Det är 5,40 som går åt enligt den där ritningen, men visst går det dela av som du säger.
Ja den högra delen ska vara längre än den vänstra, dock inte så mkt tror jag (jag har inte bestämt mått än)
Det kanske bara blir 1,20 längre åt varje håll, om den högra delen är 10,8m och den vänstra 8,4, alternativt 9,6/7,2, jag behöver komma lite längre med planlösningen först, och jag tror man bör hamna någonstans runt 120kvm utan innerväggar, boytan blir väll något mindre sen, men har tänkt ha ganska öppen planlösning tror det är bra..
 
Då är det medräknat 28kvm biyta på övervåningen, det vågräta strecket där är på 185cm så det blir bara 2 långsmala rum där uppe, ca 4x4m (4x1,8m ståhöjd)

Edit: Det diagonala strecket tänkt som trappa, någonstans i mitten.

Bjälklaget som sagt 5,40 på skiss, möjligt man kan stötta det med någon vägg, men kanske inte överallt.

Den lodräta regeln på övervåning till höger kanske hjälper till att hålla upp bjälklaget om man bygger på det viset? Där är höjden runt 80cm.

Möjligt det går att köpa färdiga takstolar också formade som triangel enligt högra övre delen?
Köpte färdiga till garaget, smidigt och inte så dyra heller..

Edit2: Väggtjocklek 355mm, taktjocklek strax under 400mm, borde bli ganska energisnålt?

Det är tänkt att bli fritidshus, men ordentligt byggt.
 
Redigerat:
5,4m spännvidd är rätt långt bjälklag det. Jag tror inte det blir nå bra med 45x220, men är inte hundra på det...
Kanske om du har cc30...
 
Jag får fundera på om det går att avlasta med stöttor iom planlösningen men du tror inte att konstruktionen av "takstolen" dvs stöttan där avlastar på något vis?
Kanske inte går att få tag i färdiga takstolar som har den formen, jag vet inte..
 
Jag tror med betoning på tror att den "stöttan" som går från takbjälken ned till mellanbjälklaget inte gör någon nytta alls för mellanbjälklagets bärighet, snarare tvärtom.
För takbjälken däremot så gör den nytta.

Om mellanbjälklaget är ca 5,4m så blir ju takbjälkarna ännu längre, detta + snö och vindlast gör att det blir någon form av kerto-balk.

Och gällande mellanbjälklaget så kan man ju lägga det på andra riktningen.
Och lägga in stålbalk i den riktning du har ritat bjälklaget på nu. Men jag skulle gissa att du behöver minst en HEB180 till detta.... Men det bör någon konstruktör räkna på. I så fall behöver du inte ha någon bärande vägg alls för bjälklagets skull. Men om det blir någon vägg i den riktningen så kan man ju låta den vara bärande och bara lägga i en balk (om det måste vara öppet).

Det går nog bra att få tag i färdiga takstolar för detta. Men det blir snarare färdiga bjälkar, med någon tass enligt ditt önskemål.
 
En bild på hur man kan lösa ryggåstak mot ryggåstak i T.
Problemet som uppstår är just avståndet mellan gavlarna på huvuddelen, det får inte vara för långt, för den balken bär upp allt. Samt att när den balken böjer ned sig så trycker väggarna ut.

Men kanske det går att göra nåt liknande med saxtakstolar och nockbalkar.28470d1265434007-help-hip-roof-supports-chicken-coop.jpg
 
Strecket på takbjälken ovanför "stöttan" är ritat 5,40 från "nocken".
Jag skulle lika gärna kunna ha takbjälkarna CC60 (eller tätare), även mellanbjälklaget.
Men det känns, utan att räkna på det, som att CC60 borde räcka tycker jag, 45x220 är ganska grovt men det är möjligt att snö & vindlast blir för stor, CC30 skulle ju gå att använda också.
Kerto eller limträ är väll rätt dyrt.
Enl byggmax hemsida kostar 45x220x5,4m regel ca 200 spänn. Limträbalk 56x225x6m 762kr, 66x315x6m 1188kr, 90x315x6m 1668kr.
CC30 på 10m blir därmed runt 7.000 spänn med vanliga reglar.
Limträ:
CC30 56x225 blir 26.000 spänn, 66x315 blir 40.000 kr, 90x315 57.000 kr.
CC60 56x225 blir 13.000 spänn, 66x315 blir 20.000 kr,
CC120 90x315 blir 15.000 kr.
Vad man än köper blir det inte så stora pengar i sammanhanget, men TUNGT lär det bli! :/
Enklast är väll att köpa färdiga takstolar ändå kanske, jag får höra mig för där jag köpte sist, det är rätt fördelaktigt att beställa, få uträknat hållfasthet, och levererat.
Mina 12st takstolar till garaget gick på runt 34.000 har jag för mig.
 
