Beräknings hjälp
Tja! Vet inte om jag/man får posta sådan här på erat forum. Ni får väl låsa tråden om det strider mot era regler.
Jag är student och gör mitt ex-jobb just nu parallellt med min praktik. Jag projekterar min svågers villa och eftersom det är ex-jobbet så gör jag alla uträkningar manuellt också, kul att gemföra med programmen sen och även få lite utfyllnad i rapporten
I alla fall hade jag varit evigt tacksam om någon guru kan slå ett getöga på en beräkning så jag med gott mod kan göra all nödvändig beräkning rätt. Konsultfirman jag är på gör ej manuella beräkningar och ser lite smått förvirrade ut när jag ställde frågan. Är tumregeln som gäller, när det börjar bli grövre areor blir det el-vis.
Tar tvättmaskinsmatningen som exempel:
Nominellt strömvärde 1,5mm2 förlagd i vägg (FK): 13,5
Korregeringsfaktor 30*C: 1 : 3 kablar brevid varandra totalt: 0,8
Strömvärde = 13,5 * 1 * 0,8 = 10,8A : Maskinen är på 2.2kW. 2200 / 230 = 9,56A
Går in i boken (SS 424 14 24) under dvärgbrytare och ser att 10A karaktär C blir fint.
Sträckan från central till uttag är ~15m. Kontrollerar då att spänningsfallet är under 4%.
Koppar: 0,0172 resistivitet (Ωmm[SUP]2[/SUP]/m) - I mitt fall då 0,0172 * 1,5 = 0,0258
R[SUB]L [/SUB]= resistivitet (Ωmm[SUP]2[/SUP]/m) * Längd / Area
R[SUB]L [/SUB]= 0,0258 * 15 / 1,5 = 0,258
I[SUB]F[/SUB] = P[SUB]tot[/SUB] / U[SUB]f[/SUB] * c
I[SUB]F[/SUB] = 2200 / 230 * 0,95(enligt 424 14 04) = 10,06
U[SUB]L [/SUB]= R[SUB]L [/SUB]* I[SUB]F[/SUB]
U[SUB]L [/SUB]= 0,258 * 10,06 = 2,595
U[SUB]L[/SUB](%) = U[SUB]L[/SUB] / U[SUB]F[/SUB]
U[SUB]L[/SUB](%) = 2,595 / 230 = 0,011 = 1,12%
Om allt är rätt hittills så är det här jag krånglar till det.
Totala längden kabeln får vara: Data från energibolaget: Förimpedans: 0,1283 = 128,3mohm - Anläggningen har JFB, enligt föreskrifterna får man dimensionera kabel efter servicestandard, dvs 5sek frånkoppling.
Enligt tabell kabeltyp EKK 5G1,5, avsäkrad 10A, förimpedans 150
maxlängd: 146m
Om man snabbt räknar med mitt effektuttag så blir mitt spänningsfall nästan 11% på den sträckan. Vad har jag gjort för fel? Är 146 meter max längd med mini mini minimal belastning med 10A säkring?
Vore guld om någon/några gurus kan hjälpa mig, även tillägga saker om jag missat nått.
Jag är student och gör mitt ex-jobb just nu parallellt med min praktik. Jag projekterar min svågers villa och eftersom det är ex-jobbet så gör jag alla uträkningar manuellt också, kul att gemföra med programmen sen och även få lite utfyllnad i rapporten
I alla fall hade jag varit evigt tacksam om någon guru kan slå ett getöga på en beräkning så jag med gott mod kan göra all nödvändig beräkning rätt. Konsultfirman jag är på gör ej manuella beräkningar och ser lite smått förvirrade ut när jag ställde frågan. Är tumregeln som gäller, när det börjar bli grövre areor blir det el-vis.
Tar tvättmaskinsmatningen som exempel:
Nominellt strömvärde 1,5mm2 förlagd i vägg (FK): 13,5
Korregeringsfaktor 30*C: 1 : 3 kablar brevid varandra totalt: 0,8
Strömvärde = 13,5 * 1 * 0,8 = 10,8A : Maskinen är på 2.2kW. 2200 / 230 = 9,56A
Går in i boken (SS 424 14 24) under dvärgbrytare och ser att 10A karaktär C blir fint.
