Vad gör man av ett ev överskott på sommaren?

[HHarry]

Tja, ett system som ger ett visst överskott de varmaste dagarna kan fortfarande ge en större besparing än "ditt" system. Det är inte heller en självklarhet att "ditt" system ger lägsta kostnad/kwh som du skriver, eftersom en stor del av investeringen, som jag redan skrivit, är fastna kostnader relativt kvm, och därför kan det mycket väl bli så att den extra kostnad som en panel till orsakar påverkar den totala investeringen i så liten utsträckning att tillskottet av energi ifrån den panelen överstiger investeringskostnaden, vilket då ger en ekonomisk besparing av att utöka systemet med ytterliggare kvm.

Det vore trevligt med lite mer sakliga argument från din sida, istället för bara massa babbel om hur fel jag har.

Jag har levererat sakliga argument i alla mina inlägg i denna tråd.

Jag hoppas någon tagit till sig det jag skrivit för det är så man dimensionerar bra solvärmesystem.

Sent from my HTC Desire S using Byggahus

 

[sjönära]

Jag har 60 rör fr sfinx (motsv. knappt 6 kvm ref area) på sydosttak resp 60 på sydvästvägg.
Varmvattnet räcker inte sommartid om det är molnigt/regnigt utan soltimmar i ett par dar pga tanken är på 750 liter. Dessutom är mitt system inte optimalt pga båda fångarna är i samma pumpkrets och frfa kvällssolen som når väggfångarna i väst blir nerkylda några grader pga glykolvätskan går upp på taket å vänder. Morgon/fm-solen blir inte på samma sätt kyld av väggfångarna har jag fått för mig.
Min tanke var från början att det vore bra att ha fångare i två väderstreck när jag nu ej har rakt söderläge. Men rörmokaren och Stig Fellden (sfinx) hävdade att det inte lönar sig att ha separata cirkulerande kretsar.
Således är årsutbytet bara 3000 kWh senaste året. Enl SPP skulle maximalt utbyte för dessa 120 rör vara drygt 8000 kWh. Alltså ger min anläggning av olika skäl bara knappt 40% av Max utbyte. Det beror på en rad faktorer. Skuggning sommartid i sydväst. Snittvinkel å 75 grader ist f 45 vid SPP testerna. Och ej i syd utan sydöst å sydväst. Samt dålig tankskiktning pga värmepumpen. Och bara en krets vilket ger viss kylning enl ovan.
Så kalkylerna för lönsamhet har kraschat. Utan solen skulle ju det mesta av energin produceras med värmepumpen som i energi kostar priset för 1 kWh delat med 2,5 (snitt COP).
Alltså sparar jag eg bara 1200 kWh el per år för en anläggning som kostat 100.000. Det blir ingen bra ränta med kWh pris inkl nätavgift etc på 1,30 SEK.
Men samtidigt sparas VP kompressorn vilket är värt några tusenlappar. Därtill tror jag inte elpriserna kommer att sjunka.

 

[thomasx]

Jag drog till med lite siffror och gjorde följande antaganden, och fick följande resultat.

1.
Solanläggning med 3 paneler, kostand inkl. montering 85000, ger 2500kwh/panel/år det ger 11,33:-/kwh räknat på ett år.

2.
Solanläggning med 4 paneler, kostnad inkl montering 105000, ger 2500kwh/panel/år det ger 10,50:-/kwh räknat på ett år. Lägre kostnad/kwh alltså, och för varje år som går blir skillnaden mot alt. 1 större.

3
Alternativ två är lite "för bra" i diskussionen, eftersom det byggde på att ytterliggare en panel orsakar kokning varma dagar. Jag tänkte räkna på kokning de dagar på året när det är varmare än 25 grader. Men det var bara två dagar förra året, så det blev lite mesigt, tyckte jag. Så jag gjorde istället antagandet att det kokar när tempen överstiger 23 grader, det blev 10 dagar på det gågna året. Då får man följande resultat.