Enl beräkningsprogram på Moelvens hemsida, krävs Kerto-balk enl följande räknat på 6.4m takbalk. (Dock ej säker på att det är rätt typ av takstol).
För betongpannor 0,9kN/m^2 egentyngd:
CC30 45x220 (29mm nedböjning), CC60 45x300 (22mm nedböjning), CC120 45x360 (25mm nedböjning).
För plåttak 0,45kN/m^2 egentyngd:
CC30 45x200 (29mm nedböjning), CC60 45x260 (26mm nedböjning), CC120 45x360 (19mm nedböjning).
Jag vet ju inte det stämmer med all säkerhet, men det är vad man får fram där iaf..

För golvbjälklag CC60 krävs Kerto 45x300 (15mm nedböjning), CC30 45x260 (12mm nedböjning).

Därmed kan man ju konstatera att golvbjälklaget inte funkar med vanliga reglar iaf tydligen, utan mellanvägg..
 
Enl. nå prislista jag hittade verkar det som 45x450 Kerto-balk kostar runt 300kr/m (antar jag, det stog inte enhet/längd).
Så säg att man behöver ca 100m till "takstolarna", då skulle det räcka med CC120, och kosta grovt räknat runt 30.000kr alltså, en fördel är ju då att man kan isolera 450mm direkt och bara lägga ett lager korslagda 45x45 på insidan, man höjer därmed taket utåt. Om det blir estetiskt snyggt vet jag dock inte, kanske ser konstigt ut..
Sedan vill man inte tänka på vad dom väger heller... men har man kranbil vilket lär vara ett måste, då går det nog hyffsat snabbt att sätta upp dom.
Jag såg ett förråd dom byggde här i stan nyligen, med limträbalkar, tjocka som själve f*n.
Varför dom använt så stora balkar kan jag inte svara på, men det lär ju inte varit gratis, jag tror de var i dimension runt 100x500mm minst. De liggande takreglarna var bara fästa med ett vinkeljärn från varje håll, men då var taklutningen mycket mindre än de 25 grader jag har skissat på, kanske bara 10 grader, vet inte om den lösningen fungerar med brantare lutning?
 
Hur är det skatteverkets regler funkar för boyta/biyta, när det gäller snedtak.
Som i vänstra delen på min skiss, när man har snedtak men 3-4 meter i takhöjd, då borde det räknas som boyta antar jag, vid vilket mått går gränsen mellan boyta & biyta?
Vid plant tak är det väll vid 2,4m? Är det samma vid snedtak?

Övervåningen blir ju bara 2 små rum, med kanske 2-3 meters full takhöjd och sedan nån meter med snedtak, om jag flyttar stöttan lite till vänster blir det nog mer hållbar "takstol".
Funderar även på att öka bredden någon meter till runt 6m, då tror jag att jag lättare kan dela av rum på nervåningen med bärande vägg.

Den vänstra delen av huset kommer jag nog minska ner lite istället, och funderar på att dra ner längden på högra delen lite också, fast jag har sett lite liknande hus i närheten här, som är ganska breda, säkert längre än 10m tom, nackdelen med min konstruktion kan väll tyckas vara lite svårt att lösa planlösning om man vill bygga ut framöver, men jag vet heller inte just nu hur stort jag vill ha det..
 
Enl vad jag hittar på skatteverkets hemsida, ska all yta som är 1.90 eller mer räknas som boyta, och har man snedtak ska man lägga till 60cm utanför gränsen vid 1.90.
Dessutom ska man ifall man har ett helt plan som är under 2.10 informera om det under övriga upplysningar.
Men jag har hört någon regel för 2.40 eller minns jag helt galet? Vad gäller vid nybyggnation?
 