Sträckan från central till uttag är ~15m. Kontrollerar då att spänningsfallet är under 4%.
Koppar: 0,0172 resistivitet (Ωmm[SUP]2[/SUP]/m) - I mitt fall då 0,0172 * 1,5 = 0,0258
R[SUB]L [/SUB]= resistivitet (Ωmm[SUP]2[/SUP]/m) * Längd / Area
R[SUB]L [/SUB]= 0,0258 * 15 / 1,5 = 0,258
I[SUB]F[/SUB] = P[SUB]tot[/SUB] / U[SUB]f[/SUB] * c
I[SUB]F[/SUB] = 2200 / 230 * 0,95(enligt 424 14 04) = 10,06
U[SUB]L [/SUB]= R[SUB]L [/SUB]* I[SUB]F[/SUB]
U[SUB]L [/SUB]= 0,258 * 10,06 = 2,595
U[SUB]L[/SUB](%) = U[SUB]L[/SUB] / U[SUB]F[/SUB]
U[SUB]L[/SUB](%) = 2,595 / 230 = 0,011 = 1,12%
Om allt är rätt hittills så är det här jag krånglar till det.
Totala längden kabeln får vara: Data från energibolaget: Förimpedans: 0,1283 = 128,3mohm - Anläggningen har JFB, enligt föreskrifterna får man dimensionera kabel efter servicestandard, dvs 5sek frånkoppling.
Enligt tabell kabeltyp EKK 5G1,5, avsäkrad 10A, förimpedans 150
maxlängd: 146m
Om man snabbt räknar med mitt effektuttag så blir mitt spänningsfall nästan 11% på den sträckan. Vad har jag gjort för fel? Är 146 meter max längd med mini mini minimal belastning med 10A säkring?
Vore guld om någon/några gurus kan hjälpa mig, även tillägga saker om jag missat nått.
Redigerat:
Nu sysslar jag inte med elinstallation till vardags.
Men till att börja med så tror jag att du vid spänningsfallsberäkningen måste räkna med fallet även i nollan, för det är väl maskinen som skall ha rätt spänning.
Däremot så tror jag inte att du skall räkna med förimpedansen vid spänningsfallsberäkningen, för kravet på 4% är väl på just kabeln från centralen? Men som sagt jag vet inte hur kravet på 4% är utformat.
Sedan tror jag att du räknar på något helt annat nämligen utlösningskriteriet. Och den längd du då får fram är alltså den längd som uppfyller ditt utlösningekriterie, det betyder inte att den längden är tillåten om apparaten skall få en korrekt spänning. Det är två olika krav.
Men till att börja med så tror jag att du vid spänningsfallsberäkningen måste räkna med fallet även i nollan, för det är väl maskinen som skall ha rätt spänning.
Däremot så tror jag inte att du skall räkna med förimpedansen vid spänningsfallsberäkningen, för kravet på 4% är väl på just kabeln från centralen? Men som sagt jag vet inte hur kravet på 4% är utformat.
Sedan tror jag att du räknar på något helt annat nämligen utlösningskriteriet. Och den längd du då får fram är alltså den längd som uppfyller ditt utlösningekriterie, det betyder inte att den längden är tillåten om apparaten skall få en korrekt spänning. Det är två olika krav.
Enligt SS 437 01 45, 4.3
Vid belastning beräknad vid bostäder, kontor, butiks- och småindustrilokaler får
spänningsfallet inte överstiga följande värden av den nominella spänningen:
2% I huvudledning från servissäkring till gruppcentral.
3% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och
småapparater.
4% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål.
Jag tolkar det som att från trafo -> slutdestination av din kabel i ditt hus = max 4% ?
Vid belastning beräknad vid bostäder, kontor, butiks- och småindustrilokaler får
spänningsfallet inte överstiga följande värden av den nominella spänningen:
2% I huvudledning från servissäkring till gruppcentral.
3% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och
småapparater.
4% Sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål.
Jag tolkar det som att från trafo -> slutdestination av din kabel i ditt hus = max 4% ?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Nej, det får du intexarg skrev:
men eftersom du har gjort beräkningar, dvs försökt besvara frågan själv så tycker jag gott att vi kan hjälpa till.Var får du värdet 13.5 A från - SS 436 40 00 eller SS 424 13 24? Bara för att djävlas anger de belastningsförmågan vid olika temperaturer i sina tabellerxarg skrev:Jag är student och gör mitt ex-jobb just nu parallellt med min praktik. Jag projekterar min svågers villa och eftersom det är ex-jobbet så gör jag alla uträkningar manuellt också, kul att gemföra med programmen sen och även få lite utfyllnad i rapporten
I alla fall hade jag varit evigt tacksam om någon guru kan slå ett getöga på en beräkning så jag med gott mod kan göra all nödvändig beräkning rätt. Konsultfirman jag är på gör ej manuella beräkningar och ser lite smått förvirrade ut när jag ställde frågan. Är tumregeln som gäller, när det börjar bli grövre areor blir det el-vis.
Tar tvättmaskinsmatningen som exempel:
Nominellt strömvärde 1,5mm2 förlagd i vägg (FK): 13,5
30 C resp 25 C. Sedan har du inte angivit antalet belastade ledare här. Tabellvärdet 13.5 A stämmer in på tre belastade PVC-isolerade ledare enligt SS 436 40 00, men å andra sidan gör inte SS 424 14 24 skillnad mellan kabel och FK i rör. Det är inte såå noga...Kontrollfråga: Du har alltså tre VP-rör bredvid varandra? Får inte ihop siffran 0.8 med 3 st.xarg skrev:
2% ska du räkna på eftersom det enbart är gruppledningen som beräknas. För det finns väl en elcentral med i bilden? Vill du räkna på 4% ska du räkna från mätarskåpet.xarg skrev:
Vad är faktorn 1.5? Tar den hänsyn till varma ledare och spänningsfaktor? Jag tror inte man behöver beräkna spänningsfallet under dessa förutsättningar, utan kan räkna med kalla ledare. Det blir lite lättare att uppfylla kravet på 2 % dåxarg skrev:
Som Hempularen säger, fram och returledare måste med i beräkningen, om det inte är en jämnt belastad trefasledning du räknar på?xarg skrev:
Här har du spänningsfaktorn med (igen), vilket inte är nödvändigt.xarg skrev:
Det är få förunnat en sådan låg förimpedansxarg skrev:
Ja, vad är det 146 meter står för? Hempularen har svaret.xarg skrev:
Och detta värde bör du kunna beräkna, inte slå upp i tabeller eller få via El-vis! Här är en start: http://www.byggahus.se/forum/el/64060-raekna-pa-utloesningsvillkor.html Glöm inte att vi vill se en härledning av faktorn k som används där
Jag har tagit nominellt strömvärde från SS 424 13 24. Som du säger korrigerar man för temperaturen, 1 vid 30*C samt 1,06 vid 25. Jag vet inte vad som står i 436 40 00, jag utgår endast från 424 13 24, desamma gör EL-VIS antar jag då värdena i slutändan blir näst intill samma.Bo.Siltberg skrev:Var får du värdet 13.5 A från - SS 436 40 00 eller SS 424 13 24? Bara för att djävlas anger de belastningsförmågan vid olika temperaturer i sina tabeller
424 14 24, Tabell A.9, fall 1. Vid 2 intilliggande kablage mot din tänkta är korrisionsfaktorn 0,8.Bo.Siltberg skrev:
Mätarskåpet sitter vägg i vägg med husets central, impedansen på den matningen är obefintlig. Jag har mina värden jag fått av energibolaget så det blir inget merjobb så att säga att räkna på 4%, då vet jag med säkerhet att jag uppfyller kraven då jag får fallet på hela sträckan, inte bara på själva gruppledningen.Bo.Siltberg skrev:
