Det stämmer som du skriver att det är mera fråga om en livsstil, vissa värderar sitt boende i form av läge, utformning och storlek, där man gör avkall på "andra" fritidssysselsättning och amorterar för att kunna bo kvar även om det skulle bli drastiska förändringar. Ett bra läge vid vatten med brygga, rekreation runt hörnet, egen relax, etc.
Eller så har man fritidshus där man kanske vill amortera så att man i en framtid har låg fast kostnad.
Vissa har ett boende som passar det "dagliga" livet men nyttjar sedan pengar till andra fritidsaktiviteter som resor, etc, och skulle man behöva flytta pga ekonomin så är det inte hela världen och sänka sina boendekostnader bara man kan fortsätta med fritidsaktiviterna.
Så det finns många olika sätt att leva och även leva upp sina pengar.
Eller så har man fritidshus där man kanske vill amortera så att man i en framtid har låg fast kostnad.
Vissa har ett boende som passar det "dagliga" livet men nyttjar sedan pengar till andra fritidsaktiviteter som resor, etc, och skulle man behöva flytta pga ekonomin så är det inte hela världen och sänka sina boendekostnader bara man kan fortsätta med fritidsaktiviterna.
Så det finns många olika sätt att leva och även leva upp sina pengar.
Den som bränner sina pengar i slutet av livet dör också utfattig.femitolv skrev:
Jag kan tycka att vissa är lite för otåliga och vill ha allt, på en gång, genast, och kan inte vänta. Denna otålighet gör att det konsumeras direkt för lånade pengar som man sedan får betala ränta på i efterhand. Visst, en del inköp "måste" man låna till då en del av själva syftet med t.ex. villan kan vara överspelat om man först ska sparar ihop till köpesumman och därmed inte kunna köpa den förrän barnen flyttat hemifrån. Men man _måste_ kanske inte nödvändigtvis renovera köket och båda badrummen, köpa ny bil, möblera upp hela huset med nya möbler, bygga garage och friggebod och åka på Thailandssemester allt på en gång, för lånade pengar.
Har man tålamod att vänta kan man spara ihop till exempelvis den första renoveringen eller Thailandsresan och få ränta på ränta på pengarna under tiden vilket gör att renoveringen/resan blir billigare än om man hade lånat. Man kan då lägga undan _ännu_ mera pengar varje månad jämfört med om man lånar till konsumtionen och har då startat en positiv spiral.
Det brukar också pratas mycket om att ha en buffert för oförutsedda utgifter som kan nyttjas i närtid om så behövs. Det som det brukar pratas mindre om är att många troligen kommer få ganska mycket lägre inkomst när de går i pension. Har man stora lån som man måste betala räntor på och inte tillräckligt med eget sparkapital när det är dags har man begränsat sitt handlingsutrymme för hur man vill leva sitt liv när man blir äldre. Jag tycker därför det kan finnas en poäng i att inte konsumera upp allt på en gång utan även fundera lite grann på framtiden och ålderdomen/pensionen. Om denna trygghetsnarkomani leder till att mina arvingar råkar få ärva en hyfsad summa pengar från mig för att jag inte ville eller hann konsumera upp dem innan jag dör är inte något jag ligger sömnlös över direkt.
Redigerat av moderator:
På tiden att ta upp frågan om amorteringar igen?
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/bostadbolanen-blir-dubbelt-sa-dyra-efter-valet_3884810.svd
Det ser ut som om det kan bli andra bullar efter valet.
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/bostadbolanen-blir-dubbelt-sa-dyra-efter-valet_3884810.svd
Det ser ut som om det kan bli andra bullar efter valet.
Du hade rätt då och du har rätt nu, jag förstår inte vad som ska vara så jäkla svårt, det är väl bara att man inför en modest amorteringstakt till att börja med och sedan höja den lite lätt varje år om man är rädd för att folk inte ska ha råd att amortera.
Tack Manberg! Har i många år undrat hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. Det absolut märkligaste är den svenska bostadsrättsföreningen som inte innebär ett ägande. Det enda man betalar för är en rätt att bo. Man äger ingenting. Man har inget av värde att låna på eller sälja vidare. Utöver den vanliga bostadsbubblan så tror jag att bostadsrätten kommer att få en extrem knäck. Hur många är det inte som har "köpt" sin lägenhet som får en chock när dom inser at föreningens lån måste betalas ner på? Att dom faktiskt inte äger någonting.