Det finns inga officiella regler när man ska räkna boarea vilket jag tycker är konstigt. Olika myndigheter har olika regler som dom rekommenderar.

Här har du en bra bild hur du löser problemet när du ska göra mellanbjälklaget på andra våningen.

  1. Horisontell väggregel.
  2. Vindskydd.
  3. Syll.
  4. Kantbalk.
  5. Hammarband.
  6. Vertikal väggregel.
  7. Invändig väggbeklädnad.
  8. Klämd ångspärr.
  9. Kortling.
  10. Golvbjälke
 
  • 1.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Ja, sådär blir det när man t.ex. gör två hela våningar, då lägger man bjälklaget på ytterväggen, och börjar sedan med en ny yttervägg som står på bjälklaget.
 
  • Gilla
Jon@$
  • Laddar…
Bra bild, det ser ju rätt smidigt ut, frågan är om jag kan köpa färdiga takstolar att resa uppepå vanlig vägg, så kanske jag slipper krångla med det, ska skissa vidare lite på planlösning också, jag tror jag kanske kan dela av så jag får 3+3m eller liknande, om jag breddar högra delen, 3 meter är inte så stort dock, det är om det räcker..
Tanken ä isåfall ungefär 4st 4x3m rum som sovrum, kök och badrum, plus bastu, hall o plats för trappa till höger.
Vardagsrum till vänster, den delen blir ju 2,5-4m i takhöjd, det blir någon kamin där också.
Sedan rummen på övervåningen, funderar på ifall man har en luft-luftvärmepump om man kan sätta varsin värmeförflyttare dom säljer rätt billigt numera, med termostat, en vill varje rum från vardagsrummet/vänstra delen rakt genom väggen, borde funka rätt bra?

Har inte kommit så långt i planer på uppvärmning men har väll 2 idéer:

1. Luft-luft värmepump, och en vanlig vedkamin, varmvattenberedare.
2. Golvvärme i hela plattan, solfångare på taket, luft-vatten värmepump, ackumulatortank och elpatron, varmvattenberedare, vattenmantlad vedkamin.

Det senare är säkert jättebra när det är färdigt, frågan är vad det kostar jämfört med alternativ 1 som inte kostar många kronor.. Vad tycker Ni?
 
I min friggebod där jag har direktverkande el, hade jag en förbrukning på 122kWh under jan när jag hållt ca 10grader, om man räknar att huset skulle bli 10ggr större ungefär, och därmed 1220kWh för att hålla +10 inne när det är -10 ute (ungefär) så kanske man grovt kan räkna med 3660kWh för att hålla +20 inne om det är -20 ute med direktverkande el? (runt 300kubik)
Säg att man har sådan kall månad per vinter där jag bor, samt 3 månader med +20inne o -10 ute.
sedan 3 månader med +20 inne och 0 ute, 3 mån med +20 inne o +10 ute, resterande 2 mån gratis.
Då bör man hamna någonstans runt 16470kWh på ett år med direktverkande el, och det är räknat med 200mm isolering i tak och 150mm i väggar.
Huset blir med 400mm i tak och 300mm i väggar hur stor skillnad det nu gör?
Sen tillkommer att luftvärmepumpen drar ungefär hälften jämfört med direktverkande el.
Då bör man vara nere på någonstans 4000-8000 kWh/år, enkelt räknat 6000 säger vi.
Då är ej uppvärmning av vatten medräknat..
Det känns väll rätt normalt ändå för 120kvm jämfört med fjärrvärme osv?
Jämfört med lite hus på hemnet: 300kvm - 20.400kr/år, fjärrvärme. 170kvm - 14.000kr/år, fjärrvärme. 200kvm - 20.400kr/år, fjärrvärme. 130kvm - 15.520kr/år, fjärrvärme.
Det varierar ju 70-120kr/kvm & år.
Så med fjärrvärme borde man ligga på 8-14 tusen alltså.

Är fjärrvärme dyrare än vad en luftvärmepump är, eller beror det på att gamla hus är för dåligt isolerade att jag inte får siffrorna att stämma?

Edit, Kom på att året har visst 12mån o inte 6 :)
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.