Koppar: 0,0172 resistivitet (Ωmm[SUP]2[/SUP]/m). Jag använder mig av 1,5mm[SUP]2[/SUP] ledare, därav * 1,5. Är det fel av mig? Ska man räkna på nått annat sätt? Enligt formelsamlingen jag använder mig av är det vid 55*C sen är temperaturkoficienten 0,0043 per grad. Jag har inte räknat med det, utan utgått från från ovan nämnda värden.Bo.Siltberg skrev:Vad är faktorn 1.5? Tar den hänsyn till varma ledare och spänningsfaktor? Jag tror inte man behöver beräkna spänningsfallet under dessa förutsättningar, utan kan räkna med kalla ledare. Det blir lite lättare att uppfylla kravet på 2 % då
Jag räknar på en vanlig gruppledning, ej 3-fas. Tusen tack till hemmapularen och dig, tar jag * 2 i formeln för gruppledare 3G1,5 så blir slutresultatet rättBo.Siltberg skrev:
Detta är ända stället jag räknat med cos(phi) (spänningsfaktorn). Eller? Gått igenom uträkningarna och hittar inga fler ställen jag korrigerat för det. Vart hittar du det?Bo.Siltberg skrev:
Hehe, jag kan ju inte mer än lita på leverantörens data. Är kanske lågt jag vet inte, men när jag surfat runt så är det som du säger lågt, varit högre för andra.Bo.Siltberg skrev:Det är få förunnat en sådan låg förimpedans
Jag läste tråden där och det låter vettigt men en följdfråga på det då. Om elektrikern får en kund som säger: "du, jag skulle vilja att du installerade ett 3-fas uttag på andra sidan kåken min, jag har investerat i lite skog och ska klyva ved b.la. Kan du fixa det?" Visst säger han och han sätter sig ner och ser att han kan säkra en säg 5G2,5 16A 200 meter (påhittade siffror). Det är 150 meter till vart uttaget skall placeras så det funkar ju. Men nu vet man ju inte vad gubben pluggar in för klyv, kan ju lika gärna vara ett monster som har hög effekt och drar mycket ström. Han kanske även får för sig att svetsa ihop en vagn för att transportera veden till sin boda och pluggar i en svets som drar ännu mer. Hur vet man i detta fall att man inte får för högt spänningsfall? Ska man räkna i sådana fall på worst case senario och det kanske slutar på att man måste dra en 10mm[SUP]2[/SUP] för att uppfylla kravet?Bo.Siltberg skrev:Ja, vad är det 146 meter står för? Hempularen har svaret.
Och detta värde bör du kunna beräkna, inte slå upp i tabeller eller få via El-vis! Här är en start: [länk] Glöm inte att vi vill se en härledning av faktorn k som används där
Jag vill påpeka att enl. forumsreglerna så får man inte använda forumet för hjälp med skoluppgifter.
Jag gör dock ett tillfälligt undantag för den här tråden. Men jag kommer bara att tillåta att tråden lever i några dagar nu, sedan låser jag den.
Jag gör dock ett tillfälligt undantag för den här tråden. Men jag kommer bara att tillåta att tråden lever i några dagar nu, sedan låser jag den.
Nej, du skall inte multiplicera med 1,5 kvmm, du skall dividera med ytan istället, vilket du också gjort i formeln på raden under. Felet är att du har satt in det felaktiga värdet på resisitiviteten från raden ovanför.xarg skrev:
OM man räknar som du gör där så skulle ju en tjock ledare vara helt oavändbar, resistansen per meter skulle bli större med större area.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Ok, med elcentralen vägg i vägg kan man ju försumma huvudledningen vilket blir enklare.
Omräkningsfaktorerna vid anhopning är inte helt tydlig - du har säkert bättre uppgifter om hur det ska tolkas. Men jag tolkar dem som att "antal kablar = 1" betyder just 1 kabel, inte 1 kabel bredvid din egen (2 kablar). SS 424 14 24 vill därmed korrigera strömvärdet för en ensam kabel på golv och vägg med 0.94. Här är återigen en skillnad mot SS 436 40 00 som inte har någon korrigering för detta fall, utom för kabel under ett undetak av trä där 0.95 anges. Omräkningsfaktorn för 2 kablar är dock lika mellan dessa standarder. (Nu har jag också en gammal utgåva av SS 424 14 24, utgåva 5 från 1999.)