Solanläggning med 4 paneler, kostnad inkl montering 105000, ger 2500kwh/panel/år minus en hel panel 10 dagar på sommarhalvåret, det ger 10,63:-/kwh räknat på ett år. Även här lägre kostnad/kwh alltså.

Japp, och därmed återgår jag till on-topic. Sorry för utsvävningen

 

[sjönära]

Thomasx!
hur många får verkligen 2500 kwh per panel och år?
och räknar du en panel på 30 rör el 20 rör?

 

[thomasx]

Thomasx!
hur många får verkligen 2500 kwh per panel och år?
och räknar du en panel på 30 rör el 20 rör?

Kort och gott, så har jag räknat på en panel som ger 2500 kwh/år

Men det spelar ingen roll, sätt in vilka siffror du vill teorin och resultatet är detsamma, och det var bara det jag ville visa.

 

[roli]

Jag har en syrventil som tidigare år har tagit hand om överskottet när tanken nått 95 grader i botten, dvs dumpat varmvatten till avloppet. Nu är det inte så ofta som min 1800 liters acktank når 95 grader i botten. men det händer i snitt kanske 2-3 ggr per år.

I år kommer jag att ha ytterligare en förbrukare av varmvatten att använda. Vår nyköpta diskmaskin går att köra på varmvatten så lite längre fram när det blir ännu mer fart på solfångarna så kopplar jag om så att diskmaskinen endast går på varmvatten.

Tanken laddas med 7 st Lesol 5 AR plana solfångare.

 

[thomasx]

Hmmm, om man själv, eller grannen, har bergvärme, kan man ju alltid ladda berget inför vintern

 

[HHarry]

Hmmm, om man själv, eller grannen, har bergvärme, kan man ju alltid ladda berget inför vintern

Det kan man göra men det är inte att rekommendera. Det finns enbart två fall när det är ekonomiskt att göra detta och det är om man har ett för kort borrhåll(feldimensionerat) eller om man bytt bergvärmepump och har satt in en större än den som hålet var dimensionerat för.

Läs denna doktorsavhandling för mer information http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1501869

 

[jsiei97]

Jag har en syrventil som tidigare år har tagit hand om överskottet när tanken nått 95 grader i botten, dvs dumpat varmvatten till avloppet. Nu är det inte så ofta som min 1800 liters acktank når 95 grader i botten. men det händer i snitt kanske 2-3 ggr per år.

I år kommer jag att ha ytterligare en förbrukare av varmvatten att använda. Vår nyköpta diskmaskin går att köra på varmvatten så lite längre fram när det blir ännu mer fart på solfångarna så kopplar jag om så att diskmaskinen endast går på varmvatten.

Tanken laddas med 7 st Lesol 5 AR plana solfångare.

Låter som ett bra sätt att snabbt (och lite panikartat) undvika en situation som kan leda till att systemet kokar.

Får man fråga vad det är för diskmaskin du köpt föresten, för de flesta vill bara ha kallvatten.

 

[thomasx]

Det kan man göra men det är inte att rekommendera. Det finns enbart två fall när det är ekonomiskt att göra detta och det är om man har ett för kort borrhåll(feldimensionerat) eller om man bytt bergvärmepump och har satt in en större än den som hålet var dimensionerat för.

Läs denna doktorsavhandling för mer information [länk]

Av sammanfattningen att döma finns inget i rapporten som säger att det inte är att rekommendera. Det är viktigt att veta vad det är man jämför med.

 

[thomasx]

Låter som ett bra sätt att snabbt (och lite panikartat) undvika en situation som kan leda till att systemet kokar.

Får man fråga vad det är för diskmaskin du köpt föresten, för de flesta vill bara ha kallvatten.

Det finns många moderna tvättmaskiner som tar varmvatten, asko och cylinda har flera modeller, vår tar det,

 

[HHarry]

Av sammanfattningen att döma finns inget i rapporten som säger att det inte är att rekommendera. Det är viktigt att veta vad det är man jämför med.

