya motorvägen också om man inte läser på...

Det finns några faror som är mer dolda dock iom att nya föreningar kunna redovisa på ett sådant sätt att de faktiska skulderna inte framgått tydligt, men dessa regler är väl på gång att ändras som jag har förstått det...

I föreningens stadgar (som man begär ut innan köp) kan man läsa vad som gäller i övrigt, är f.ö.bra att göra detsamma för ev. samfällighet vid husköp.

/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.