Såhär är det i många länder i Europa: http://mobil.svd.se/naringsliv/krav-att-amortera-aterbetalningstid-pa-30-ar_svd-4083269
Medlem
· Västra Götaland
· 120 inlägg
Det lutar väl åt 50% amortering på 25-50 år.
Jag har ju alltid sett amortering som ett sparande, men dessa amorteringskrav gör ju att amorteringen inte blir som ett sparande på samma sätt som tidigare. Sparande tänket funkar ifall du ligger under 50% av belåningsgraden. Jag är för amortering och har alltid amorterat. Antagligen kommer jag inte vilja amortera mer än detta lagkrav i framtiden. Jag kommer nog minska min amortering för att lägga på riktigt sparande som jag kan disponera hur jag vill. Nån mer som känner som mig?
Jag har ju alltid sett amortering som ett sparande, men dessa amorteringskrav gör ju att amorteringen inte blir som ett sparande på samma sätt som tidigare. Sparande tänket funkar ifall du ligger under 50% av belåningsgraden. Jag är för amortering och har alltid amorterat. Antagligen kommer jag inte vilja amortera mer än detta lagkrav i framtiden. Jag kommer nog minska min amortering för att lägga på riktigt sparande som jag kan disponera hur jag vill. Nån mer som känner som mig?
Det blev 2%/år ner till 70% och därefter 1%/år ner till 50%.
Amortera har alltid varit sista utvägen när jag inte vetat vad jag skulle gör av pengarna. Om man skall spara, kan man väl spara i något som är mer lättillgängligt och kanske även högre avkastning än sin egen bostad,
Amortera har alltid varit sista utvägen när jag inte vetat vad jag skulle gör av pengarna. Om man skall spara, kan man väl spara i något som är mer lättillgängligt och kanske även högre avkastning än sin egen bostad,
Medlem
· Västra Götaland
· 120 inlägg
Börsen ger idag mer avkastning. så på så vis är det trist med amortering i dessa tider. för den som väljer så att säga.
32 år blir amorteringstakten för att komma ner till 50%. tufft i storstadsregioner där villor kostar 4-5 mkr. Skulle tro att priserna kan gå upp i billigare grannkommuner om det nu inte byggs fler bostäder.
32 år blir amorteringstakten för att komma ner till 50%. tufft i storstadsregioner där villor kostar 4-5 mkr. Skulle tro att priserna kan gå upp i billigare grannkommuner om det nu inte byggs fler bostäder.
En sak till, om man nu måste så tycker jag gott man kan koppla det till taxeringsvärdet, tex 2% tills huset hamnar under taxeringsvärdet. Då är risken rätt liten att man inte får igen lånet om man måste sälja, tex.
MH: om du menar att en bostadsrättsägare faktiskt äger en del av bostadsrättsföreningen så äger han/hon också en del av bostadsrättsföreningens skulder. Det syns inte i annonserna på hemnet och det är svårt att få tag i uppgifter om hur mycket man faktiskt som bostadsrättsägare har i lån. Totalt låneansvar är eget lån + (andel av bostadsrättsföreningens lån). Och, man äger väl egentligen inte en bostadsrätt. Man har borätt. Man har inte lov att göra vad man vill. Man får t ex inte hyra ut sin ägda lägenhet som man själv skulle önska.
Formen "Bostadsrätt" är rätt gammal i Sverige och tydligt reglerad.jonpalm skrev:
Numer finns det större rättigheter att hyra ut:
http://www.fastighetsagarna.se/aktu...2014/lattare-hyra-ut-bostadsratt-i-andra-hand
Om man sedan köper en BR utan att läsa på eller kolla föreningens ekonomi, well - man kan köpa en genomrutten villa som snart kommer ligga brevid den nya motorvägen också om man inte läser på...
Det finns några faror som är mer dolda dock iom att nya föreningar kunna redovisa på ett sådant sätt att de faktiska skulderna inte framgått tydligt, men dessa regler är väl på gång att ändras som jag har förstått det...
I föreningens stadgar (som man begär ut innan köp) kan man läsa vad som gäller i övrigt, är f.ö.bra att göra detsamma för ev. samfällighet vid husköp.
/K