Termen c står för spänningsfaktor vilket är nog helt annat än fasförskjutningen cos(fi). Det var spänningsfaktorn jag trodde du bl.a använde vid beräkning av ledarresistansen, men det har hempularen rett ut nu.
Den maxlängd som tabellerna i HB 421 ger gäller för utlösningsvillkoret - att strömmen blir så hög vid kortslutning att säkringen löser ut tillräckligt snabbt. Denna längd beräknas utifrån de sämsta förhållanden som kan finnas - varma ledare (55 C) och låg spänning. Denna längd är ofta oanvändbar i praktiken map spänningsfallet! Och det är inte alltid relevant att jämföra. Man kanske av selektivitetsskäl sätter ett kortslutningsskydd på en huvudledning med mycket högre märkström än vad kabeln kommer att belastas med. Överströmsskydd sitter i detta fall i andra änden.
Man kan dock kontrollera spänningsfallet vid säkringens märkström. Om det håller sig inom 2 % så har man också utlösningsvillkoret på plats i de allra flesta fall, utom då D-dvärgar används.
Annars kan man beräkna spänningsfallet vid den normala belastningen, vilken man vet för fast ansluten utrustning. För ett uttag kan det dock vara svårt att uppskatta som du säger. Ett CEE416-uttag får inte belastas med mer än 16 A, vilket det också finns en god chans att det kommer att belastas med beroende på vad gubben pluggar i. Så där måste man nog räkna med en belastningsström på 16 A.
√3 * 16 A * 0.043 * kabellängden / arean = √3 * 16 * 0.0172 * 150 / 2.5 = 28 V vilket ger 28/400 = 7 % spänningsfall. Här behövs en grövre kabel.
Omräkningsfaktorerna vid anhopning är inte helt tydlig - du har säkert bättre uppgifter om hur det ska tolkas. Men jag tolkar dem som att "antal kablar = 1" betyder just 1 kabel, inte 1 kabel bredvid din egen (2 kablar). SS 424 14 24 vill därmed korrigera strömvärdet för en ensam kabel på golv och vägg med 0.94. Här är återigen en skillnad mot SS 436 40 00 som inte har någon korrigering för detta fall, utom för kabel under ett undetak av trä där 0.95 anges. Omräkningsfaktorn för 2 kablar är dock lika mellan dessa standarder. (Nu har jag också en gammal utgåva av SS 424 14 24, utgåva 5 från 1999.)
Termen c står för spänningsfaktor vilket är nog helt annat än fasförskjutningen cos(fi). Det var spänningsfaktorn jag trodde du bl.a använde vid beräkning av ledarresistansen, men det har hempularen rett ut nu.
Den maxlängd som tabellerna i HB 421 ger gäller för utlösningsvillkoret - att strömmen blir så hög vid kortslutning att säkringen löser ut tillräckligt snabbt. Denna längd beräknas utifrån de sämsta förhållanden som kan finnas - varma ledare (55 C) och låg spänning. Denna längd är ofta oanvändbar i praktiken map spänningsfallet! Och det är inte alltid relevant att jämföra. Man kanske av selektivitetsskäl sätter ett kortslutningsskydd på en huvudledning med mycket högre märkström än vad kabeln kommer att belastas med. Överströmsskydd sitter i detta fall i andra änden.
Man kan dock kontrollera spänningsfallet vid säkringens märkström. Om det håller sig inom 2 % så har man också utlösningsvillkoret på plats i de allra flesta fall, utom då D-dvärgar används.
Annars kan man beräkna spänningsfallet vid den normala belastningen, vilken man vet för fast ansluten utrustning. För ett uttag kan det dock vara svårt att uppskatta som du säger. Ett CEE416-uttag får inte belastas med mer än 16 A, vilket det också finns en god chans att det kommer att belastas med beroende på vad gubben pluggar i. Så där måste man nog räkna med en belastningsström på 16 A.