Jag rekommenderar att du läser hela avhandlingen innan du drar några slutsatser. Jag har även pratar med författaren och en av hennes fd handledare om detta ämne och det är enligt dem tveksamt att återladda borrhål om inte hålet är underdimensionerat eller en större pump installerats.

Jag har själv simulerat sådana system i Trnsys dock inte med den detaljnivå hon har haft i sin modell eftersom mitt doktorandprojekt har en liten annan inriktning.

Sent from my HTC Desire S using Byggahus

 

[thomasx]

Jag rekommenderar att du läser hela avhandlingen innan du drar några slutsatser. Jag har även pratar med författaren och en av hennes fd handledare om detta ämne och det är enligt dem tveksamt att återladda borrhål om inte hålet är underdimensionerat eller en större pump installerats.

Jag har själv simulerat sådana system i Trnsys dock inte med den detaljnivå hon har haft i sin modell eftersom mitt doktorandprojekt har en liten annan inriktning.

Sent from my HTC Desire S using Byggahus

Nej, finns ingen anledning för mig att sitta och läsa hela den rapporten, sammanfattningen räckte utmärkt. Finns det något i rapporten som motsäger infon i sammanfattningen så citera då gärna det med en referens.

Förtst var det "inte att rekommendera" men nu bara "tveksamt" !?

 

[roli]

Får man fråga vad det är för diskmaskin du köpt föresten, för de flesta vill bara ha kallvatten.

Det är en Asko D5654 XXL som vi köpt men det finns fler modeller hos Asko och fler tillverkare (bl.a. Cylinda) som går att köras på varmvatten.

 

[Ewald]

Fast det resonemanget är inte nödvändigtvis alls rätt. Det handlar om att skapa ett system som ger maximal utvinning av solenergin över x antal månader för att tillgodose husets behov under motsvarande tid. Det är snarare troligt att optimum ger ett visst tillskott i randmånaderna och ett visst överskott de varmaste dagarna. Så det är inte alls säkert att det är ekonomiskt negativ att öka ytan även om det ger ett överskott de varmaste dagarna, eftersom det ger ett tillskott resten av året. Det man måste räkna ut, om man vill vara optimal, är var gränsen går.

Satsar man på ett system som aldrig ger överskott, riskerar man att investera en massa pengar i ett system som i grund och botten är underdimensionerat och i princip aldrig klarar att leverera hela behovet utan stöd, det blir sannolikt en riktigt dålig investering då det trots allt är en stor del fasta kostnader i relation till solfångarytan.

Överskottet är på inget vis en förlust i den ekonomiska kalkylen. Däremot är den en potentiell framtida besparing eller intäkt. Rätt optimerat är ett eventuellt överskott sommarens varmaste dager endast ett resultat av just optimal dimensionering. Dvs, ett resultat av maximal besparing.

Sådana koncept är vanliga i Tyskland vad jag hörde. Det är dock så att tyskarna får ganska mycket stöd när de installerar solvärme. Solvärme prylar är dessutom billiga i Tyskland.

Annars håller jag med HHarry. Att överdimensionera ett solvärmesystem är kanske inte ekonomiskt lönsamt i Sverige. Utbyten på vintrarna (december, januari) är väl mycket små eller till och med mer eller mindre noll.

Man bör kunna ha en nytta av utbyten som man får ut under sommaren.
I Sverige är energi delvis billig.

Om ngt löner sig kan eller om en överdimensionerad anläggning är en bra idé är svårt att säga. Man kan bara säga det efter en nogrann analys av ett konkret projekt eller system.
Beror även vad kunden vill ha.

Generellt kan man säga att överdimensionerade system är mindre lönsamma ekonomisk. återbetalningstiden blir oftas lite högre.

För att kunna kontrollera överskottet kan man ha större expansionskärl, dumplaster och ev. högre trycksättning. Bäst är att ha ett koncept där man kan nyttja "värmeöverskottet".