√3 * 16 A * 0.043 * kabellängden / arean = √3 * 16 * 0.0172 * 150 / 2.5 = 28 V vilket ger 28/400 = 7 % spänningsfall. Här behövs en grövre kabel.
Om man beräknar att "apparaten" drar 16 A när den används måste man ha grövre ledningar och kraftigare uttag. Orsaken är att drar en maskin 16A har den helt säkert en betydligt högre startström och kommer troligtvis momentant att behöva betydligt mer än 16 A och då är risken överhängande att säkringarna kommer att gå lite då och då
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Det var nytt för mig. Trodde inte man behövde ta hänsyn till startström vid bestämmande av den normala belastningsströmmen, åtminstone inte vid dimensionering av ledningar. En trögare säkring kan ju däremot behövas.
Tusen tack hemmapularen, jag tolkade formeln för kopparresistiviteten fel (som vanligt). Båda dina tips ledde till att samtliga beräkningar stämmer +- 1% mot t.ex. El-Vis. Tack alla er andra som också hjälpt mig! GULD!
Angående min fundering med 3-fas uttaget där så ringde jag idag en kille som är elingenjör på vattenfall som idag är stationerad som lärare på vattenfalls trainee center där vi varit på laboration om b.la. vagabonderande strömmar och övertoner, och fråga om problematiken där. Fick som svar att om det handlar om längder i den klassen, eller kortare för den delen där kunden ifråga har tagit skarvsladdar istället för att kunna stå på baksidan och kapa och på så sätt uppnått långa ledningar så är det ofrånkomligt att inte få spänningsfall som inte uppfyller kraven/rekomendationerna. Det isig sa han inte spelar någon större roll, först kan installatören inte veta vad du ska ansluta där så dom har häcken fri om kunden är missnöjd, sen även om högre spänningsfall förekommer så kan du räkna på dina händer antal sekunder längre du stått på en timme för att kapa veden då maskinen blir klenare, minimal påverkan med andra ord, även då minimal risk att kunden blir sne.
Han menade även att kunden kan ha köpt för stor maskin än vad som är möjligt att ha i en villa. Om man går upp i area så att spänningsfallet faller inom ramarna, dimensionerar säkringen och trögheten så den klarar startströmmarna, anpassar ditt abonnemang osv så kan istället energibolaget komma med pekpinnen och säga ajabajja om grannar klagar på problem hemma hos dom om t.ex TV slocknar ibland när du startar din klyv. Han menade att nätet inne i ett samhälle är iofs ganska starkt så sannolikheten är väll inte så stor men om man går in och läser det finstilta hos leverantören kan det stå just om detta sa han, hur många starter du får göra med olika effekter på maskiner med hög startström (nu vet jag inte tidsskalan, 1 vecka, 1 månad, ingen aning). Lite kuriosa...
Åter igen, tack alla för hjälpen. Du kan låsa tråden nu pularen!
Angående min fundering med 3-fas uttaget där så ringde jag idag en kille som är elingenjör på vattenfall som idag är stationerad som lärare på vattenfalls trainee center där vi varit på laboration om b.la. vagabonderande strömmar och övertoner, och fråga om problematiken där. Fick som svar att om det handlar om längder i den klassen, eller kortare för den delen där kunden ifråga har tagit skarvsladdar istället för att kunna stå på baksidan och kapa och på så sätt uppnått långa ledningar så är det ofrånkomligt att inte få spänningsfall som inte uppfyller kraven/rekomendationerna. Det isig sa han inte spelar någon större roll, först kan installatören inte veta vad du ska ansluta där så dom har häcken fri om kunden är missnöjd, sen även om högre spänningsfall förekommer så kan du räkna på dina händer antal sekunder längre du stått på en timme för att kapa veden då maskinen blir klenare, minimal påverkan med andra ord, även då minimal risk att kunden blir sne.
Han menade även att kunden kan ha köpt för stor maskin än vad som är möjligt att ha i en villa. Om man går upp i area så att spänningsfallet faller inom ramarna, dimensionerar säkringen och trögheten så den klarar startströmmarna, anpassar ditt abonnemang osv så kan istället energibolaget komma med pekpinnen och säga ajabajja om grannar klagar på problem hemma hos dom om t.ex TV slocknar ibland när du startar din klyv. Han menade att nätet inne i ett samhälle är iofs ganska starkt så sannolikheten är väll inte så stor men om man går in och läser det finstilta hos leverantören kan det stå just om detta sa han, hur många starter du får göra med olika effekter på maskiner med hög startström (nu vet jag inte tidsskalan, 1 vecka, 1 månad, ingen aning). Lite kuriosa...
Åter igen, tack alla för hjälpen. Du kan låsa tråden nu pularen!
Ovan nämnda kille i mitt senaste inlägg menade på att om man vet märkströmmen på maskinen kan startströmmen vara 5-6-7 ggr den. Då bör man dimensionera det dubbla på säkringen. Om det är en vedkap t.ex och du BARA kommer använda den där så berätta han att man inte behöver dimensionera för överbelastning, utan endast för kortslutning. Du verkar som överbelastningsskydd enligt honom. Går maskinen tungt och låter för ansträngd släpper du upp klingan och kollar vad som är galet med den. Det innebär då att man nödvändigtvis inte behöver gå upp i area på kabeln om den bara ska dimensioneras för kortslutning.spik99 skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 081 inlägg
Det är sant för fast ansluten utrustning. Då kan denna maskin (dess motorskydd) utgöra överbelastningsskyddet av kabeln medan säkringen enbart utgör kortslutningsskydd. Det kan i vissa fall medge att en klenare kabel används jämfört med om säkringen också ska vara överlastskydd.
Exempel: En LVP har en märkström (I[SUB]B[/SUB]) på 12 A. Enligt villkoret I[SUB]B[/SUB] < I[SUB]N [/SUB]< I[SUB]Z [/SUB]ska man sedan välja överströmsskydd, och nästa steg på den skalan är 16 A (ok, det finns 13 A säkringar okcså). Detta medför i sin tur att kabelns belastningsförmåga ska vara minst 18 A (för diazed), vilket i vårt exempel innebär 2.5 mm² eftersom vi säger att kablen är infälld.
Genom att ta bort faktorn I[SUB]N[/SUB] så är det enbart LVP'ns märkström som styr belastningsförmågan, och då kan vi välja 1.5 mm². Säkringen utgör endast kortslutningsskydd.
Men för uttag måste säkringen utgöra både kortslutningsskydd och överlastskydd, för vi har inte längre kontroll på I[SUB]B[/SUB]. Även om uttaget är klassat för en viss ström så kan det lätt överbelastas av brukaren.
Med tanke på alla skarvsladdställ som kan anslutas så är det nog bra att dimensionera med lite marginaler...
Exempel: En LVP har en märkström (I[SUB]B[/SUB]) på 12 A. Enligt villkoret I[SUB]B[/SUB] < I[SUB]N [/SUB]< I[SUB]Z [/SUB]ska man sedan välja överströmsskydd, och nästa steg på den skalan är 16 A (ok, det finns 13 A säkringar okcså). Detta medför i sin tur att kabelns belastningsförmåga ska vara minst 18 A (för diazed), vilket i vårt exempel innebär 2.5 mm² eftersom vi säger att kablen är infälld.
Genom att ta bort faktorn I[SUB]N[/SUB] så är det enbart LVP'ns märkström som styr belastningsförmågan, och då kan vi välja 1.5 mm²
. Säkringen utgör endast kortslutningsskydd.Men för uttag måste säkringen utgöra både kortslutningsskydd och överlastskydd, för vi har inte längre kontroll på I[SUB]B[/SUB]. Även om uttaget är klassat för en viss ström så kan det lätt överbelastas av brukaren.
Med tanke på alla skarvsladdställ som kan anslutas så är det nog bra att dimensionera med lite marginaler...